Helen Alfvegren

Det blev lite uppståndelse när Kjell la ut sina 5000 Facebook-vänner i en annons på Blocket i går. Inte så konstigt kanske. Men jag undrar om alla förstod vad han ville ha sagt med det?

”När jag blir vän med dig på Facebook så har ju jag sålt vår vänskap till Facebook” sa han i dag när vi snabbt diskuterade det per telefon. Han menar att våra vänskapsförhållanden i sig är anledningen till att Facebook kan växa sig så stora och värdera sitt företag så högt. Att vi använder deras plattform skapar ett värde eftersom vi lagt oss till med ett beroendeliknande beteende att ständigt logga in, kika igenom feeden och uppdatera, dela och gilla saker vänner emellan.

Annonsen är visserligen borttagen nu, någon kanske nappade på budet att betala 5000 kronor för 5000 vänner, men den satte fingret på vår vänskaps andrahandsvärde. Vad är det värt för Facebook att vi är Vänner med hundratals personer vi egentligen inte är vänner med? Hur högt värderar vi varandra i ett forum där allt handlar om att dela med sig av information om oss själva som sen paketeras och säljs vidare? Hur länge ska vi logga in i jakten på nya händelser som aldrig lyckas leva upp till förväntningarna?

Jag fortsätter utvärdera det faktum att jag tagit bort alla mina vänner från Facebook och återkommer med ett inlägg så småningom. Förhoppningsvis träffar jag Kjell snart så att vi kan diskutera det här och kanske spela in den diskussionen. Han kommer blogga mer om sina tankar i kväll så håll utkik på kjellsblogg.se!

Uppdatering: I går kväll ringde Kjell och läste upp sitt inlägg medan jag nickade och höll med. Det är otroligt tänkvärt! Han vägrade dock avslöja varför annonsen nu är borttagen så jag ser fram emot fortsättningen…

Jäklar vilken hit!

Ibland dimper det ner spännande mail i inkorgen som nyfiket vill att jag ska berätta mer om det jag kan om sociala medier. Det kan vara en student som gör ett arbete i skolan, en företagsblogg som intervjuar intressanta twittrare eller världens största dagstidning Metro som vill ha hjälp.

Åt den sistnämnda skrev jag precis en guide på 3000 tecken om hur man söker jobb i sociala medier och den kommer troligtvis publiceras i höst i deras Student-tidning. Jag skriver troligtvis eftersom jag nu mailade en bild på mig själv i jpg tillsammans med mitt bankkontonummer och den summa pengar jag vill ha för jobbet.

Det här med att söka jobb i sociala medier är nämligen lite av mitt expertområde och för mig har det har fungerat över all förväntan. Det var också så reportern snubblade över mig, hon hittade mig i det sammanhanget på nätet. Som guide inom detta område kan jag precis alla knep.

Borde jag ställa upp och jobba gratis bara för att jag brinner för ämnet? Borde du? Svaret hittar du alltid här.

Uppdatering: Det kom så ett svar. Journalisten menade på att det skulle ha kunnat vara en intervju om hon hade ringt upp mig och ställt några frågor men att det var smidigare att be mig skriva guiden själv eftersom hon har en dålig telefon. Jag menade på att det aldrig varit tal om en intervju utan att hon hade bett mig skapa ett innehåll som hon själv kommer få betalt för. Ett olyckligt missförstånd.

Therese skrev i går på Twitter att hon har börjat tacka nej istället för att be om pengar för liknande uppdrag och att det är dags att tänka om. Vi får göra det, tillsammans. Tills vi har kommit på en lösning gör jag ingenting gratis och guiden kommer publiceras på min blogg, inte i en gratistidning.

Jag blev flattrad för första gången i dag. Tre gånger till och med! För inlägget med bilder från Söders höjder. Jag blev så glad att jag råkade radera mailet med den informationen. Sen letade jag förgäves i papperskorgen innan jag kom på att knepet är att bara söka efter det. Så peppad!

Som bloggare måste ju det här vara det finaste man kan vara med om. Tänker jag. Och ler lite fånigt. Tack Urban, Petter och Marie!

Efter att ha promenerat i det här området tusentals gånger bestämde jag mig för att dokumentera det med hjälp av bilder. Håll till godo!

Katarina Bangata i skuggan under träden. Själv satt jag lite till vänster på Chutneys uteservering i solen och åt lunch.

Av någon anledning hamnar jag alltid på Skånegatan och har så gjort de senaste femtom åren.

Missa inte Urban delis café som är supermysigt och höjden av hipster med sitt surdegshotell.

Klockan som visar den perfekta tidpunkten på dagen, dygnet runt.

Korsningen Skånegatan/Södermannagatan är alltid knepig. Ta till vänster för att kika i alla klädbutiker som dyker upp efter varandra eller fortsätta framåt och ta en glass vid Nytorget?

Jag gick rakt fram. Nytorget var fullproppat med folk så jag stannade inte länge. I torsdags när jag var där sist hade jag med mig en smarrig macka från Lima Deli på Åsögatan och satt och matade en duva med innan vi spelade in P3 Browser, då var nästan bara Adam Tensta där.

Rakt uppför backen ligger AHs som är en riktig klassiker bland glassfantaster. Missa inte deras mangosorbet, den smälter perfekt i sommarvärmen!

SoFo är proppat med butiker som Smiley Vintage, Sneakers n Stuff och Beyond retro, här syns Tjalla Malla på Bondegatan.

Mamas and tapas på Renstiernas gata följs av Cajsa Warg som numera fått konkurrens av Urban Deli vid Nytorget som söders trivsammaste livsmedelsbutik. Goodstore på Skånegatan är ett vegoparadis, tips!

Folkungagatan i solskenet. Här kan man göra av avstickare om man vill bort till uteserveringarna på Medborgarplatsen, skatepoolen i Björns trädgård eller shoppingen på Götgatan.

Zoulias och hans vänner har börjat med en klubb på onsdagar som jag måste spana in. Kanske redan nästa vecka?

På Tjärhovsgatan ligger som alltid Kafe 44 och det värmer mitt hardcarehjärta att kidsen som växer upp nu också får göra det i sällskap med Tompa Eken

Prick så här såg det ut för ett halvt liv sen när jag regelbundet hängde där. Mycket förändras på Söder men jag är glad att det här består.

Utsikten från Söders höjder över resten av stan är ju helt makalös och det har man på känn när man kommer gåendes.

En typisk solig dag i världens vackraste stad. Ta Djurgårdsfärjan från Slussen till Gröna Lund istället för bussen, det är så mycket charmigare.

Gröna Lund och Fotografiska som ingen såklart bör missa.

Gamla stan. Ta en tur bland turisterna och dra in doften av nygräddade glassvåfflor.

Säga vad man vill om Slussen men den här vyn är rätt kär! Här tar jag bussen hem även om t-banan går minst lika bra. Tack för titten!

När du har skapat ett konto, bestämt ett namn (kanske ditt för- och efternamn), laddat upp en bild och beskrivit dig själv så att andra får ett hum om vem du är finns det några få saker att tänka på för att komma igång på riktigt. Undrar du vad alla konstiga tecken betyder kan du kika här.

1. Det du har att säga är precis lika viktigt som någon annan

Vet du inte riktigt vad du ska skriva om? Bena ut vad du tycker om, vad som gör dig glad, vilken musik du gillar, vilka intressen du har, det som gör dig till dig. Det går även bra att RTa (upprepa) vad andra har skrivit men viktigast är att du testar dig fram. 140 tecken är lite klurigt men du lär dig snart.

2. Lägg till folk som verkar intressanta, roliga, trevliga, spännande och galna

Runt 100 personer är en bra start så att det händer något i din feed och via dessa hittar du säkert ännu fler. Jag har legat på runt 130-140 stycken nu i snart 4 år och det passar mig perfekt men alla är olika. Det fina med Twitter är att det blir vad man gör det till. Avfölj de som inte bidrar till myset i din feed och be om listor på folk att följa från de du tycker verkar vettiga. Här har du en!

3. Tänk på att lägga till alla andra roliga tjänster du använder till Twitter

Jag slår vad om att du använder bilder, video eller text i ett annat sammanhang, kanske Instagram, YouTube eller en blogg? Tänk på att all din närvaro på www säger väldigt mycket om dig och det passar fint att lägga upp på Twitter. Dela de artiklar, inlägg och annat spännande som du tycker är intressant till Twitter så får dina läsare en uppfattning om vad du tycker om och kan inleda samtal om det.

4. Tänk mobilt

Se till att ladda hem Twitter-appen så att du enklare blir beroende och får push-notiser när någon kontaktar dig. Fråga gärna andra vad de använder för app, jag vet att många gillar Tweetbot till exempel men jag kör på Twitters egen. Bokmärk, favoritmärk eller gör Twitter till din startsida även på www. Det tar ett tag att komma in i det men det är väl värt det.

5. Ta kontakt med andra twittrare

Det finns inga trösklar för att ta kontakt med någon på Twitter och twittrare ses gärna på riktigt. Det kan vara Jan Gradvall eller Bette Midler men prata framförallt med de du följer. Du kommer märka hur roligt det är när någon svarar och du får igång ett samtal med någon det visar sig att du har mycket gemensamt med. Jag har fått många fina vänner genom att göra precis så.

Undrar du något är det bara att fråga!

Jag är sällan inne på Aftonbladet.se och går in enbart om någon länkat till något riktigt intressant. Sidan ger mig panik på alla sätt och vis så jag ser till att undvika den så långt det bara går. Det här är jag nästan ensam om. Enligt KIA-index kan Aftonbladet.se snitta på över 6 miljoner unika besökare under en vecka, helt otroliga siffror.

Parantes. I dag har Facebook 4 659 620 svenska konton, också det en mäktig siffra. Jag är medveten om att Aftonbladet.se har bytt till Facebooks inloggning i sina kommentarer (och läst om hur man kan missuppfatta det) men har missat hur resonemanget kring det har gått. Anledningen är glasklar – för att undvika troll och onödigt elaka kommentarer från anonyma – men det är intressant att Sveriges största sida väljer att inte äga sina kommentarer. Låt oss säga att Aftonbladet bygger en egen kommentarsfunktion, hur lyfter de då över alla tusentals kommentarer som skrivits på Facebook dit? Facebook äger väl sin plattform och det som skrivs på den? Eller är det här ett undantag? Slut på parantes.

Under varenda valfri artikel som når miljoner svenskar kan man välja att Gilla eller Dela till Facebook, maila till en vän eller skriva ut. Man kan även ”Tweeta” artikeln, ett ord som ingen twittrare använder, men som givetvis betyder att man delar artikeln till Twitter. Intressant är då att i sammanhanget räkna på att det bara finns 299 000 svenska Twitter-konton i Sverige och bara drygt hälften är aktiva. Nästan 6 miljoner läsare ser den här knappen, vet kanske inte vad den betyder, blir uppenbarligen inte intresserade av att skaffa Twitter och struntar helt enkelt i den.

Det här gäller ju inte bara Aftonbladet, ovan skärmdumpar från DN.se och Expressen.se, tvärtom finns det tusentals svenska sidor med delningsfunktion till Twitter. Tusentals. Vad skulle hända om dessa sidor introducerade sina läsare till Twitter? Om Nyhetsmorgon och Kvällsöppet faktiskt berättade hur man gör för att komma igång istället för att bara hänvisa till det som en självklarhet? Tänk dig en informationsdag för Twitter. Som är enkel att förstå och hjälper svenskarna över de första trösklarna. Som syns och hörs på allt från bloggar till hemsidor. Den 1 juli, funkar det? Min guide till Twitter i all ära men något mer bombastiskt! Vem är på?

Jag är rädd för att Tweeta-knappen nu betraktas med samma skepsis som QR-koder och det är ju ett alldeles för sorgligt öde för en så fin sida.

Uppdatering: Kampanj lät för reklamigt, kalla det för en informationsdag som följs upp med en info-ruta bredvid ordet Tweeta. Det gäller alltså inte enbart nyhetssajter utan alla som har en Dela till Twitter-funktion.

I dag ska vi spela in ett nytt program av P3 Browser som kommer sändas nu på söndag 18:03. Jag tänkte att vi kunde kika på hur det ser ut i studion där vi sitter och surrar. Här är jag och Emanuel till exempel. Och en gigantisk silverlarv som klättrar längs väggen.

Förra avsnittet bestod panelen av mig själv, Emanuel och Gabriel tillsammans med Angelica som är programledare. Vi får ett upplägg för programmet, ombeds ta med förslag och tips till lyssnarna i förväg men hör och reagerar på alla inslag på plats. Det tar två timmar att spela in ett program som är två timmar och då lyssnar vi inte på en enda låt under den tiden.

Det blir ganska varmt i studion så vi dricker mycket och har en brummande fläkt som går igång så snart det är en liten paus. Jag gillar verkligen radio för att det är ett så spontant medium men det är svårt att få med allt man vill säga och i efterhand hör jag mig själv vandra i väg från ämnet. Det är ändå charmigt med de snabba klippen och vi har grym stämning i studion.

I går under en sms-chat med vår producent Anton föreslog jag att vi skulle ha ett musikquiz och kan ha nämnt att jag vann det som Spotify hade med mitt jobb så i dag är det upp till bevis! Mitt tips den här gången kommer vara en person och det är första gången någon av oss tipsar om det. Lyssna på söndag för att få veta vem som ska få lite extra kärlek i etern!

I dag fick vi veta att mitt jobb är nominerade till Årets Mediebyrå och Årets Nätverksbyrå, så spännande! I morgon börjar Stockholm Media Week, på torsdag är det en stor fest på Café Opera och någon gång däremellan får vi veta om vi har vunnit så håll tummarna för PHD!

Jag hade även utvecklingssamtal med min chef i dag och det gick över all förväntan. Så tacksamt med någon som ser och uppskattar det man gör och dessutom har ens intresseområde i åtanke för vidareutveckling. Livet som medieplanerare är banne mig riktigt fint när man har så fina kollegor som jag har. Och min chef, han ligger bra till i min bok han med.

Jag kan inte riktigt slita mig från klänningarna på The Met Gala som var i går.

Har kollat igenom mängder av helt fantastiska kreationer nu på morgonen.

Det här är mina fem favoriter men det finns såklart fler.

Beyoncé är verkligen världens vackraste kvinna.

Florence knep mitt hjärta med sin bakelse, helt otrolig!

Kika på fler bilder av mina fem favoriter på Pinterest eller slideshowsen på  Vouge och Popsugar. Eventet livesändes även så man kan kika på det i efterhand. Vilken klänninglycka!

Dear @jack, please make an app for square twitpics with filter options. (The format square, not your other company @Square.)

— Helen Alfvegren (@rockspindeln) April 28, 2012

För några dagar sen twittrade jag en önskan till Twitters grundare… Voilà! Twitpic släpper en app för sina bilder med filterfunktion. Vad ska jag önska mig härnäst?

I dag efter jobbet hängde jag på Grandpa vid Fridhemsplan och surrade med Martin och Fanny om sociala medier. Jag bloggade ju om att de borde använda Pinterest och nu gör de det efter lite tips och råd. Det fanns en hel del intressanta saker att diskutera, får berätta mer om det när det blir aktuellt. Försökte förklara varför jag tagit bort alla vänner från Facebook och börjar så sakteliga formulera ett inlägg om hur det går.

På väg hem tog jag sällis med Fanny och vi stannade vid en vägkorsning och bara pratade, pratade och pratade om djur eftersom hon också har ett vegohjärta. Det var ruskigt kallt med klänning men jag gissar att vi stod där en timme och huttrade medan vi utbytte erfarenheter och anekdoter och kände igen oss i varandra. Hur fint som helst.

En av anledningarna till att jag älskar min blogg är att den så otippat bjuder in till sådana stunder. Vill du också ha en blogg skapar du enkelt en med WordPress.

Ju mer jag lär mig om mediebranschen desto mer intressant blir den. Jag gillar att ha koll på lite av nästan allt och på jobbet lär jag mig något nytt varje dag. När jag inte bloggar är jag ju medieplanerare, tidigare jobbade jag som digital planner på en reklambyrå och innan det var jag webbredaktör på ett av Sveriges mest välkända företag så jag börjar få ihop hur allt hänger ihop, från förväntansfullt företag till färdig annons.

I dag pratade vi om bloggare i P3 Browser och om hur de får betalt i produkter istället för i pengar som övriga medier. Vår producent Anton gjorde ett fantastiskt inslag om detta, lyssna!

Lägligt nog har jag fått en enorm korg med bröd hemlevererat från ett företag som, utan att säga det såklart, vill att jag lyfter upp deras nya sortiment i ett inlägg. Det gick till så att jag blev kontaktad om min mailadress på Twitter, fick ett mail som dubbelkollade att min hemadress stämde och när jag kom hem i fredags stod den där och väntade på mig, den gigantiska korgen med bröd.

Sanningsenligt så tycker jag att kampanjen är riktigt bra så jag bloggar gärna om det och jag tänkte lista varför:

• Produkten de valt är vegetarisk (tänk om jag fått hem skinka?) och dessutom ekologisk vilket är något jag gärna stödjer
• Det innebär att byrån som ligger bakom kampanjen och letat bloggare har ansträngt sig för att produkten ska passa mig
• Deras kampanj Bröd för mödan går ut på att nominera andra som skulle bli glada över att få en sådan här gåva och det är jag övertygad om att alla skulle bli (även om min arm gjorde ont efter att ha skivat allt bröd för att frysa in)
• Företagets vision är att rädda Östersjön, vad mer kan jag säga?

Emanuel utbrister i programmet att han inte kommer göra något sådant här utan att ta betalt för det och jag tycker absolut att han har en poäng med det så nästa gång ett företag vill synas i min blogg, skicka cash också! Tack på förhand!

I juni har jag bloggat och lagt upp bilder från Beyond retros provhytter i två år. Från början handlade det mycket om att testa SEO (googla ”klänning Beyond retro”) och se hur företaget reagerade på mina inlägg eftersom jag är väldigt nyfiken på konceptet med ambassadörer. Efter ett tag såg jag hur mina inlägg steg i sökresultaten men jag hörde inte ett ljud från dem.

Med provhyttsbilderna ville jag även visa att vilken bloggare som helst kan lägga upp bilder på sig själv i klänning, till skillnad från att bara titta på andra, och under den här tiden skapade jag en Facebook-grupp som hette Alla kan vara modeller. Där uppmanades medlemmarna att lägga upp bilder på sig själva och sina köp för att tipsa och visa andra hur plaggen ser ut på – reklampelare på stan är helt enkelt inte lika trovärdiga.

Det här var när jag gick i skolan och inte hade några pengar över till roliga saker. Jag märkte snabbt att jag blev väldigt glad bara av att fota mig själv i fina klänningar utan att för den delen köpa något. Fortfarande är det en av de största anledningarna till att jag ställer mig där, jag stormtrivs verkligen i vackra ting, men nuförtiden köper jag även hem de plagg som gör mig allra lyckligast.

När Josefin förra året hopade in på marknadsavdelningen började det dyka upp glada utrop, pussar och kommentarer under inläggen och nu hörs vi regelbundet på Twitter. Hon gör ett grymt PR-jobb och det har jag bloggat om tidigare för att tipsa andra företag om hur de borde göra.

I kvällens P3 Browser, som sänds 18:03 och två timmar framåt, pratar vi om bloggar/bloggare, deras relation med företag och hur viktigt det är med transparens. Vad har bloggare för roll? Hur borde företag jobba med dem? Hur tjänar man pengar på sin blogg? Helt klart ett av de bästa programmen vi har spelat in. Därför vill jag passa på att förtydliga den här relationen.

Jag har aldrig någonsin fått rabatt, pengar eller klänningar för att blogga om Beyond retro. Inte en enda volang. Vad det beror på vet jag ärligt talat inte och det kanske är upp till mig som bloggare att ta det steget? I går när jag provade den lila skönheten överst önskade jag nästan att vi hade ett sådant upplägg nämligen…

Från och med i går när jag la ett brev på lådan har jag en brevvän i Montpellier. Han heter Gustaf, borde komma ihåg att använda hjälm när han cyklar och känner Christin som jag snart ska åka och träffa på Beyond retro.

Följer du honom på Instagram kommer du snabbt upptäcka hur mycket han gillar att sola och det gör ju jag med så det är uppenbart att vi kommer bli goda brevvänner. Ser fram emot hans svar!

… men jag tänker ändå komma på något extra fint att lägga här i.

I dag ska vi prata om bloggar i P3 Browser och jag funderar på vilka bloggar och bloggare jag gillar lite extra. Ett tag nöjde jag mig med att scrolla igenom inlägg med fina bilder som den ovan men sen tröttnade jag helt på musselpasta, hemmafester och pastellfärgade kök, det gav mig absolut ingenting i utbyte. Det kanske inte heller är meningen, många bloggar går ju ut på vardagsbetraktelser, även den här, men så läser jag ett knivskarpt inlägg om genus och jämställdhet och undrar varför inte alla siktar på att få till sådana engagerade inlägg? I alla fall ibland.

Framförallt får det mig att känna att jag borde sikta mer på det. Mitt inlägg om alkohol tog mig på sängen. 76 personer gillar det så här långt, jag fick en massa kommentarer om det på Twitter och hörde att det diskuterades vänner emellan på Facebook. En bildserie på dagens outfit i all ära, jag vill nog inspireras lite mer än så – och gärna inspirera tillbaka.

Tipsa gärna om bloggar du gillar i kommentarsfältet eller på Twitter!

Tack för tipset om Perfume Genius Oskar! Både Hood och Normal Song (med flera) finns att spela sönder på Spotify.

Jag har fallit handlöst för New Girl med Zooey Deschanel, den är precis så rolig och charmig som man vill att en random serie om några vänner ska vara.

Klicka på länken för att kolla men se upp för all genusbakåtsträvande reklam! Hur fixar jag det? Tack på förhand!

Glöm skärmdumpar, nu använder jag Spotify Play Button istället (även om jag inte förstår det svarta fältet längst ner)! Den här månaden har jag dyrkat Imperial State Electric, som jag såg spela innan The Hives på Debaser för några veckor sedan, på mina bara knän. De är så bra!

Dessutom kommer jag inte över Ray LaMontagne och hans New York City’s Killing Me, helt otroligt vacker, och när Alexis Weak gästar Simon Emanuel så lyssnar jag! Klicka på låtarna för att lyssna!

Just nu lyssnar jag in mig på Loosegoats nya! Kom gärna med tips på vad jag ska lyssna på i maj!

En tidig morgon i New York åt mamma och jag frukost på Starbucks innan vi åkte ner till SoHo.

Där kryllar det av butiker men det mest enastående är byggnaderna.

Jag kan gå runt i evigheter och bara titta på brandtrapporna.

Vi tog en vända innan butikerna öppnade och solen började värma.

Vi lockades med gratisprover in på Sabon, en butik jag besökt tidigare men inte handlat på eftersom de inte har reseförpackningar. Vi fick välja en doft vi gillar (jag tog jasmin, mamma ros) och så tvättade vi våra händer, skrubbade dem rena och smörjde in dem så att de kändes som nya i deras vackra handfat.

Den här gången köpte jag faktiskt något och det vill jag gärna tipsa om! En ansiktsscrub och hudcreme som gör ansiktet helt otroligt lent. Det är ren och skär vardagslyx att använda nu när jag är hemma. Förhoppningsvis lockar de tillsammans med solen fram mina fräknar, ge mig några dagar till.

When my Excel spreadsheets become corrupt

I’m like

Igenkänningsfaktorn i What Happens in Media Planning är så löjligt hög att jag och min kollega låg dubbelvikta av skratt medan tårarna sprutade i dag! Min mage! Mina skrattmuskler i kinderna! Jag kan inte komma på någon annan Tumblr som fått mig att reagera så?

Om du har googlat på hur det är att jobba som medieplanerare och kommit till det här inlägget – stort grattis! Prick såhär är det!

Jag tror sällan mina öron när Barry dyker upp i min ruta (datorns) för han är något så ovanligt som en politiker som gång på gång påminner mig om varför jag älskar honom. Att världens mäktigaste man är så här rolig gör mig ofantligt glad – även om han har världens bästa manusförfattare stand by. Och när han börjar sjunga…

På tal om politiker så kommer Gustav Fridolin (som jag en gång mailtrackade om att börja använda Twitter, han ville inte) bli intervjuad av Niklas och Judith till Bar & Politik den 8 maj och redan nu kan man ställa frågor till honom genom att använda taggen #barpol. Lite nyfiken på vilka frågor de driver nu!

#barpol Läste om @GustavFridolin i @DjurensRatt och vill gärna höra vilka djurrättsfrågor @miljopartiet jobbar med just nu.

— Helen Alfvegren (@rockspindeln) April 30, 2012

Jag har fått en bloggutmaning av Distant Diying som går ut på att svara på 11 av deras frågor och sen skicka 11 nya frågor vidare till lika många personer. Beyond retro har också bjudit in mig till detta men jag ska inte bli tjatig så jag nöjer mig med frågorna nedan!

1. Vem har peppat dig mest genom livet? Hur?

Ok, det är nog Dennis Lyxzén, utan att han vet om det. Eftersom ingen jag känner är straight edge har det varit riktigt viktigt med en förebild och han har mot sitt vetande fungerat som en sådan.

skrattade nervöst när @waern ringde och frågade vad jag gjorde. (Önskade just att Danny skulle spela in en tryckar-version av In da Club.)

— Helen Alfvegren (@rockspindeln) April 28, 2012

2. Har du någon skämslåt? En låt du älskar men undviker att andra får reda på att du älskar? Vilken?

Jag skäms aldrig över smörsångslåtar men jag poängterar hellre hur gangsta och rock jag är. Däremot känns det lite jobbigt att jag tycker att Danny har några riktigt bra låtar. Vet inte varför det tar emot – han har ju det!

3. Hur ser ditt drömlivs-skiss ut?

När jag var liten ville jag och min bästa kompis Maria bli kläddesigners och bo på Mallis, det var det bästa vi kunde komma på. Min drömskiss nu är att kunna stänga av klockan och bara få vara i New York hur länge jag vill och göra precis vad jag vill, utan att ta hänsyn till något eller någon, ekonomiskt oberoende. Okej?

4. Hur sover du helst?

Nybadad i ett av mina spetsnattlinnen.

5. Vad gör du för att bli på bättre humör?

Det hjälper alltid att få prata av sig med en god vän och sen sätta på en bra låt, gärna den här.

6. Favoritbarnprogram? Varför?

Jag är uppvuxen med Candy, Starzinger, Thundercats, Drakar & Demoner, Sandybell, Rai grottpojken och skulle inte kunna välja ett program före någon av de serierna. Älskar alla, de har jag skrattat och gråtit åt många gånger. Senast förrförra helgen hade jag Starzinger-marathon.

7. Vilket inköp ångrar du mest? Varför?

Jag ångrar alltid tröjor som krymper i tvätten. Dumma dom!

8. Vad ångrar du att du inte köpte?

En rosa klänning på Beyond retro som fick mig att känna mig som en paljettprinsessa – bästa känslan!

9. Vad längtar du efter?

Millencolins 20-års jubileum med mycket musik och en skatetävling, så himla pepp! Av någon anledning ska jag på två festivaler i sommar och den här tänker jag på nästan varje dag.

10. Vilken insekt skulle beskriva dig bäst? Varför? (Alltså inte om insekten kunde prata utan om du var en ; )

En myra – jag är mycket starkare än jag ser ut!

11. Vem skulle du vilja överraska och varför?

Jag ser fram emot att överraska min vän Emanuel som jag köpt en present åt i New York och han vet inte vad det är…

Nu är det min tur! Här kommer 11 frågor som jag kommer utmana Therese, Sanna, Emilia, Lorraine, Emanuel, Emma, Tommie, Jennie, Joacim, Jenny och Oskar att svara på:

1. Berätta allt om din första kyss!
2. Vem får dig att rodna?
3. Vilken film kan du citera som ett rinnande vatten? (Eller nära inpå.)
4. Vad var ditt favoritämne i skolan och hur har du nytta av det nu?
5. Vilket är det bästa spelet som någonsin skapats och varför är det så bra? Nostalgi?
6. Tipsa om en app som du inte kan leva utan!
7. Vem skulle du vilja äta middag med? Som du inte har träffat än men gärna vill hänga med.
8. Vad skulle du vilja lära dig eller bli ännu bättre på?
9. Vilken låt har i princip förändrat ditt liv?
10. Vad hade du velat höra när du växte upp som du vet nu som vuxen?
11. Vilken bild är du extra stolt över och vad är du mest nöjd med?

Givetvis får du som läser detta också hugga tag i utmaningen! Ha så roligt!

Jag köpte en regnbågsmakare på MoMA i New York, eller Double Rainbow Maker om man ska vara noga.

Den fungerar såhär:

Sätt upp regnbågsmakaren på ett fönster med hjälp av sugproppen på baksidan
låt sen solpanelen fånga upp lite sol
som i sin tur får igång motorn
varpå maskineriet drar igång
och Swarovski-kristallerna börjar snurra
och sprider regnbågsfärger omkring sig

Det är riktigt mysigt på väggarna hemma hos mig nu!

1.) Tagen tidigt förra fredagen på väg för att äta frukost på Brooklyn Bridge som ligger precis runt hörnan. (Väldigt ironiskt att den är så populär eftersom jag tog den för att den påminde mig om jobbet.)

2.) Körsbärsblommor i Kungsträdgården, tagen i går när jag var där tillsammans med bland annat mina homies Anton och Philip. Snabbt jobbat upp till andraplatsen!

3.) Skojfrisk bild på Empire State Building från i maj förra året, tagen från Rockefeller Center, märkt med kommentaren Aj! Notera min fina manikyr!

4.) Utsikten från mitt och mammas hotell i New York. Det är tredje gången jag bor där men första gången med en sådan vacker utsikt. Den var som smör för själen flera gånger om dan.

5.) Karusellen på Gröna Lund, precis innan jag och Cattis skulle gå på. Som vinst för att jag vann femkampen om jag inte minns fel? Härligt kittlande känsla i magen!

Dear @jack, please make an app for square twitpics with filter options. (The format square, not your other company @Square.)

— Helen Alfvegren (@rockspindeln) April 28, 2012

Jag har inte riktigt bestämt mig om jag vill avsluta mitt Instagram-konto eller inte men jag är definitivt på jakt efter alternativ. I går frågade jag Twitters grundare Jack om inte han kunde skapa en liknande app för Twitpics, får se om han svarar… Om du vill kolla din statistik på Instagram rekommenderar jag Statigram och alla mina Instagram-bilder hittar du lättast på Copygram.

När Carrie träffar Berger klagar hon inför sina vänner att de har öppnat the X-files (Arkiv X) alldeles för tidigt, dvs hon har redan fått höra om den nya killens tidigare flickvän. I sociala medier är detta inget problem för arkivet är alltid öppet. Tidigare flickvänner, deras mammor, mormödrar, ligg, kompisar till tidigare nämnda ligg, före detta flirtiga kollegor, vilka de än må vara, de finns alla på www.

Detta är något man får ta ställning till när man blir tillsammans med någon. Ska semesterbilderna från en romantisk semester 2008 symboliskt vara kvar i ett Facebook-album även om kärleken och lyckan för länge sedan tagit slut? Hur länge är man vän med sitt ex mamma innan man tar bort henne? Hur påverkar det ens nya relation att man har så många synliga bevis på tidigare förhållanden? Det är upp till var och en att avgöra.

Men hur stänger man Arkiv X när det tar slut? När man inte vill se incheckningar, Twitter-konversationer, blogginlägg eller Instagram-flirtar? Går det att vara kompis med sitt ex och samtidigt följa dennes nya relationer i sociala medier?

Något av det allra bästa med den här resan (återkommer med en topp 10-lista) var att få visa mamma mitt hjärtas stad. Här har vi precis klivit av bussen och hon har fått syn på de höga husen. (De är verkligen höga.)

Vi har traskat gata upp och gata ner för att försöka hinna med så mycket som möjligt den här resan, här på väg till botaniska trädgården i Brooklyn en tidig morgon för hundra år sedan.

Först åt vi medhavd frukost på Brooklyn Bridge medan solen gick upp, det hör liksom till tycker jag.

Jag är väldigt glad över att vi fick uppleva körsbärsblomningen och pionerna i solskenet, det var något som New York snålade med resten av veckan. Men vi deppade inte för det utan klädde oss efter vädret, så som man gör.

Vi besökte Red Bamboo två gånger tillsammans och jag var nog där 5-6 gånger utan att skämmas utan henne. En klar favorit som jag rekommenderar till alla som har vägarna förbi 4:e gatan!

Vi tog turistbussen i snålblåsten och fick se halva Manhattan på två timmar, riktigt smidigt! Något av det jag gillar mest med det stora äpplet är att det består av så många olika typer av områden så det är rätt roligt att åka runt på ett busstak för att få se det.

Lunchmys i SOHO. Min mamma är bra hon. Inte på engelska i första hand men på andra saker. Är stolt över att hon tog sig fram själv när jag var tvungen att uppleva stan på egen hand. Även om hon fick ta en taxi efter att ha åkt upp på tok för långt. (Hon slår inte mig som tog expresståget från 59:e gatan till 125:e av misstag i alla fall.)

Eftersom hon har velat åka hit sen -74 så det var verkligen på tiden att det blev av. Även om hon tycker att stan mest är för oss ungdomar är jag övertygad om att hon gillar New York. Bara inte lika mycket som jag. En fin resa!

I går besökte Sara och jag MoMA så jag passade på att fråga efter PIG 05049, en bok där författarinnan Christien Meindertsma har följt alla delar av en gris. De hade inte den inne så jag funderar på att beställa den när jag kommer hem.

Titta på videon för att få en tankeställare om exakt hur svårt det är att vara vegan…

I går tog jag en tur till Brooklyn och passade på att handla en blommig klänning på Brooklyn Industries på Bedford Avenue till kvällens stora händelse. Mitt favoritband i min favoritstad, det är knappt jag tror det är sant!

Refused spelade på Terminal 5 och den grymma konsertlokalen på 56:e gatan fylldes snabbt av svartklädda hardcorekids som tog emot Umeåsönerna som hjältar. Dennis var så glad, det var underbart att se!

Hook, line and sinker, New Noise och Rather be Dead får mig att explodera. De spelade som utlovat inte Everlasting och jag saknade Circle Pit men det kändes som att de reserverades åt de svenska fansen och det har jag inga problem med. Däremot bjöd Dennis upp Sick of it Alls sångare på scen eftersom de inspirerat bandet när de började spela, så fint att se!

Försökte fånga energin på film och tycker att jag lyckades ganska bra ovan! När Jon kom fram och kramade om Dennis efteråt började jag nästan gråta, så är det bara. Hela bandet bugade och hela publiken hyllade, jag var så stolt och glad! Tack igen för att ni gör det här!

Efter konserten gick jag några kvarter och tog sen en taxi hem för några dollar, köpte en melonsallad på ett nattöppet Duane Reade tvärs över gatan från hotellet och önskade att jag aldrig någonsin behöver åka hem från den här fantastiska stan.

Är väldigt glad över att vi hade fint väder i fredags, nu ligger dimman tät över stan. Vår inställning är dock att det inte finns något dåligt väder, bara dåliga kläder så nu ger vi oss av igen!