Skip to main content

Reklam i världsklass

I veckan hade vi en två dagars workshop på jobbet med vår reklambyrå där även vår mediebyrå och Acast medverkade. Vi fick bland annat lyssna på en föreläsning om storytelling som gör skillnad för företag. Givetvis kom Nike och Apple upp som exempel, vad sägs om deras legendariska film Think Different.

Storytellings kärna

Kort summerat bygger storytelling på att vi genom våra berättelser skapar en relation med mottagaren – som för företag kan öka engagemanget och tydliggöra varumärket – om vi upplevs som äkta, relevanta och intressanta. Det gäller ju även för privatpersoner i sociala medier, tänker jag nu.

Då påpekade jag att det finns ett tydligt samband mellan Think Different-filmens budskap (”Jag tänker utanför boxen, om jag köper Macintosh”) och deras lojala målgrupp (”Jag tänker utanför boxen, som har en Macintosh”) – men jag reagerade direkt på att filmen lyfter alldeles för få kvinnor för att fånga mig. Det kanske delvis är därför jag, som både har Mac och iPhone, varken identifierar mig med varumärket (produktionshetsen!) eller känner mig särskilt lojal?

We humans crave satisfaction that comes when our identities are understood.

Bob Deutsch

Stämmer allt du fått lära dig om mjölk?

Däremot tyckte jag att exemplen på storytelling påminde mycket om min egen relation till Oatly. Hur reklamen jackar i mitt eget narrativ och förstärker det jag själv står för. Minns du att jag skrev ett blogginlägg för bara några dagar sedan om att låta Oatly bjuda in skolklasser till havreskörd? Deras nya reklamfilmer har i princip läst mina tankar. Eller jag deras? Vilket som!

Reklam i världsklass

Utöver filmerna har de även skapat för- och motboken, ett diskussionsunderlag om mjölk, något som ligger mig oerhört varmt om hjärtat. Om du inte orkar ladda ner PDFen kan du läsa alla påståenden och argument på deras kampanjsida Mjölken i skolan. Det här är reklam i världsklass, även om det i princip är noll kvinnor i filmerna, harkel!

Copyn är en ren njutning att läsa. Hatten av!

De använder exakt samma argument som jag använder, kanske inte så konstigt med tanke på att de baseras på fakta, men – och tro mig här – det är unikt att fakta används i reklam för mjölk. Alla stortavlor på stan som påstår att mjölken smakar gott för att kossan mår bra står mig upp i halsen.

Så det är ganska uppenbart varför den här typen av reklam går hem hos mig, eftersom den förstärker det jag redan står för. Men de använder sig även av en del andra knep!

The Seven Basic Plots

Christopher Booker har skrivit boken The Seven Basic Plots (De sju grundläggande handlingarna) som baseras på över trettio års forskning och summerar sju stycken handlingar, eller intriger, som ständigt återkommer i filmer, serier, tv-spel – och i reklam.

  1. Overcoming the Monster – Att vinna mot monstret (David vs Goliat, Super Mario)
  2. Rags to Riches – en framgångshistoria (tänk Askungen eller alla collegefilmer där den nördiga tjejen får en make-over)
  3. The Quest – Sökandet (Harry Potter eller Sagan om ringen)
  4. Vogaye and Return – Resan och återkomsten (liknande The Quest men här är hemkomsten extra viktig då vår hjälte har genomgått något livsavgörande under resans gång, tänk Alice i Underlandet eller Hitta Nemo)
  5. Comedy – Humor (såklart)
  6. Tradgedy – Tragedi (konceptet används ofta av välgörenhetsorganisationer. Tänk även Romeo och Julia!)
  7. Rebirth – Pånyttfödelse (någon vaknar ur koma, ex Törnrosa eller Snövit)

Jag tycker att Oatlys filmer har både 1 och 5. Skrattade rätt ut härom kvällen när Patrik Baboumian, en av världens starkaste män som givetvis är vegan, klättrar in genom fönstret för att klå ner djurmjölkens representant. Heja Patrik! Och heja Oatly!

Jag vet från erfarenhet av Apple-nördar att den här typen av hyllning är outhärdlig att utsättas för men jag kan inte rå för att älska reklam när den är så här exceptionellt bra. Enligt mitt narrativ såklart.

Vegetariska världsdagen 2017

Vegetariska världsdagen

Den 1 oktober varje år firas Vegetariska världsdagen. Vegetarisk avser sådan föda som inte härstammar från djurriket, enligt Wikipedia, dvs vegansk om man ska vara den som är den. För mig personligen har det varit väldigt intressant att följa svenskarnas förhållande till veganskt och vegetariskt under de senaste åren. För enormt mycket har hänt. Inte bara att ordet ”vegan” trycks på förpackningar, att ICA har en 30 dagars veganutmaning eller att SVT sänt det första veganska matlagningsprogrammet Vegorätt. Det har också skett en förskjutning av vem som är avsändare (inte veganer) av budskapet (ät inte djur). Allt fler identifierar sig med att äta vego och kanske framförallt, mängden produkter som företag lanserar till en bred, snarare än en smal målgrupp, har ökat lavinartat.

Lägg till sociala medier på det så har vi plötsligt ett helt nytt vegolandskap att titta runt i!

Aldrig varit enklare

Det har aldrig tidigare varit så enkelt att vara vegan. Det har aldrig tidigare varit så enkelt att vara vegan. Det har aldrig tidigare varit så enkelt att vara vegan. Det har aldrig tidigare… Jag vill verkligen att folk ska förstå det. Inte bara för att det finns mer att äta, utan även för att det är lättare att identifiera sig (plant based, raw, flexitarian osv) och du som vågar ta steget kan numera känna dig omfamnad av butiker, restauranger, miljöorganisationer och företag som faktiskt backar ditt beslut att äta grönt istället för rött.

Fler nya veganer

Jag känner många personer som inte har ätit kött på tjugo år. Men min magkänsla säger mig att det nu, vilken dag du vill i veckan, finns fler personer som inte har ätit kött på tjugo dagar. På gott och ont. Kommentarer som ”Jag har köpt en växtbaserad kaffemjölk för första gången. Hur ska jag använda den?” är inte helt ovanliga på Facebook. För många (läs: unga) som upptäcker hur djur behandlas, antingen via vänner i sociala medier eller en dokumentär på Netflix, tas beslutet att bli vego blixtsnabbt, där och då. Men det går inte att komma undan att det trots allt krävs en viss kunskap. Som tur är har mängden personer som sitter på den kunskapen aldrig varit fler och de har skapat sajter, kokböcker, nyhetsbrev, recept och annan info som de gärna delar med sig av.

Våga bryta skinkmacksnormen

Sen har vi företagen som flirtar vilt med den här relativt nya målgruppen. Många gånger, gissar jag, för att de har någon på arbetsplatsen som är vegan eller vegetarian och som driver på. För det krävs att någon är först och bryter normen. Som vågar ta plats, visa att det går och som avbeställer de där inplastade ost- och skinkmackorna till fikat. Det inspirerar i sin tur några till, som sen sprider sina egna ringar på vattnet. Och då kommer företagen på att det är ekonomiskt lönsamt att bryta mot normen, så de gör egna kopior som måste få plats bredvid de redan etablerade nykomlingarna, så de ges ännu större plats.

Överrösta av vegoinitiativ

På senare år har vegoinitiativ kommit från otroligt otippade avsändare. Vagabond, som i princip har djur i alla sina skor, skapade en Non Animal Collection. Texas Longhorn, vars motto ”vegetarian betyder dålig jägare”, började servera en vegansk ostburgare. IKEAs världsberömda köttbullar finns nu även som grönsaksditon. Och efter att hamburgerrestaurangen Max lanserat fem vegoburgare var de snabba med att lägga till ett veganskt önskemål på menyn när kunderna efterfrågade det: Oumph-lådan.

Det går knappt att gå någonstans nu utan att se nya veganska alternativ och initiativ. Polarbröd. SJ. Espresso House. Häagen-Dazs. Pressbyrån. Felix. Pastejköket. Preem. Åre Chokladfabrik. Ben & Jerry’s. Flora. Tuttifrutti. 3 vänner. Vapiano. Utöver ICAs veganutmaning, COOPs Den nya vardagsmaten, Hemköps Variera med vego och Willys Vego för alla. Utöver nya märken som Oumph!, Vegme och Pulled oats. Utöver restauranger som Taku-Taku, Mahalo och The Plant. Utöver poddar, tidningar och mässor. Utöver Facebook-grupper, Instagram-influencers och Youtube-kanaler. Utöver foodtrucks, matkassar och stjärnkrogar.

Till och med restaurangen vid Drottningholms slott har en veganburgare! Men så kostar den 175 spänn också. (En av stans godaste!)

Vego är ingen trend längre

Varje gång jag plockar upp en produkt med veganmärkning, säg en färdig pizzadeg, så blir jag alldeles varm i hjärtat. För att alla dessa små steg, alla kampanjer som fokuserar på vego, alla diskussioner i kommentarsfälten på Facebook (okej, inte alla), alla samtal och vänliga mail till butiker och företag som uppmuntrar dem att ta in och producera fler vegoprodukter leder oss bort från den gamla normen och mot en ny. Och vi är så nära nu.

Vego är inte längre en trend. På Vegetariska världsdagen 2017 är vego bara där. Som jag har längtat!

Låt Oatly bjuda in skolklasser till havreskörd

Nu när hösten är här ser jag ingenting på Instagram om koinlåsning. Alltså, motsvarigheten till kosläpp, då korna låses in i ladugården i minst ett halvår. Okej, det är ju för att mjölkindustrin inte har det minsta intresse av att visa upp hur djuren verkligen behandlas men vänd på det då. Borde inte hösten (läs: sensommaren) vara det perfekta tillfället för exempelvis Oatly att få bjuda in skolbarnen och berätta om hur deras produktion av svensk havre går till? Deras portionsförpackade chokladdryck skulle lätt gå hem i skolorna!

För som det är nu är mjölkindustrin det enda företag som får annonsera direkt till våra barn i skolan. Och om de får bjuda på chokladmjölk och bullar borde väl växtbaserade diton vara minst lika välkomna att dela ut smakprov och material om hur produktionen går till? Särskilt med tanke på att havredryck släpper ut 80% mindre växthusgaser än komjölk, något som vore väldigt lärorikt för våra barn att känna till så att de själva kan ta beslut som påverkar både djur och natur.

Alternativt slutar vi upp med dumheterna att låta mjölkindustrin oemotsagda få ljuga för våra barn.

Läs mer!

Kor, kalvar & tjurar (Djurens rätt)

Mjölken (Vegosvar)

Arla Minior (Arla)

Kalvin.mu – Mjölkens väg (Skånemejerier)

Hudvård för mä… mig

BullDog

Jag har gått över till min kille hudvårdsmärke BullDog. Det är ett märke för män som du hittar i någon av de apoteksbutiker som finns överallt nu. Jag köpte nyss ett nytt lass från Apotea, ej spons, och är så förtjust i mandeloljan också.

Som kvinna i Karlsson på taket-ålder är det skönt att slippa scanna marknadens miljontals produkter (serum who?) och istället få tag på det nödvändigaste. Uppskattar särskilt att produkterna tydligt är veganmärkta, tillgängliga och relativt prisvärda. Ber inte om så mycket mer!

Snälla skriv på för smågrisarnas skull!

Ängavallen maj 2017

Sveriges Grisföretagares djuromsorgsprogram

Om du följt min blogg kanske du minns att jag skrev om Sveriges Grisföretagare för första gången i början av 2014. Kultingarna kommer i kläm (19 feb), Att fixera suggor är djurplågeri (27 mars) och Respektera deras liv istället för att kalla dem ”svenskt kött”.  Det började med att Mattias Espert, en av Sveriges största grisuppfödare, ville minska kultingdöden på 18%, bland annat genom att bura in suggan och vänja av kultingarna tidigare, redan efter tre veckor mot dagens fyra. Inte för att det är synd om alla kultingar som rutinmässigt dör utan för att de ses som pengar i sjön.

2015 fortsatte jag skriva om Sveriges Grisföretagares ”djuromsorgsprogram” i inläggen Djuromsorgsprogrammets plågeri (3 feb), Kan det vara en win-win-situation att slå ihjäl grisar vid födseln (24 feb) och Bakhuvudet mot betongen (25 feb). Vi kanske kan konstatera att jag inte var det minsta imponerad av att plåga suggan ännu mer så att storbönderna skulle få ihop sin ekonomi gentemot konkurrenterna.

Jordbruksverket föreslår tidigare avvänjning

Snabbspola till hösten 2017. Nu har ett av Sveriges Grisföretagares initiativ, att ta kultingarna ifrån sin mamma vid tre veckors ålder, på nytt kommit som förslag. Denna gång med Jordbruksverket som avsändare. Samma myndighet ska ta hänsyn till både näringsliv och djurskydd. Djurens Rätt kommenterar att Jordbruksverket låter näringsintressen gå före djurskydd och SVT rapporterar om Hård kritik mot nya regler för grisuppfödning. Till och med en grisuppfödare tycker att Fyra veckor är lagom. Det handlar inte bara om att smågrisarna riskerar att drabbas av beteendestörningar vid så tidig avväjning, sjukdomsrisken ökar också, vilket i sin tur ofta leder till ett ökat antibiotikaanvändande.

Jämför med kattungar som Jordbruksverket rekommenderar ska stanna hos sin mamma i tolv veckor. Tre ynka veckor tillsammans, innan det är dags för suggan att producera fler kultingar.

Så vad säger då jordbruksministern?

Bucht stöttar förslag om tidigare avskiljning av griskultingar:

”Jag har ingen anledning att ifrågasätta Jordbruksverkets bedömning i denna fråga utan litar på att de föreslagna reglerna inte tummar på de djurskyddskrav vi har.”

Jag är inte det minsta förvånad över att Bucht sviker grisarna – ställer sig bakom tidigare avvänjning av smågrisar men det här innebär att Jordbruksverket har kört över en majoritet av sina reminissinstanser. Så dåligt skött.

Så vad kan vi konsumenter göra?

Upprop för smågrisarna

Djurens Rätt lanserar upprop för smågrisarna som du kan skriva på och dela till dina vänner! Tveka inte, det gäller särskilt dig som fortfarande äter gris eller gelatin. Suggan producerar kultingar på löpande band för att du betalar för det.

Skriv på!

Skriv på!

Skriv på!

Uppdatering

”Det finns inget stöd för att påstå att studien vi granskat visar att den diande suggan och smågrisarna mår bättre av att smågrisarna avvänjs tidigare än i dag. Har Svenskt Kött verkligen läst rapporten?” Det skriver Stefan Gunnarsson och Per Wallgren, utvärderare av Kontrollprogram för svensk grisuppfödning, i ett debattinlägg.