Helen Alfvegren

Forskare över hela världen använder sig av cancerceller som har överlevt sen 50-talet, cancerceller som bär namnet HeLa efter kvinnan de togs ifrån. Henrietta Lacks.

Journalisten Rebecca Skloot vinner efter många om och ännu flera men dottern Deborahs förtroende och tillsammans gräver de fram ett porträtt av en kvinna vars celler gjort det möjligt för forskarna att bota mängder av sjukdomar. Forskning som till och med belönats med Nobelpris. Dessa cancerceller delar på sig än i dag och påverkar nästan alla människor på något sätt.

I mitten av förra århundradet var Henrietta gift med sin kusin Day och de fick fem barn ihop. Det yngsta låg i magen när hennes cancer spreds. Henrietta blev bara 31 år gammal. Det togs prover från hennes sönderstrålade kropp utan familjens vetskap och när Rebecca börjar intervjua syskonen och släkten visar det sig att de saknar grundläggande utbildning och kunskap om vad celler är för något. Eller vad HeLa har använts till.

Rebecca försöker förklara för dem utan att skrämma dem, något som inte är så lätt när de sakta inser vilka mängder av deras mamma som finns spridda i laboratorier runt om i världen. Och som fortfarande ”lever”.

Deborah är en oerhört färgstark person, bångstyrig och näst intill galen men hon vill över allt annat ta reda på vad som hänt hennes mamma, trots att hennes kropp faktiskt inte klarar av att höra sanningen. Det är en otroligt fascinerande historia, framförallt för att den är så fasansfullt ärlig. Jag blev nästan illa berörd, så ärlig är den. Läs! Och låna gärna mitt ex!

När jag gjorde min praktik på Pocketförlaget 2009 fick jag ett manus i mina händer som jag verkligen gillade! Jag skickade vidare det till Ann-Marie Skarp på Piratförlaget och jag vet att hon också gillade det men det fick helt enkelt inte plats i deras utgivning.

Härom kvällen satt jag och åt middag på Vapiano med Kjell och Fredrik (som startade Pocketförlaget en gång i tiden) och fick höra att det manuset faktiskt blivit bok vilket verkligen gladde mig! Givetvis letade jag upp Kaj, som skrivit boken, hittade honom på Twitter och RTade en tävling där Operation Nordvind lottades ut som ljudbok varpå han svarade mig…

@rockspindeln Kul Visst var det du som även läste och rekommenderade en tidigare version år 2009? Det har jag fortfarande nytta av…

— Kaj Karlsson (@aldabergr) January 22, 2012

Så roligt! Vi fick kontakt via mail och i dag hittade jag ett paket på hallmattan! Tack Kaj, vad glad jag är att se den i tryck!

Jag fick låna boken Matens pris av Axel och det är otroligt häftigt att inse hur mycket makt konsumenterna har. Om djuren lider under hela sin förkortade livstid och naturen förgiftas för att snabba på leveranser så är det i slutändan ett resultat av det låga pris som konsumenterna är villiga att betala. Slutsatserna i boken gör att jag helt måste tänka om när jag handlar.

När jag läser att regnskogen skövlas för att ge plats åt sojaodlingarna, som sen besprutas så att arbetarna förgiftas, mår jag dåligt men det finns val jag kan göra för att förbättra deras villkor. Som vegetarian är jag beroende av soja men 9 av 10 sojabönor går till djurfoder som föder upp kor och kycklingar vars produkter jag äter. Där kan jag börja.

Många verkar känna att det handlar om allt eller inget men jag vill visa på att det handlar om små förändringar som i slutändan leder till något större om alla bara gör något. För att minska antalet ägg- och mjölkprodukter jag får i mig ska jag framöver testa att välja varannan vegan. Havremjölk istället för komjölk. Vegetarisk pastej med smörgåsgurka istället för ost som pålägg. Veganskt istället för vegetariskt när jag äter lunch eller middag ute. Haka gärna på #varannanvegan på Twitter och Instagram.

Uppoffringen är minimal eftersom jag vet att jag nästa gång kommer få köpa den produkt jag är van och fäst vid. Om jag äter paranötter framför teven ena kvällen kan jag äta choklad den nästa. Jag tänker även börja be om veganska alternativ där de inte erbjuds för att kanske hitta det alternativet nästa gång jag är där. Annars frågar jag igen.

Här är fem av mina favoritställen i Stockholm dit jag gärna går om och om igen för att äta något av det bästa staden har att erbjuda:

• Chutney  Tzayspett med sötpotatis kvällstid är en dröm!
• Kokyo Välj nummer 18 – som en Miyazaki-film! Bild ovan. De gör egen tofu, mums!
• Svarta lådan Så smart med olika storlekar på portionerna så att man slänger mindre. Dessutom alltid oerhört gott och nyttigt.
• Ho’s Deras tofu med svarta bönor är en stor del av mitt liv, skulle inte kunna leva utan!
• Lao Wai är ett himmelrike för vegetarianer och veganer!

”Kött kräver flera gånger mer energi än vegetabiliska livsmedel. I Sverige har köttkonsumtionen ökat med 50 procent på 20 år och genomsnittssvensken äter 70 procent mer protein är han eller hon behöver. Slutade alla slentrianäta kött och animalieprodukter skulle man, förutom minskad fetma och färre hjärt- och kärlsjukdomar, kunna uppnå en övergripande förändring av hela jordens växtodling.”

Tänk efter en extra gång innan du handlar. Även om kött ”är gott” är det en krydda i sig att veta att inget djur har behövt lida för att jag ska bli mätt och belåten.

De senaste dagarna har jag haft fullt upp med möten och besök till både Örebro och Uppsala och på måndag ska jag och en kollega en vända till Linköping men sen lugnar det äntligen ner sig! Jag har inget jullov att se fram emot utan jobbar fram till sista december och sen får vi se…

Jag vill passa på att tipsa om tre stycken böcker som kommer få dina ögon att stå ut som tefat och göra dig uppmärksam på hur samhället är uppbyggt. Fega inte utan köp alla på en gång, de är en riktigt smart investering och en perfekt julklapp till dig själv!

• Under det rosa täcket
• Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra
• Egalias döttrar

Så länge jag kan minnas har jag dyrkat Dennis Lehane, Harlan Coben och Jeffrey Deaver och följaktligen slukat allt de skrivit. De tre herrarna har betytt oerhört mycket för mig, inte minst när jag fick träffa Dennis och bölade som ett Bieber-fan efteråt. Döm om min förvåning när nu trion otippat har fått konkurrens om förstaplatsen av den för mig okända Gillian Flynn!

Det är såklart Bia som har tipsat, inga konstigheter där. Jag beställde två böcker redan till semesterläsningen men har spenderat det senaste halvåret med att traggla mig igenom Coben och Deavers senaste (gör inte om det misstaget om du inte måste). Sen läste jag Sharp Objects pang bom på en helg under tågresan till och från Göteborg och kunde inte hålla mig från att kasta mig in i Dark places när jag kom hem! Så bra! Hur gör kvinnan?

Även om språket ofta är grovt och vulgärt låter hon karaktärerna vara sköra och utsatta på samma gång, en perfekt mix. Du kommer märka det, hon målar upp de mest otroliga personporträtten och jag kan inte sluta imponeras av hennes sinne för detaljer. Hon berättar historier jag aldrig läst tidigare och förvånar mig gång på gång på gång, precis som det ska vara. Böckerna handlar båda om bestialiska mord, så mycket kan jag avslöja, men hur illa de än berör mig kan jag omöjligen sluta läsa.

Av de böcker jag läst i år är de här absolut och överlägset bäst. Kommentera gärna om du har eller vill läsa henne!

Jag har tagit till vara på Gunnars tips om att låna hem Zlatans bok som e-bok och kan varmt rekommendera det! Det krävs att man laddar ner ett program från Adobe (Mac) och du måste ha koll på ditt bibliotekskort och kod men annars funkar det fint! Givetvis kan man ladda hem andra böcker också, Gunnar tipsar om Steve Jobs biografi till exempel.

Nu ska jag bara klura ut hur jag kan läsa den i iPhonen också (har laddat hem appen som hör till) så är jag all set!

I går hittade jag ett paket från Pocketförlaget på hallmattan! Jag slet genast upp det och ut trillade två stycken godisbitsstora pocketböcker!

Det var Livet av och med Keith Richards och Geim av Anders de la Motte, hälften så stora som vanliga pocketböcker.

Louise hade skickat med ett meddelande: Läs och njut av att vara först i Sverige med detta underbara bokformat som lanseras i Sverige 21 september! Okej!

Pocketförlaget samarbetar med holländska Jongbloed enligt inlagan och formatet kallas Flipbacks om jag youtubat rätt.

Pärmen är lite hårdare än vanligt och har ryggen lös, så att säga. Därav namnet!

De går att bläddra i, precis som vilken bok som helst…

… men man läser uppifrån och ner istället för från vänster till höger.

Jag stoppar genast ner Livet i väskan så att jag kan vara lite mallig på t-banan till jobbet! Hojta till om du vill låna Geim så länge!

Glömde nästan! Föll du också handlöst för kattappen? <3

På fredag går jag på semester så nu är det verkligen hög tid att beställa lite spännande sommarläsning!

Live Wire – Harlan Coben

In this exciting new novel from international bestseller Coben, his fans will learn more about Myron Bolitar than they ever have before as Myron’s mysterious, estranged younger brother Brad disappears, only to leave Myron with his son – a teenage boy that Myron didn’t even know existed…

Det låter prima! Jag älskar Myron och skulle inte vilja starta min sommar på något annat sätt! Tydligen har det släppts en till, äldre titel vid namn Miracle Cure som jag funderar på, får se om den också åker ner i varukorgen!

Viskleken – Arne Dahl

Jag såg på Instagram att Bokbabbel hade lagt vantarna på Arne Dahls senaste och vill inte vara sämre!

Viskleken är en helt fristående fortsättning på Arne Dahls uppmärksammade deckarsvit om A-gruppen, specialenheten för ”våldsbrott av internationell art”. I den sista delen lades A-gruppen ned. Men Paul Hjelm, Kerstin Holm, Sara Svenhagen och flera andra av dess tidigare medlemmar är inte alls beredda att lägga ner. Nu tar de sig an Opcop, och ger sig ut i en värld där internet, sociala media och rörlighet över landsgränser gjort den råa brottsligheten internationell. Människans girighet, korruption och längtan efter makt är densamma. Den har bara hittat en ny, och större, arena.

Carte Blanch – Jeffrey Deaver

Deaver har skrivit en bok om en nutida James Bond. Det låter inte helt lätt att få ihop men om någon kan klara det så är det min Deaver!

James Bond, in his early thirties and already a veteran of the Afghan War, has been recruited to a new organization. Conceived in the post-9/11 world, it operates independent of MI5, MI6 and the Ministry of Defense, its very existence deniable. Its aim: To protect the Realm, by any means necessary.

And Agent 007 has been given carte blanche.

Paganinikontraktet – Kepler

Jag var lite skeptisk, som nog alla är, till Keplers föregångare Hypnotisören men jag gillade den och vill gärna sätta tänderna i en tjock bok som den här, det är lite extra mysigt!

En sommarnatt hittas en kvinna död på en stor fritidsbåt som driver runt i Stockholms skärgård. Hennes lungor är fyllda av bräckt vatten, men det finns inga spår av detta vatten på kläderna eller resten av kroppen.

- Hon har drunknat, Joona, säger Nålen.
- Drunknat?
Nålen nickar och ler vibrerande.
- Hon har drunknat ombord på en båt som flyter, säger han.

Nästa dag hittas en man död i sin paradvåning på Östermalm. Mannen hänger i en snara från lampkroken i taket. Hur har det gått till? Det är högt i tak och det finns inte en enda möbel i hela rummet, ingenting att klättra på. Trots det är kommissarie Joona Linna övertygad om att det rör sig om självmord.

Han har givetvis rätt. Mannen har tagit sitt eget liv, men självmordet avslutar inte fallet, utan blir istället upptakten till ett hisnande intensivt och farligt förlopp.

Några fler tips innan jag beställer?!

De här böckerna ligger i badrumsfönstret och samlar damm efter att de blivit utlästa så jag tänkte snabbt recensera dem innan de åker in ett skåp. Nerifrån och upp!

Moonlight Mile av Dennis Lehane

Min favoritförfattare skriver äntligen, äntligen uppföljaren till sin serie om Kenzie och Gennaro och misslyckas totalt. Jag är fortfarande i chocktillstånd, han har aldrig någonsin gjort mig besviken men lyckas brutalt den här gången.

Betyg: Om du är ett fan eller inte har läst honom innan – läs inte Moonlight Mile, läs allt annat.

The Way the Crow Flies av Ann-Marie MacDonald

En roman om ett mord på en ung flicka som utspelar sig på en militärbas i Kanada under 1950-talet. Stämningen är perfekt att skära i med en kniv men hon har en förmåga att alltid blanda in sidospår som gör mig illamående. Tänk övergrepp. Det gjorde du kanske redan.

Betyg: Historien är bra och håller till slutet men är inte tillräckligt spännande för min smak.

Hypnotisören av Lars Kepler

En ovanligt osvensk deckare med mycket blod, barn och trasiga relationer. Jag har nog aldrig läst något så här kallt och rått innan och jag gillar det! I slutet fick jag lite Flickan som lekte med elden-vibbar men det är inget negativt, tvärtom.

Betyg: Klart läsvärd om du står ut med förskräckliga beskrivningar av bestialiska mord.

Jag är med bandet av Pamela de Barres

En väldigt lättläst dokumentärroman om en groupies liv och lustar. Givetvis handlar det till stora delar om rock n roll och det presenteras i ett passande dagboksformat som man snabbt slukar i sig.

Betyg: Perfekt på stranden! Riktigt göttiga detaljer om de olika rocklegender som Pamela sprang på i sina dar.

The Slap av Christos Tsiolkas

En pojke får en örfil på en trädgårdsfest och det påverkar alla som såg på. Det är en bok om äktenskap, familj och vänskap, kort sagt alla de relationer vi har under livet. Varje kapitel är skrivna av olika personer som var med på festen och tillsammans knyter de ihop berättelsen om hur örfilen påverkat dem efteråt.

Betyg: Plus för att den utspelar sig i Australien och bjuder på ett rikt portätt av människor men det är inte riktigt min kopp te.

Ordets makt och vanmakt av Jan Guillou

Jag har bara kommit några hundra sidor men gillar den verkligen! Jan går igenom sin karriär och det är nogranna återblickar med kommentarer om vad som verkligen hände. Han lyckas framförallt  fånga tidsandan och det gillar jag rejält!

Betyg: Som det verkar nu, riktigt bra!

Tipstack till Patrick som häromdan la upp en bild på sina badrumsböcker, det inspirerade till det här inlägget!

I kväll mellan sju och åtta hade Pocket shop Kulturhuset öppet en timme extra för att få erbjuda sina kunder lästips och rabatt på engelska pocketböcker. Givetvis begav jag mig dit!

Jag har jobbat i den butiken i fem år och såg flera kända ansikten, bland annat Emma och Katarina som ni ser här. Annars var det en salig blandning av kunder, bokhoror, bokbloggare och förläggare som var där och shoppade. Jag köpte The Slap som jag själv kallar för ”Bias nya One Day”, dvs den bok som Pocket shops inköpare tjatar ihjäl sig om för tillfället.

Jag fick äntligen tillfälle att träffa Pia Printz som ger ut One Day, eller En dag som den också heter, och hon var om möjligt ännu trevligare än på Twitter. Linn var också där, kul att ses, och så en tjej som heter Emilie som intervjuade mig till en skoluppgift.

De hade finfina Penguinmuggar till ett bra pris men eftersom jag varken dricker kaffe eller te kändes det lite onödigt. Jag hade bara valt den rosa ändå, utan att ha en aning om vem Norman Douglas är. Eller var. Snygg är den i alla fall!

Just det, jag stod och pratade med Lena Hammargren från Novellix också, de verkar ha en rolig idé på gång och finns på Twitter innan hemsidan ens är uppe. Ni kommer säkert se deras pixi-liknande böcker i butik i vår!

Det här var de tipsen jag fick av Bia och jag blev otroligt sugen på att läsa flera av dem, bland annat The Help, The Imperfectionists, Dark Places och Nice Girls Don’t Get the Corner Office. Men jag spar mig till New York.

Föreställer mig hur jag går in på The Strand Bookstore och förstrött bläddrar i deras bokhyllor och som av en slump hittar en av titlarna ovan och förtjust utbrister ”Åh, den här, den tipsade ju Bia om, den tar jag!” och så får den följa med mig på tunnelbanan upp till Central Park. Yes, jag har officiellt börjat dagdrömma om att jag är i New York. Snart så!

I går åkte jag till Gamla stan för att besöka ett av Stockholms vackraste hus. Där huserar ju nämligen Pocketförlaget.

Jag hade skrivit på Facebook att jag behövde boktips och fick höra från Louise (som är VD) att jag gärna fick komma över och kika på vad de hade att erbjuda.

Det blev en hel hög och nej, jag är inte direkt blyg, jag älskar ju böcker! För drygt två år sen gjorde jag min praktik där och jag känner mig både som hemma slash välkommen tillbaka när jag kommer dit.

Vi kan titta lite närmare på vad det var för böcker. Klicka på länkarna för mer info!

Huvudjägarna har inte kommit på pocket än (dröjer säkert till nästa vinter) och är inte heller en Harry Hole-deckare men jag har hört mycket gott om den och längtar tills jag får läsa den. Tänker nämligen stoppa ner den i mitt sommarpaket!

Drama Queens är en originalpocket full av berättelser från några av Sveriges mest populära författare, som till exempel Maria Ernestam och Lina Forss. Så snygg!

Annorlunda är en antologi med texter, bilder och filmer på temat annorlunda. Den är uppbyggd på augmented reality så det finns allså mer innehåll att hitta på nätet, ska bli kul att testa!

Till sista andetaget är en kärleksroman om förbjuden kärlek, det hör man ju direkt att det är spännande! Louise trodde att jag skulle tycka om den och jag litar på henne!

Under förra Bokmässan var Jannes bok på tapeten och jag blev supersugen på att läsa den, skönt att kunna göra det när den finns i pocket!
Nej, han kallas inte för Janne (och särskilt inte för Janne Baloo som jag alltid tänker rimmar så fint.)

Jag har hört både ris och ros om Lizas och James Postcard Killers men jag är inte den som är den utan läser den först och tycker till själv sen.

Greenes Brighton Rock kommer i nytryck i samband med att den går upp på bio och den verkar skönt brittiskt, hård och kall. Brrr.

Utan ett ord känns redan som en klassiker i deckargenren så den är det hög tid att läsa nu, är så glad att jag har den i min ägo efter att ha hört alla jämförelser med Coben.

Jag får nästan bokbranschskämmas över att jag inte har läst Hundraåringen och lovar bättring inom kort! Minns jag fel om Louise sa att den har sålt i en halv miljon ex? Magiskt!

Slutet på mr Y verkar precis så där skruvad som jag längtar efter just nu. Älskar att de behöll stilen på originalomslaget, underbart!

På t-banan hem började jag läsa i Jag är med bandet och fastnade direkt för hennes medryckande språk, det är ett jäkla driv och så uppenbart smaskigt innehåll att jag slukar den innan jag börjar med de andra.

Jag har faktiskt en annan bok på gång också men den är ju omöjlig att uttala. Kepler ni vet. Hypt… Hyptori… Hypnosi…. Hyptoni… Hypnito… Hypnotisören. Den verkar ju riktigt bra! Varför har ingen sagt något?

Sen fick jag låna Linchpin av Jesper också så på bara några dagar har min bokbrist gått från noll till ett helt bibliotek. En hyllrad i en bokhylla i ett biblioteket alla fall.

Hehe, får visst en liten tår i ögonvrån!

Snart, snart, snart kommer Moonlight Mile, jag är övertygad om att den kommer bli en av årets höjdpunkter.

Åh, Angie! Åh, Patrick! Snart, snart, snart!

Mina gamla kollegor Zandra och Bia på Pocket shop är ena rackare på att välja ut bra böcker när man behöver boktips!

Jag har beställt hem två stycken från Ann-Marie MacDonald som de hyllat till skyarna så jag värmer nu jordgubbar i micron och ska hälla på lite kall youghurt och sen lägga mig i badet för att se vad de här godingarna går för!

Uppdatering! Läste 20 sidor av Fall on Your Knees och var fast, fortsatte läsa i sängen tills jag somnade. Myset!

Sitter och dricker Fanta på Göken, ett stenkast från mammas lägenhet, där Therésia har bokmingel för ”Söta saker”. Förhoppningsvis kommer vi få smaka lite sötsaker också, boken ser riktigt smarrig ut! Borde inte äta så mycket sött idag igen men om jag måste så gör jag det!

Idag vann jag veckans recension på Bokus blogg Bokaktuellt! 200 kr som jag kan köpa vad jag vill för! Känner mig lite som ett barn i en godisbutik som får lov att fylla påsen till bredden (men snarare omvandlat till någon som kan köpa en bok eller två).

Recensionen är en kort, kort variant av den jag tidigare skrivit på den här sidan om Eating Animals och får förhoppningsvis någon att klicka på köpknappen. Jag kan härmed lugnt säga att jag spridit Jonathans budskap vidare så nu kan jag slappna av lite.

Jag vet såklart redan vad jag vill köpa, en bok av Thord som heter Smashing WordPress: Beyond the Blog som jag varit sugen på ett tag. Ser fram emot att få hem den under de närmaste dagarna!

Testa att recensera en bok du med, jag vet att de tacksamt tar emot fler recensenter!

Jonathan Safran Foer har tidigare skrivit de framgångsrika romanerna Everything is Illuminated och Extremley Loud & Incredible Close men den här boken handlar om honom själv och om hans familj.

Den handlar även om att äta djur.

För fem år sen när hans fru var gravid med deras första barn började Jonathan intressera sig för mat. Han hade under många år pendlat mellan att vara vegetarian och djurätare men ville nu bestämma sig en gång för alla, för sin sons skull. Han började göra research för att lära sig mer om djurhållningen i USA och om vad det är vi stoppar i oss.

Det han upptäckte drev honom till att fortsätta och efter tre år hade han material nog till den här boken – material som han vill ha hjälp med att sprida vidare till andra.

Han har fyllt den med lättillgängliga fakta, obehagligt målande beskrivningar, riktigt oväntade intervjuer och ett jävlar anamma som jag sällan sett i print i ett sådant här sammanhang tidigare. Just det personliga drivet, med bitska kommentarer och ett ständigt ifrågasättande, fick mig att hurra redan på sidan 31.

En av huvudpersonerna i boken är hans farmor, en kvinna starkt präglad av sin uppväxt som judinna i Europa under Andra världskriget. Hon vill inte ens berätta om vad hon tvingades att äta för att överleva men fram mot slutet av kriget, när hon var på gränsen till att svälta ihjäl, erbjöds hon hjälp från en rysk bonde. Han gick in i sitt hus och kom tillbaka med en bit kött som han räckte fram till henne. Jonathan inspirerades mycket av den här historien och beskriver deras samtal nedan:

”He saved your life.”
”I didn’t eat it.”
”You didn’t eat it?”
”It was pork. I wouldn’t eat pork.”
”Why?”
”What do you mean why?”
”What, because it wasn’t kosher?”
”Of course.”
”But not even to save your life?”
”If nothing matters, there’s nothing to save.”

Eating Animals är den första boken jag läst om djurhållning där författaren är precis lika upprörd som jag själv. Jag kommer nog aldrig vilja rekommendera en annan bok så här mycket. Som vegetarian får den mig att ifrågasätta min mjölk- och äggkonsumtion. Som djurätare bör du ifrågasätta vad du betalar andra för att göra.

”Just how destructive does a culinary preference have to be before we decide to eat something else? If contributing to the suffering of billions of animals that live miserable lives and (quite often) die in horrific ways isn’t motivating, what would be? If being the number one contributor to the most serious threat facing the planet (global warming) isn’t enough, what is? And if you are tempted to put off these questions of conscience, to say not now, then when?”

Jonathan Safran Foer är min hjälte.

Uppdatering! Eating animals kostar ynka 61 kronor nu!

När jag bad om lästips för ett tag sedan tyckte Bia att jag skulle läsa One Day och det Bia tipsar om, det läser jag, så är det bara.

Jag är klart imponerad!

Brittiska romaner  har väl aldrig tidigare skrivits såhär omsorgsfullt? Med sådan värme, charm och humor. Jag föll pladask för kemin mellan de två huvudpersonerna.

Framförallt vill jag poängtera hennes humor, jag är så imponerad av hennes humor! Den lyfter hela boken så även om hon har de klassiska Bridget Jones-komplexen tonas de ner och jag ligger i badet och fnissar högt åt nästan allt hon säger.

Boken handlar om Emma och Dexter som träffas för första gången på universitetet, samma dag som de tar examen, i slutet av 80-talet. De ligger i Emmas säng och pratar om allt mellan himmel och jord och kan inte få nog av varandra.

Dex kommer från en fin familj, har ärvt sin mors skönhet och vill ge sig ut och se världen för att hitta sig själv. Emma har inte självförtroende nog att drömma såna drömmar men stöttar Dex som hon känner sig pryd inför, denna vackra yngling med en cigg hängandes ur mungipan.

Under de närmaste tjugo åren får vi titta in i Emma och Dexters liv den 15 juli varje sommar, en dag som enligt sägnen bestämmer vilket väder som kommer råda under de kommande veckorna.

De blir goda vänner, kanske till och med bästa vänner, och funderar på var sitt håll hur det skulle vara att bli ihop. När 80-talet övergår till 90-tal hankar sig Emma fram på olika förnedrande kneg medan hon börjar drömma om att få skriva. Dexters utseende ger honom jobb på ett musikprogram på TV där han intervjuar kändisar och tacksamt tar för sig av de droger och damer som dras till hans kändisskap.

(Här någonstans får jag för mig att han ser ut som Russel Brand, vilket tyvärr förstör boken lite för mig och kanske även för dig nu när jag har planterat den bilden i ditt huvud. Förlåt!)

Det är ett väldigt stämningsfullt upplägg, att få titta in i deras liv på en given dag varje år, vare sig de har det bra eller inte och, hindra mig om jag säger äkta, den äkta känslan som återspeglas i de förhållanden de har under åren träffar mitt i prick.

Jag pratade igår med Pia Printz på Twitter som just nu håller på med den svenska översättningen och som (imponerande nog) kommer ge ut den på sitt egna förlag, Printz Publishing, i november. Lycka till Pia, vilken kanonbok att jobba med! Jag rekommenderar den varmt!

Jo Nesbø är en av mina absoluta favoritförfattare och hans åttonde kriminalroman om Oslopolisen Harry Hole är otroligt nog också hans bästa.Pansarhjärta består av 647 sidor olidlig spänning, intressanta karaktärer, brutala mordfall och en alkoholiserad huvudperson som är skrämmande knivskarp när det gäller men som ständigt måste slåss mot både nya och gamla demoner.

Och framförallt - inget, absolut inget, är som man tror.

Medan Harry Hole vilar upp sig efter jakten på Snömannen med hjälp av olagliga substanser i Hong Kong blir två kvinnor mördade hemma i Oslo och polisen misstänker att en ny seriemördare är i farten. Kaja Solness skickas på uppdrag till Asien för att hämta hem Harry som råkat i trubbel hos den kinsesiska maffian men lyckas inte övertyga honom förrän hon berättar att hans far ligger på sjukhus.

Tillvägagångssättet är väldigt ovanligt då de båda kvinnorna har drunknat i sitt eget blod och har exakt 24 stickhål i munnen efter ett tortyrredskap som i boken kallas för Leopolds äpple. När jag nu googlar efter en bild hittar jag en hemsida som skapats just för detta ändamål och vapnet får mig att rysa av obehag…

Läs hela recensionen på Bokaktuellt.