Skip to main content

”Detta är tydligt: jag kräver minst när jag mår som bäst” och andra citat från Bitterfittan 2

Pilgatans bokkafé

Så fort jag började läsa Bitterfittan 2, som jag spontant köpte på Pilgatans bokkafé, kom jag ihåg hur bra Maria Sveland skriver. Hur kunde jag ha glömt bort det? Det här är en bok som hyllar kvinnlig vänskap, Kerstin Thorvall och den frihetskänsla som, gudförbjude, infinner sig varannan vecka. Boken sammanfattar precis allt det innebär att vara kvinna i en relation och bjuder på så många citat att jag knappt vågar citera alla utan att hamna i en copyrightfejd. Sätt den i handen på någon du tycker bör hitta sig själv igen. Nu kör vi!

”Jag och Johan hade varit tillsammans i en evighet. Träffats när vi var för unga. Blivit vuxna, vuxit ihop. Ett med tiden invecklat trassel, en historisk oändlighet som gjorde att jag inte längre visste var jag började och han slutade. Nedkladdade av emotionella skitfläckar.”

”Du gifter dig med en person men skiljer dig från en helt annan.”

”Det kommer alltid vara en sorg jag (Rillke, som är gay) får bära att det här samhället förvägrade mig rätten att skaffa barn under den tid jag kunde. Jag tror att jag hade blivit en bra mamma. Nu är det för sent.”

”Och glöm inte att mitt mansförakt inte på något sätt överträffar den här världens kvinnohat! Det är för i helvete inte kvinnor som går runt och våldtar, misshandlar eller dödar folk i kriminella uppgörelser. Startar krig, bygger storföretag som spyr ut miljöförstörande gifter. Jag kan fortsätta räkna upp exempel i oändlighet. Att jag sitter här med er och raljerar om sinnesslöa, socialt inkompetenta män är ingenting i jämförelse med mäns kvinnohat!”

”Att ha en åsikt hade blivit nätets svar på en kort kjol – du fick skylla dig själv som uttryckte dig provocerande. Ibland tänkte jag att det helt enkelt handlade om att kvinnor betedde sig som om de hade rätt att ta plats, i utrymmen som tidigare i historien varit förbehållna män.”

”Den här jorden skulle må fint om inga människor fanns. Om det vara vara djuren skulle det inte finnas några miljöproblem. Vad har vi någonsin bidragit med mer än skit och elände? Vi plågar varandra, vi plågar djuren, vi plågar jorden. Åt helvete är vad det är!”

”Vi har fått lära oss att känna skuld så fort vi gör något för oss själva. Att skilja sig och bara ha barnen varannan vecka ger kvinnor tid och frihet som saknar motstycke i historien.”

”Kärleken är ett enda stort självbedrägeri, man skulle aldrig stå ut med at leva med en annan människa i flera år om man inte bortsåg från de mindre fördelaktiga sidorna.”

”Han var en god lyssnare och antagligen kände han till det urgamla knepet att få någon annan att må bra; var intresserad och ställde nyfikna frågor. Det som så många kvinnor praktiserat genom århundradena, som fått männen att känna sig som kungar, i centrum för allt och allas uppmärksamhet.”

”Detta är tydligt: jag kräver minst när jag mår som bäst. När jag däremot mår dåligt behöver jag extra allt.”

”Ett oroligt sorl spred sig tills Sara Lidman räddade situationen genom att gå upp på scenen, omfamna Kerstin (Thorvall) och säga: Ja, Kerstin, du är en katastrof. Är vi inte alla katastrofer, då och då i livet? Och är det inte alldeles fantastiskt och mänskligt att vi vågar visa varandra också de sidorna? Du vågar visa oss alla hur vi står inför kärleken. Vi står absolut hjälplösa. Du ger den mest katastrofala sidan av mig själv en röst. Att du vågar. Jag älskar dig, Kerstin, för ditt mod.”