Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Sökresultat: ”ängavallen” (sida 3 av 8)

Årets vego – årslista med det bästa av vegoåret 2015

Eftersom det kändes så fint med förra årets lista har jag bett min kille att vi fyller i en årsbästalista i år igen! Regeln är att allt som står med på listan har lanserats i år. Det ska vi försöka hålla.

Håll till godo!

Skål för semestern! Ostburgare och violmilkshake på Beer Ditch. #vadveganeräter i Malmö.

Årets produkter:

Han: Produkter?
Hon: Ja, vill du att jag ska räkna upp några eller kommer du på någon särskild?
Han: Har du en lista som du kan räkna upp?
Hon: Jajamen! Greenways färdigrätter, Ultunas cashewostar, Oumph!, LypsylOatlys färskost och Breakfast, Parmesan från Violife, Quorn nuggets och schnitzel, Garants vegobitar, Anamma och Hälsans köks veganska satsningar… Det är de jag kommer på!
Han: Var det årets produkt? Ehm. Jag säger Bubs godiset! Cool hallonskalle.
Hon: Jag säger Pulled Oumph!

Länktips: 
Veggoköket i Västerås
Inte alla bönder!
Ett liv som gris 2015

Årets köttprodukt

Hon: Sen är det årets köttprodukt.
Han: Var det köttprodukt? Pulled Oumph!
Hon: Haha!
Han: Ska du ha den på alla grejer?
Hon: Hm, jag vill gärna ha den här med. Men då kanske jag ska ändra mig på andra.
Han: Du får inte ha samma som mig.
Hon: Då vill jag ha med Greenways färdigrätter. Så tacksamt! Också, att tzay har relanserats.

Länktips:
Lakto-ovo-läder-vegetarian
Djuromsorgsprogrammets djurplågeri
Wow no cows, no dogs, no pigs 

Årets mejeriprodukt:

Han: Ultunaosten är ju spännande. Men jag säger fraichen, kom inte den i år? Oatlys mjukost!
Hon: Jag säger Breakfast, även om den inte ersätter en frukost. Dricker den alltid innan morgonyogan.

Länktips:
Luktar det inte sur gammal mjölk?
Det pågår något slags lajv i Bregottfabriken
Som en högpresterande idrottsman #LandetEkomjölk
Det är som mjölk fast gjort för människan
Bilden av Arla

vegangodis

 

Årets godis & snacks:

Han: Det är klart det är Bubs! All in Bubs!
Hon: Jag gillar också dem men jag säger den här chokladen…
Han: Ja, de är ju iChoc!
Hon: Men nu får ju inte du säga det eftersom jag sa det.

Länktips:
Mitt veganska favoritgodis
Läsvärt om djurrätt
WHO konstaterar att processat kött är cancerframkallande

Årets färdigprodukt:

Han: Vad är det för himla kategorier? Skrev du det nu? LOL. Årets färdigprodukt…
Hon: Får man säga food truck-mat?
Han: Nä, det är ingen färdigprodukt. Jag säger Oumph! rakt av.
Hon: Oumph är årets raket.

Länktips:
Bakhuvudet mot betongen
Kan det vara en win-win-situation att slå ihjäl grisar vid födseln?
#nomakeup #nofilter #kött

Ni som vet vet. #vadveganeräter

Årets bakverk:

Hon: Jag kan påminna dig om Baristas saffransknyten som vi inte ens har hunnit äta, Citykonditoriets fina initiativ och cronuts på Bagarn i Hornstull. Det ska ju vara en produkt från i år.
Han: Jag säger Citykonditoriet.
Hon: Då säger jag Bagarn som dessutom börjat vegan-märka saker det här året.

Länktips:
Veganska bakverk för sockergrisar!
Äta djur?
Den största skillnaden i livet är döden

Oumph! är ett riktigt bra köttigt alternativ för den som vill minska på mängden mat som har haft ett hjärta. #vadveganeräter

Årets vegoföretag:

Han: Vad har vi att välja på?
Hon: Jag skulle säga Oumph!, lite foodtrucks, flera företag har ju uppdaterat recept och koncept eller bytt ägare så det är lite fritt här att välja.
Han: Jag säger Oumph!
Hon: Jag säger också det men vill ge lite credd till IKEA, SJ och O’Learys som lanserat veganska produkter som veganska. Stort!

Länktips:
Oumph!, Bio Rio, IKEA och SJ skulle lätt kunna stoltsera med sina veganska alternativ
En vegansk kost räddar världen
Vegansk kost är allra bäst för klimatet

Årets svenska restaurangupplevelse:

Hon: Jag kan påminna dig om var vi har varit. Tenzo, Green Peas, Bröderna Olsson, Feca, The Plant, Minh mat… Kommer du på något mer? Det blir väldigt Stockholm-centrerat.
Han: Det är som att det inte har varit någon bra upplevelse i Sverige? Och det är ju lite tråkigt.
Hon: Jag var väldigt nöjd med Tenzo, Minh mat och Feca främst. Jag säger Minh mat, så gott!
Han: Holy cow säger jag, såklart.

Länktips:
Surfers äntligen i Stockholm!
Fem restauranger dit du som vegan kan gå när det är fest!
Vegan i Stockholm

Pulled pork-burgare med fries och mayo på Champs diner i Brooklyn. I går åt jag varm brownie med glass och grädde där. #vadveganeräter i New York.

Årets utländska restaurangupplevelse:

Hon: Där tror jag att vi är ganska överens.
Han: Champs diner.
Hon: Dit ska vi igen.
Han: Jag säger NY dosas.
Hon: Smart.
Han: Det är roligare om vi inte har samma.

Länktips:
Vilket budskap är mest effektivt?

Året butik:

Hon: Den här är inte så rättvis. Hur slår man Goodstore?
Han: Det gör man inte.
Hon: Kanske Pepstore?
Han: Vad är Pepstore?
Hon: Renee Voltaires butik på Riddargatan. Sen finns det ju fina ICA och Hemköp med riktigt brett sortiment.
Han: Jag säger alltid Goodstore.

Länktips:
En enda spänn
Hej COOP!
Vilken fin Vegomässa!

Vi grillar i regnet. #vadveganeräter

Årets bok:

Hon: Det är är en extra fin kategori eftersom det har kommit så otroligt många bra böcker i år. Ska jag räkna upp?
Han: Då pratar du inte kokböcker?
Hon: Jo, det också. Vår kokbok vegan, Vegoriket, New Vegan, Ännu mera vego, Hjälp! Veganer på middag och nu senast Vego för alla.
Han: Kristiansson.
Hon: Jag gillar verkligen Do Unto Animals! Annars känns både Vår kokbok vegan och Vego för alla så tillgängliga och bra. Kul också att Mera vego toppade Adlibris topplista över kokböcker!

Länktips:
En äggochlammfri påsk i år?

Årets TV-program:

Hon: Minns du eller ska jag påminna dig? Halv åtta hos mig hade en vegetarisk vecka. Malou testade veganskt i en vecka. Go kväll fick en vegansk kock. Och SVT spelade in ett veganskt matlagningsprogram som kommer börja sändas i januari.
Han: Det är fel att säga SVT innan man har sett det. Jag säger SVT.
Hon: Jag gillade Malous initiativ. Uppskattar när veganism går direkt ut i stugorna.

Länktips:
SVT startar ett vegmatprogram 2015!
Under pälsen
Vegorätt

Middag: pankopanerad tofu, stekt sparris, kronärtskocka och körsbär. #vadveganeräter när de är ensamma hemma.

Årets radio/podd

Hon: Inget tvivel om att det är Veganprat.
Han: Har du gett någon av de andra poddarna en chans.
Hon: Inte en hjärtlig sådan. Du då?
Han: Nä, jag har inte lyssnat på någon. *Sjunger introt till Veganprat*

Länktips:
”Kan vi verkligen klara oss utan bönder?”
What’s etik got to do with it?

Årets video:

Hon: Jag gillade kycklingsalladen. Du borde ha sett hur många som helst. Jag gillade Selma och Louise.
Han: Jag tar Tomma burar-filmerna.
Hon: Okej!

Länktips:
Hur får en köttätare i sig protein?
Genusglasögon och veganglasögon – att se på världen med andra ögon
Jon Stewart, Do Unto Animals och Tomma burar – snart trendar ordet fristad
Kan lösningen på miljöproblemen vara så enkelt som veganism?
Att äta kött är ett personligt val när allt kommer omkring

Årets uppstickare:

Han: Uppstickare…
Hon: Jag gillade att Oatly gjorde inte bara Way Out West mjölkfri utan även Kaffefestivalen på Södra teatern. Helt rätt målgrupp att vända sig till.
Han: Det känns som att du skriver allt jag säger.
Hon: Ja.
Han: Tog du Oatly som en uppstickare? Pass! Nej, Ultuna.

Länktips:
Vänd på perspektivet
Sommar på Ängavallen
Hur blev du vegan?

Min kille har varit på veganjakt! Oatlys mjukost och nya yoghurt, Violifes parmesanost, en massa slaktavfall- och lössfria skallar samt Alpros chokladkokosmjölk. Yeah! #vadveganeräter

Årets serie:

Han: Pass. Det hade räckt med fyra kategorier.
Hon: Jag säger Vegandesign. Gillar även när Lilla Berlin pratar vego i sina serier. Räknas Köttet, Mjölken och Djurfabriken?
Han: Nä.

Länktips:
Köttet.se illustrerar det vi inte orkar se
Ingen är så hungrig

Vi tog en fika på Miranda, det hemmasnickrade vegancafét på hjul vid älven. Det smakade nougat, citron och fluff. #vadveganeräter i Umeå.

Årets foodtruck:

Hon: Jag påminner om Mögel, Vegan Schmegan och Jam Rocks Run Down Tofu! Jag säger faktiskt Jam Rock för den tofun är något av det godaste jag ätit.
Han: Vegan Soul Train.

Länktips:
Det subventionerade köttet
Pizzafest!

Årets överraskning:

Han: Nä.
Hon: Utöver att IKEA började servera grönsaksbullar, SJ och Gotlandsbåten erbjöd Oumph!, Ben & Jerrys meckade med ett mandelmjölksbaserat sortiment och O’Learys gjorde fem rätter veganska blev jag nästan mest glad över att Maria var med i veganutmaningen i maj.

Länktips:
Så mycket lagligt våld att svälja
Veganska maränger!
Veganen gick på hälsoundersökning – du kan inte gissa vad som hände sen!

#vadveganeräter för lördagsgodis!

Årets ”Jag väntar fortfarande på…”:

Han: Ostbågar.
Hon: Fast det har vi nästan ätit i år. Fast det var dinosauriebågar.

Årets ”Hoppas på under 2016″:

Hon: Att verbet veganisera smyger sig in i alla matsammanhang.
Han: Ben & Jerrys-glassen.

Läsvärt om djurrätt

Ängavallen våren 2014

Svenska organisationer som Svenskt Kött, LRF och Scan hade ännu på måndagseftermiddagen inte vaknat. Globalt är annars kött- och jordbruksindustrins lobbymaskiner nästan lika starka som oljeindustrins. Hade inte de funnits hade vi kört elbilar och varit vegetarianer för 40 år sedan.

Lotta Engzell-Larsson på Dagens Industri – Hög tid för köttskatt

Det känns helt enkelt hopplöst omodernt att inte prata om köttet som ett politiskt problem. Vi som äter kött måste ta till oss av den breda kunskap som finns. Det går inte att försvara att köttätandet ökar över tid i Sverige.

Eric Rosén på Politism – Köttet bär med sig en lång rad problem

I sin inflytelserika djurrättsbibel från 1975 vänder Peter Singer sig emot att de som protesterar mot djurplågeri beskrivs som sentimentala och känslosamma. Han är själv ingen blödig djurälskare, tvärtom, men tycker för den sakens skull inte att djur ska behandlas grymt och hänsynslöst, eftersom det är moraliskt fel.

Därför är det smart att »Cowspiracy«, producerad av Leonardo DiCaprio, spelar på just förnuftskortet.

Men efter att ha tittat på otaliga klipp där bönder pratar om sina djur, går det upp för mig hur det moraliska perspektivet håller på att förvrängas. Hur djuruppfödarna blivit de sentimentala. Enligt principen: vi älskar djur, alltså dödar vi dem.

Elsa Westerstad på Fokus – Det omoraliska svineriet

Brist på inspiration existerar inte och receptbanken är oändlig. Nu väntar jag bara på att du gör din upptäckt: Skär ner på köttet, käka mer vego och känn hur fantastiskt mycket bättre du mår.

Mattias Kristiansson på SVT Opinion – Dumpa cancermaten – ät vego!

Och på det märkliga i att rättigheten att äta obegränsat med kött, gärna av tvivelaktig kvalitet, liksom likställs med kravet på den skruvade sortens yttrandefrihet som innebär att man ska få vräka ur sig vad som helst utan att bli emotsagd.

Maria G Francke på Sydsvenskan – Tankar om kött och rättigheten att äta det

Läs även Livsmedelsverkets pressmeddelande Med anledning av WHO:s rapport om kött och charkprodukter.

Det är som mjölk fast gjort för människan

Skärmavbild 2014-10-21 kl. 20.16.42

”Därigenom förmedlas intrycket att det är närmast onaturligt, oklokt och till och med galet att äta mjölkprodukter då dessa inte är avsedda för människan utan för kalvar.”

Svensk mjölk

I dag avgörs den dåliga stämningen i kyldisken. Här kan du läsa en sammanfattning av målet mellan Oatly och branschlobbyn Svensk Mjölk.

”Påståendena framställer mjölkprodukter som något som tillhör det förflutna, samtidigt som havrebaserade livsmedel lyfts fram som det moderna alternativet. Detta är nedvärderande för mjölkprodukter.” 

Svensk mjölk igen

Nedvärderande är hur vi behandlar de här kännande, kloka djuren? Genom att inseminera dem med våra armar. Genom att binda fast dem så att de inte ens kan vända på sig under höst, vinter och vår. Genom att ta deras barn ifrån dem efter ett dygn för att ta deras mjölk och deras liv. Benämningen ”nedvärderande” passar kanske bättre på människor?

”Det framgår inte av formuleringen ”It’s like milk, but made for humans” att mjölk är dåligt för människor. Bara för att komjölken utvinns, processas, paketeras och säljs till människor betyder inte att den ursprungligen är producerad eller anpassad  för människor. Komjölk är anpassat för kons kalvar och inte för människobarn och än mindre för vuxna människor. Oatlys havredryck är däremot speciellt framtagen för just människor.”

Oatly

Oatly är inte ett renodlat veganskt företag men de pratar veganska. För mig betyder det något när köttnormen, där mjölkprodukter ingår, alldeles för sällan ifrågasätts på det här sättet, i det här sammanhanget. Vi är alldeles för vana vid att när mjölk diskuteras i reklamsammanhang är det fluff-fluff, hittepå och rena lögner. Därför uppskattar jag den här typen av faktabaserad kommunikation lite extra.

För en som älskar att prata om djur var det här en perfekt inramning. Mer på bloggen om detvid tillfälle!

I går hörde jag på radio att allt fler små mejerier startas för att det finns ett utbrett missnöje bland mjölkbönder över priset som betalas från de större mejerierna. (Det är ingen nyhet.) När Rolf Axel, som äger Ängavallen, berättade att de säljer sin mjölk för 25 kronor litern och låter sina djur leva tills de är 20 år istället för 5 år (som är regel i mjölkindustrin då de anses uttjänta som mjölkmaskiner och mals ner till köttfärs) började jag gråta.

Jag har ju hört honom berätta det när vi har gått över deras klöverströdda ängar för att hälsa på korna och jag har även hört hans söner berätta det tillräckligt många gånger för att kunna det utantill. De låter korna kramas extra länge med tjuren när de själva är sugna på det. De låter kalvarna vara kvar med sin mamma och dia så länge kalven vill det. De låter korna gå ute året runt. För att de respekterar djuren.

Vilket bevisligen är lönsamt, för alla.

Finns det någon svensk mjölkbonde i dag som får ihop sin affärsmodell, utan bidrag, subventioner och stöd? Den verkar ju inte gå ihop inklusive all support. Nu föreslår KD dessutom att vi ska öronmärka en miljard kronor av våra skattepengar till mjölkbönderna för att hjälpa en bransch där verkligheten är att fem mjölkproducenter lägger ner sin verksamhet, varje vecka. För att de inte får betalt. För att de inte tar betalt.

Stämningen avgörs inom de kommande veckorna. Team Oatly såklart! Men det handlar inte om mjölkbönder vs havrebönder, vi gillar alla bönder här. Det handlar om pengar och det handlar om makt. Om norm. Om djur. Och kanske lite om reklam.

Vilket budskap är mest effektivt?

Ängavallen våren 2014

Via Twitter har jag snubblat in på Humane Leauge Labs sida vid ett par tillfällen de senaste dagarna och tycker att de är något på spåren. Humane League Labs undersökningar fokuserar på hur man mest effektivt får fler att äta mindre kött. Vilka budskap, bilder och filmer gör skillnad, på riktigt? Vilket djur får flest att bli veganer? Vilka djurrättsvideos påverkar mest? Det är ett intressant arbete, dels eftersom jag gillar kommunikation, dels eftersom få budskap verkar fungera.

På deras sida finns bland annat dessa tre rapporter:

Which Farm Animal Photos Are Most Likely To Inspire People To Eat Vegan?

Bilder på sjuka eller skadade djur är den mest effektiva typen av foto för att få människor att vilja sluta äta animaliska produkter. Även bilder på döda djur eller djur på väg att dödas samt djur som hålls instängda påverkar personen som ser dem allra mest.

Bilder av grisar är mest effektiva följt av bilder på kycklingar och kalkoner, möjligtvis för att utbudet av bilder på döende, instängda fjäderfän är så stort, jämfört med exempelvis bilder av uppbundna kor.

Bilder på enskilda djur ansågs mer övertygande än bilder på djur i grupp (samma gäller ju för människor). På samma sätt övertygar bilder av djurbarn fler än bilder av djur som är eller ser vuxna ut.

Jämför med hur många som påstår att de inte kan tänka sig att se på en film om djurrätt för att de inte klarar av att se lidande. Ofta med kommentaren ”då skulle jag behöva bli vegetarian” eller liknande.

Is Animal Cruelty or Purity (“Abolitionist”) Messaging More Effective?

Budskap som fokuserar på djurens lidande fungerar bättre än att prata om det omoraliska i att äta djur (som lidit).

Djurälskare som säger sig älska djur blir såklart förnärmade när man påpekar att de äter djur. Om man däremot visar bilder på skadade djur kanske de enklare tar till sig? Djur känner smärta, djur skriker, djur blöder. Det vet djurägare.

Which request creates the most diet change, “vegan,” “vegetarian,” “eat less meat,” or “cut out or cut back on” animal Products?

Studien visar att det är mest effektivt att prata om att ”avstå från/äta mindre” kött medan uppmaningen om att äta veganskt funkar minst bra.

Det visar ju bland annat Naturskyddsföreningens arbete som ofta fokuserar enbart på ett djur i taget, så som jätteräkan eller ålen, liksom Djurens rätts kampanjer som pratar om djur på cirkus eller minkar.

Jag använder ofta bilder av glada, gulliga levande djur och pratar gärna om moral och etik. Vad skulle hända om jag postade bilder av grisar som lider istället? Det krävs ingen undersökning för att förstå att det kommer leda till reaktioner. Personligen har jag oftast valt bort det av respekt för djuren. Jag älskar ju dem! Men kanske är det dags att tänka om.

Inga fler gullegrisar med tillgång till utevistelse. Inga fler kalvar som diar på en äng. Jag bidrar ju bara till bilden av att de har levt ett bra liv när de i själva verket är ett undantag från regeln. Regeln om rutinmässigt lidande.

Fira vegetariska världsdagen med en kycklingsallad!

Veganska nyheter trängs i hyllorna. Det finns nåt för alla sockergrisar. Quorn har precis kommit till butik liksom Hälsans köks dito.

Men ekologiska produkter? tänker du då. Är inte de bra för djuren? Och hur är det med mjölken? Vad ska man dricka istället?

Vad äter man istället? Har du några tips? Om någon fyller år och ni vill gå ut och äta?

Hur blir man ens vegan? Är det kanske enklast att börja med varannan vegan? Har du fler frågor?

Då måste jag passa på att fråga! Hur uppmärksammar du vegetariska världsdagen?

En enda spänn

Älskade Ängavallen

Från den 1 oktober och 3 respektive 6 månader framöver kommer Axfoods kedjor Willys och Hemköp och ICA i samarbete med LRF hjälpa svenska bönder genom att på olika sätt skänka en krona för mjölken som går direkt till bonden. I går när jag var förbi City gross för att leta efter de senaste veganska nyheterna, ständigt denna jakt på smultronställen, noterade jag priserna i den veganska mjölkkylen.

  • 1 l sojamjölk 13:95
  • 1 l havremjölk 15:95
  • 1 l mandelmjölk 24:95
  • 1 l rismjölk 23:95
  • 1 l komjölk 8:95

1 kr extra i det sammanhanget låter rätt futtigt?

Om vi dessutom jämför förutsättningarna för produktion och dess inverkan på djur och natur, utöver alla subventioner som mjölkbönder redan får, blir det genast tydligt hur snedvridet priset är satt. Svenska konsumenter vill att mjölk ska vara lika tillgängligt som vatten men Arla & CO tar inte ut det verkliga priset och där kommer inte bara bönderna i kläm.

För det står ju kon och kalven för genom tvångsinseminering, separationsångest, överproducerande juver, instängda nästan hela livet och sen slaktade vid ett och ett halvt år respektive fem års ålder för att bli köttfärs, trots att de kan leva tills de är 25 år.

I mina öron borde en sådan produkt vara värt mer än en växtbaserad dito som inte tagit omvägen genom kon.

Som en högpresterande idrottsman #LandetEkoMjölk

Ängavallen helalf.se

Just nu har Arla en kampanj för ekologisk mjölk, #LandetEkoMjölk, där de radar upp fina exempel på vad som har hänt sen den ekologiska mjölken introducerades. Ett exempel är att vår statsminister numera kallar sig feminist. Ett annat Anja Pärssons familj där bilderna på henne, frun Filippa och nyfödda sonen främst för tankarna till bröstmjölk. Jag skulle vilja påstå att den reklamfilmen saknar motstycke och framförallt all den relevans som upplysta konsumenter eftersöker.

Idag är Sverige inte bara ett öppnare och mer tolerant land i många avseenden, utan också det land där konsumtionen av ekologisk mjölk ökat mest i hela världen. Och vi tror att det hänger ihop. För grunden för ett bra och hållbart samhälle är omtanke. Omtanke till djur, natur och varandra. Oavsett om det handlar om sexuell läggning, kravmärkning eller mångfald på arbetsplatsen.

Reklam spelar roll, vare sig vi vill det eller inte, och reklamen för mjölk har under de senaste 30 år legat på den luddiga gränsen till folkhälsoinformation. ”Mjölk ger starka ben.” Den höga benskörheten nämns aldrig. Inte sällan används somriga bilder på ett nationalromantiskt landskap där korna betar i en hage utan slut. Dessa bilder används även på vintern. I övrigt får vi ingen information om var de, eller andra djur, är eller har det under resten av året. Samma sak med ekologiska produkter. Vi har genom reklamen fått lära oss att ekologiskt är bra men vi vet inte riktigt vad det innebär för djuren. De ”har det bättre”.

För att bena ut vad ekologisk mjölk innebär för korna och kalvarna (tjurarna nämns inte) har jag kopierat texten från KRAVs sida om ekologisk mjölk som LRF Mjölk hänvisade till på Twitter när jag frågade. Jag har fetat det jag tycker är viktigt att veta. Vi kan väl kika på den? Mina kommentarer är kursiverade.

Såhär produceras ekologisk mjölk

Ekologisk mjölk kommer från kor som fötts upp ekologiskt. I tankbilen och i mejeriet hålls den ekologiska mjölken hela tiden skild från övrig mjölk vare sig man gör grädde, fil eller något annat av den. På den ekologiska gården där korna lever ska de ha det bra och kunna bete sig naturligt. De ska också huvudsakligen få äta sådant foder som de är skapade för att kunna smälta.

”Bete sig naturligt.” En ko avlas fram för att producera så mycket mjölk som möjligt. Hon tvångsinsemineras för att producera kalvar och mjölk till människan men får inte umgås med sina barn. Under vinterhalvåret får hon stå instängd med djur hon själv inte har valt att umgås med. Hennes kropp anses vid fem års ålder vara uttjänt då hon omöjligt kan nå upp till de produktionskrav bonden har satt på henne men är ofta frisk i övrigt. Därför slaktas hon istället för att leva i 20 år till. ”Bete sig naturligt.”

”Äta foder de är skapade för att kunna smälta.” Vi får hoppas att människan är god nog att ge sina djur den mat som passar deras kroppar när hon valt att ta ansvar för deras liv.

Kons naturliga beteende

Kon är ett socialt flockdjur som behöver röra sig fritt för att t ex inrätta sig i flockens rangordning. Kor måste därför kunna gå ut på bete åtminstone under sommarhalvåret och kunna gå ut och röra på sig även på vintern. När kalven föds vill kon slicka den torr och skydda den och både ko och kalv mår bra av att kalven diar. Kalvar på en KRAV-certifierade gård får dia under minst ett dygn.

”Kon är ett socialt flockdjur som behöver röra sig fritt.” De väljer inte flock och under största delen av livet står de instängda utan möjlighet att kunna röra sig så mycket som de skulle önska.

”När kalven föds vill kon slicka den torr och skydda den.” Att en mamma tar hand om sitt nyfödda barn ser vi överallt i naturen. Enbart inom produktionen av djur har människan mage att kalla det naturligt att barnet tas ifrån henne under det första dygnet.

”Ko och kalv mår bra av att kalven diar. KRAV-kalvar får dia under minst ett dygn.” Den här typen av okritisk fakta summerar djurproduktion för mig och övertygar mig om att aldrig någonsin dricka mjölk eller äta mjölkprodukter igen. 

Den ekologiska kon äter ekologiskt foder

Kor är idisslare och har fyra magar där fodret i tur och ordning omvandlas till näring med hjälp av bakterier och enzymer. Idisslares magar är anpassade att smälta fiberrika gröna växter och därför är grovfoder kors naturliga föda. Grovfoder växer på vallen och består av gräs och klöver som betas, torkas till hö eller konserveras till ensilage. De vita bollarna som ligger på åkrarna efter skörd är vall som konserveras till ensilage med hjälp av mjölksyrebakterier (som surkål) i den lufttäta balen. Ekologiska kor äter ofta mer grovfoder än kor som inte hålls ekologiskt.

Dagens kor producerar väldigt mycket mjölk. En ekologisk ko mjölkar i genomsnitt ca 8000 liter mjölk om året, en icke-ekologisk ko ungefär 1000 liter mer. Många kor mjölkar över 10 000 liter om året. För att kon ska orka med denna prestation behöver hon mycket energi och protein, som en högpresterande idrottsman. Därför behöver kon oftast också ett tillskott av mer koncentrerat foder som finns i t ex säd. Men om andelen koncentrerad näring i förhållande till grovfoder blir för stor, utsätts kon för påfrestningar som kan leda till hälsoproblem. I utfodringen vid ekologisk produktion förses kon med energi och protein till så stor del som möjligt genom grovfodret och måste då kunna äta stora mängder.

”Dagens kor producerar väldigt mycket mjölk.” På 1930-talet beräknades en ko mjölka runt 2 500 kg/ko och år. Nu (2011) är siffran runt 9 000. (Källa: Jordbruksverket) 2015 är siffran 10 000 liter enligt KRAVs hemsida. Detta räknas också som en del av kons naturliga beteende och avel nämns inte alls. 

”För att kon ska orka med denna prestation behöver hon mycket energi och protein, som en högpresterande idrottsman.” Den här meningen får mig att vilja skrika rakt ut. Den bygger helt på människans KRAV på henne och ligger inte alls i hennes intresse. När hon inte ”orkar” längre belönas hon med döden.

”Ett tillskott av mer koncentrerat foder med hög andel näring i förhållande till grovfodret kan leda till hälsoproblem.” Hur kan vi få ut ännu mer mjölk ur den här kroppen? Vi leker med deras liv. Det absolut mest intressanta med detta är att hon sliter hela sitt liv för att producera en produkt som säljs i princip gratis.

”Måste äta stora mängder.” Hon behöver också röra på sig mycket mer än hon har möjlighet till när hon är instängd inomhus men det skulle innebära att hon då behövde äta mer vilket är en kostnad för bonden. Kor kan utan problem vara ute året runt, vi har som bekant deras hud på oss som skydd mot kyla.

I mjölkproduktion som inte är ekologisk utfodras korna ofta med koncentrerat protein från sojabönor som importeras från bl a Brasilien. Där odlas sojan i ensidig odling med hjälp av kemiska bekämpningsmedel som skadar både människor och natur. Av sojan tillverkas sojamjöl med hjälp av kemiska extraktionsmedel. Sådant sojamjöl får inte ingå i ekologiskt foder. Däremot kan ekologiskt odlad soja ingå i foder till ekologiska kor.

Ekologiska gårdar strävar i stället efter att vara självförsörjande med så lite inköpt foder som möjligt. Minst hälften av fodret odlas på den egna gården. Fodret är helt ekologiskt odlat, dvs odlat utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

”Utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.” Att så mycket som möjligt av den mat vi ger till djuren odlas såhär är av intresse för människan då hon äter djuren och det de producerar.

#LandetEkomjölk

Kalven

För att producera mjölk måste kon få en kalv varje år. Ekologiska kor får föda sin kalv i avskildhet i en speciell kalvningsbox där de får vara ifred och lära känna varandra den första tiden. Den ekologiska kalven får dia minst 1 dygn för att få i sig den första näringsrika råmjölken. Den skyddar kalven mot infektioner. När kalven skiljts från sin mor får den leva i grupp med andra kalvar. Till minst 12 veckors ålder får den fortsätta att dricka riktig komjölk genom att dia en amko eller suga på en konstgjord spene. När kalven får riktig komjölk blir den friskare och växer fortare än om den föds upp på pulvermjölk. I icke-ekologisk uppfödning kan kalvarna få stå ensamma i små boxar och de får nästan alltid mjölk gjord på pulver. Medan kalvar på konventionella gårdar vistas inne i ladugården även på sommaren, ska kalvar på KRAV-gårdar släppas ut från det de är fyra månader gamla.

”För att producera mjölk måste kon får en kalv varje år.” Ingen kommentar om hur detta går till? 

”Ekologiska kor får föda sin kalv i avskildhet där de får lära känna varandra den första tiden.” Under minst ett dygn. Sen får de leva med andra kalvar som också saknar sin mamma.

”Suga på en konstgjord spene.” Deras sugbehov är enormt stort. Nästan så att man kunde tro att de hade behov av att få vara kvar med sin mamma.

”När kalven får komjölk blir den friskare och växer fortare.” Komjölk är kalvens bröstmjölk. Vi känner igen fördelarna från vår egen mjölkproduktion, bröstmjölk för människobebisar. Inget annat djur dricker mjölk från en annan art. Den är som gjord för kalvens behov.

Utegång och bete under sommarhalvåret

Motion, frisk luft och sol är hälsosamt för kor. Den som sett kor släppas ut från vinterstallet på det första vårbetet kan lätt förstå att utevistelse och motion är en del av kons välbefinnande. Kor vandrar också långa sträckor under betandet och till och från mjölkningsplatsen. Det är nyttigt och naturligt för kon. Ekologiska kor och ungdjur ska under betessäsongen vara ute på bete minst halva dygnet. På KRAV-certifierade gårdar ska korna få i sig minst hälften av sitt dagliga grovfoder genom att beta. Därför behöver en KRAV-gård mer betesmark än vad mjölkgårdar brukar ha. När korna betar i hagarna bidrar korna samtidigt till att hålla landskapet öppet och att gynna den biologiska mångfalden.

”Motion, frisk luft och sol är hälsosamt för kor.” Ändå är det bara beteskrav under halva året.

”Kor vandrar långa sträckor under betandet.” Det här är kors naturliga beteende i ett nötskal och att vägra dem det hälften av året är en form av plågeri. 

”Korna bidrar till att hålla landskapet öppet och att gynna den biologiska mångfalden.” Detta gör även får och hästar men enbart i koproduktionen nämns det som en anledning att döda dem.

Under vintern inne i lagården

Ekologiska kor är inne i lagården kortare tid än andra kor, även under hösten kan de nämligen gå ut en stund varje dag för att få frisk luft och motion. Lagården ska vara ren, dragfri och ljus med bra ventilation. Korna ryktas och klövarna ses om regelbundet. Då får också skötaren en kontakt med djuret vilket är värdefull för båda. Förr stod de flesta kor bundna under lagårdsvistelsen, men numera får de oftast röra sig fritt även inne i lagården och ligga i bås på en bekväm madrass eller på halm. För bönder som har ett mindre antal kor kan det vara alltför dyrt att bygga om sin lagårdännu så länge får kor på en del små gårdar stå uppbundna i lagården under vintern under förutsättning att de rastas utomhus två gånger i veckan.

”Röra sig fritt inne i lagården.” Påminner om en klass med skolbarn som ”får röra sig fritt” inne i klassrummet istället för att gå ut och springa av sig på rasten. 

”Ligga i bås på en bekväm madrass eller på halm.” De får ligga på betong och eftersom de ”får röra sig fritt” ligger de mjukt på bajs. Till skillnad från säg en äng.

”Det kan vara alltför dyrt att bygga om sin lagård.” Om du väljer att föda upp djur så vänta tills du har tillräckligt med pengar eller låna ihop tillräckligt så att dina djur slipper stå uppbundna, dvs utan möjlighet att ens vända på sig under ett halvår, annars gör du ingen en tjänst. ”Att vara bonde är ett kall, en livsstil”, säger bönder. Att vara bonde är ett enormt ansvar för andras liv starkt kopplat till en ekonomisk prestation, säger jag.

”Under förutsättning att de rastas utomhus två gånger i veckan.” Inte undra på att de är så glada vid kosläppet. 

Förebyggande hälsovård

Grundregeln är att korna ska födas upp och leva hela sina liv på den egna gården. Då minskar risken för att smitta sprids mellan olika grupper av djur. Enstaka djur kan dock köpas in för att möjliggöra ett bra avelsarbete. Men det finns också andra saker som påverkar hur korna mår. Med rörelsefrihet, utevistelse och en diet baserad på grovfoder, samt god skötsel och bra rutiner lägger en ekologisk djurbonde grunden för en god djurhälsa.

Om ett djur blir sjukt ska det naturligtvis snabbt behandlas och få den medicin det eventuellt behöver, men djuren får inte behandlas rutinmässigt eller i förebyggande syfte med t ex avmaskningsmedel. Om kon behandlas med antibiotika eller andra läkemedel tar det dubbelt så lång tid att få sälja mjölken som ekologisk jämfört med vad som gäller för annan mjölk.

Känner du igen dig i den bild reklamen målar upp? Är det ”lite bättre” att köpa ekologiskt eller har du högre krav? Om du vill läsa mer om vad KRAV innebär för grisar och kor rekommenderar jag mitt inlägg om Ängavallen där bilden ovan är tagen!

Yo Malmö!

Fina!

Att jag har med mig baddräkten till Malmö är endast en symbolisk handling då termometern knappt stiger över 20 grader här men det känns lite som sommar ändå.

Gamla väster. För stockrosorna blommar på Gamla Väster!

Rosigt.

Och rosrosorna med.

Checkar av ett besök på @koldicecreams. Så god glass! Valde piña colada, saltlakrits och jordgubbar med grönpeppar. #vadveganeräter i Malmoe.

Och på Köld kan man få glass baserad på cashew eller kokos och den är riktigt fin!

Yoga helalf.se Yoga helalf.se Yoga helalf.se Det är så himla schysst att jag kan bo hos Sara varje gång jag är i Malmö, jag trivs så bra här. Hon har ingen yogamatta men däremot har hon ett ganska nylagt golv som doftar gott när jag sakta sänker kroppen mot marken. Funderar för övrigt på att köpa en ny matta (då jag egentligen aldrig ägt en egen utan lånat från min syrra och kille). Enligt Amazon är den här från Ashram bäst. Skål för semestern! Ostburgare och violmilkshake på Beer Ditch. #vadveganeräter i Malmö. Det passade fint att skåla in semestern med violmilkshake på Beer Ditch! Alla med situationstecken säger att samma rätt måste testas på Pixel kafé så det blir säkert så. 

Glasnudelsallad på Satori.  #vadveganeräter i Malmö

Glasnudelsallad på Satori.

Vegburgare på Kao's. #vadveganeräter i Malmö. Burgare på Kao’s. 

Frasig tofu med alger, dill och färskpotatis på Kao's. #vadveganeräter i Malmö

Frasig tofu på Kao’s.

Astrid & aporna

Alla veganer vet vad den här bilden betyder! Astrid & aporna har utförsäljning av världens godaste choklad för ynka 9:90 så en bunt sådana kommer följa med hem i bagaget. I morgon väntar det allra bästa på resan – Ängavallen!

Inte alla bönder!

Ängavallen våren 2014

Maken till bristande självinsikt och självkritik hos svenska bönder när medier för femtioelfte gången rapporterar om vanvård, lidande och död är svår att finna. Eventuellt påminner de om en annan grupp som har svårt att se strukturer?

Inte på min farm!

Konsumenterna känner till att dessa svarta rubriker är regel snarare än undantag men förtränger det å det grövsta för att skydda sina dagliga val. Frukost, lunch och middag. Men det finns ingen som förtränger det mer än just bönderna. Aldrig någonsin har jag hört dem identifiera att det oundvikligen är en förutsättning att djur som inte får sina behov tillgodosedda lider, på en mängd olika sätt.

Att vara bonde är en livsstil!

För att få en förståelse för att medias rapporter fortfarande väcker uppmärksamhet får vi syna vilka de två största parterna är här. De som föder upp djuren och de som äter djuren.

Vi har bönderna som tidigt tvingas vänja sig vid att dels döda djur, något som inte vemsomhelst skulle klara av, av uppenbara skäl, och dels att en enorm mängd djur dör som en följd av den ekonomiska kalkylen som hen satt upp. Exempelvis leder den hårda aveln till att 18% av alla kultingar dör innan slakt, vilket anses normalt. Exempelvis dödas alla tuppkycklingar och killingar direkt efter födseln då de saknar värde i produktionskedjan, vilket anses normalt. Exempelvis står 99% av alla grisar instängda hela livet, vilket anses normalt. Exempelvis står hälften av alla kor fastbundna, utan möjlighet att ens vända på sig, under majoriteten av året, vilket anses normalt. Osv.

Detta är bondens utgångsläge för produktion.

Vi har även konsumenterna, som år efter år fått höra om missförhållanden och uppriktigt chockats av alla hemskheter, men som inte gör något långsiktigt åt det utan fortsätter i gamla fotspår – för att det är gott.

De här två parterna möts i tysta överenskommelser som ”närproducerat” och ”KRAV-märkt” medan vi som vägrar stödja lidande, och kanske vid tillfälle påpekar att KRAVs vision skiljer sig från faktisk fakta, häpet ser på för att de ser så nöjda ut, båda två.

Media och veganer envisas med att rubba den här balansen genom att helt enkelt presentera fakta. För sanningen är enkel. Det går inte att ha industriell produktion av levande varelser utan lidande. Testa att läsa ett kommentarsfält där bönder, köttätare och veganer försöker enas om detta. Bönderna har ursäkter, köttätarna har ursäkter och veganerna rabblar fakta men anklagas för att inte förstå böndernas utgångläge, som jag nämnde ovan. Det som är så normalt.

Genom att äta grönt kan fler människor få mat, miljön kan förbättras, vår hälsa likaså och framförallt kommer vi sluta föda upp miljontals djur enbart för att döda dem. Det låter så enkelt i mina öron. Från jord till bord. Wow no cow.

Ironin i detta? Den gröna maten får vi från våra bönder.

Det pågår något slags lajv i Bregottfabriken

Ängavallen våren 2014

Missa inte Uppdrag gransknings program om den svenska mjölkkrisen som jag bloggat om tidigare.

Bilden av Arla som ett svenskt litet lyckligt kooperativ stämmer inte sedan 15 år tillbaka. År 2000 gick Arla ihop med danska MD Foods istället för finska Valio för att bilda Arla Foods som numera har 13 400 mjölkbönder i sju olika länder med produktion i 13 länder och totalt 19 000 anställda på kontor i 19 länder. De är med andra ord ett multinationellt företag som likt Volvo och IKEA spelar på sin svenska bakgrund för att skapa trygghet och nostalgi hos sina konsumenter. Konsumenter som knappast vet om att Kesella, Kvarg och den populära hushållsosten görs av danska eller tyska bönder.

Visste du att endast ekologiska Bregott garanterat innehåller svensk mjölk? Resten av Bregottfabrikens smörbyttor kommer från kor som står instängda i Finland och Danmark. En kan tycka att det här kommuniceras väldigt otydligt i deras reklam så från och med nu i maj pågår ett varumärkesarbete för att förtydliga kommunikationen mot konsumenterna. Den blå kannan märkt med svensk mjölk eller svensk grädde kommer att symbolisera det blågula ursprunget och från och med juni kommer produkter med mjölk från andra länder få en tydligare märkning, enligt Arlas hemsida. Av alla de laddade ord vi använder för att öka försäljningen (närproducerat, inredd bur, etiskt kött) så är svenskt det allra starkaste. Men hur mycket är det värt för en bonde?

Bönderna i Granskning nämner att det är ett kall, en livsstil, att vara bonde. De jobbar dygnet runt med att hålla våra öppna landskap öppna men trots den samhällstjänsten tjänar de inga pengar på sina produkter. Tvärtom. En mjölkbonde nämner att hon förlorar 2500 kr. Per dag. Men de vill ändå inte erkänna att de är dåliga affärsmän, trots att affärsmodellen uppenbarligen inte fungerar. Det är tack vare att Arla inte betalar dem ordentligt – tack vare att konsumenterna inte förstår värdet av en produkt som de tar för givet – tack vare att bilden av Bregottfabriken är en lögn?

Vi har alla fått lära oss att mjölk ger starka ben, som att reklambudskap plötsligt är sanna bara för att de kommer från bönder, utan att ifrågasätta nämnvärt att vi bor i ett land med rekordhög benskörhet eller att många av de människor som valt att bo här kommer från delar av världen där de inte ens tål mjölk som kommer från en annan art. McDonalds vann häromdagen Årets annonsör på Stockholm Media Week för att de så framgångsrikt lägger 1 000 000-tals kronor på att marknadsföra en produkt som består av upp till 100 djur för ynka 10 kronor. Djur som började sina liv i just mjölkindustrin. Det sambandet nämns sällan på stortavlor eller tevereklam.

I dag kom dessutom nyheten att Arla, som säger sig stå för mänskliga rättigheter, beslagtagit pass för 600 gästarbetare i Saudiarabien. Är detta ett företag som konsumenter vill stödja ekonomiskt? Nä. ”Det var droppen” skrev någon som en reaktion på Twitter men frågan är hur länge han står för det. Min vän Patrik skrev i går på Aftonbladet att hyckleriet är en svensk paradgren. Vi står upp för mänskliga rättigheter och är emot diktaturer men köpte ändå förrförra året 1 260 000 resor till Thailand (som styrs av militärjunta), Egypten (som mördar oliktänkande), Kina (som censurerar oliktänkande), Förenade Arabemiraten (som styrs enligt sharia-lagar) och Turkiet (som innehar världsrekordet i antal fängslade journalister). Varje gång missförhållandena för djur eller människor kommer på tapeten så blir vi ordentligt upprörda – och den känslan är riktig- men sen händer något.

Det är som att människan balanserar sitt samvete genom att väga upp de dåliga handlingarna med de goda. I Naomi Kleins This Changes Everything skriver hon att konsumenterna förväntas göra miljömedvetna och rättvisa val men hur är det egentligen med företagen? Borde de inte ha en strategi för att göra rätt saker från början istället för att betala i efterhand för att göra rätt för sig? Och när jag ändå är igång – borde inte det som sägs i reklamen vara sant?

Havre skördas på de öppna landskapen av svenska bönder och går utmärkt att dricka, bre på mackan, vispa till grädde, ha i maten eller klicka en skvätt på fredagstacon. Inget djur behöver bli till köttfärs. Ingen bonde behöver gråta för att de inte får betalt ordentligt. Det kallar jag en bra affärsmodell.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 Helen Alfvegren

Tema av Anders NorenUpp ↑