Maken till bristande självinsikt och självkritik hos svenska bönder när medier för femtioelfte gången rapporterar om vanvård, lidande och död är svår att finna. Eventuellt påminner de om en annan grupp som har svårt att se strukturer?
Inte på min farm!
Konsumenterna känner till att dessa svarta rubriker är regel snarare än undantag men förtränger det å det grövsta för att skydda sina dagliga val. Frukost, lunch och middag. Men det finns ingen som förtränger det mer än just bönderna. Aldrig någonsin har jag hört dem identifiera att det oundvikligen är en förutsättning att djur som inte får sina behov tillgodosedda lider, på en mängd olika sätt.
Att vara bonde är en livsstil!
För att få en förståelse för att medias rapporter fortfarande väcker uppmärksamhet får vi syna vilka de två största parterna är här. De som föder upp djuren och de som äter djuren.
Vi har bönderna som tidigt tvingas vänja sig vid att dels döda djur, något som inte vemsomhelst skulle klara av, av uppenbara skäl, och dels att en enorm mängd djur dör som en följd av den ekonomiska kalkylen som hen satt upp. Exempelvis leder den hårda aveln till att 18% av alla kultingar dör innan slakt, vilket anses normalt. Exempelvis dödas alla tuppkycklingar och killingar direkt efter födseln då de saknar värde i produktionskedjan, vilket anses normalt. Exempelvis står 99% av alla grisar instängda hela livet, vilket anses normalt. Exempelvis står hälften av alla kor fastbundna, utan möjlighet att ens vända på sig, under majoriteten av året, vilket anses normalt. Osv.
Detta är bondens utgångsläge för produktion.
Vi har även konsumenterna, som år efter år fått höra om missförhållanden och uppriktigt chockats av alla hemskheter, men som inte gör något långsiktigt åt det utan fortsätter i gamla fotspår – för att det är gott.
De här två parterna möts i tysta överenskommelser som ”närproducerat” och ”KRAV-märkt” medan vi som vägrar stödja lidande, och kanske vid tillfälle påpekar att KRAVs vision skiljer sig från faktisk fakta, häpet ser på för att de ser så nöjda ut, båda två.
Media och veganer envisas med att rubba den här balansen genom att helt enkelt presentera fakta. För sanningen är enkel. Det går inte att ha industriell produktion av levande varelser utan lidande. Testa att läsa ett kommentarsfält där bönder, köttätare och veganer försöker enas om detta. Bönderna har ursäkter, köttätarna har ursäkter och veganerna rabblar fakta men anklagas för att inte förstå böndernas utgångläge, som jag nämnde ovan. Det som är så normalt.
Genom att äta grönt kan fler människor få mat, miljön kan förbättras, vår hälsa likaså och framförallt kommer vi sluta föda upp miljontals djur enbart för att döda dem. Det låter så enkelt i mina öron. Från jord till bord. Wow no cow.
Ironin i detta? Den gröna maten får vi från våra bönder.