Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Etikett: djurrätt (sida 1 av 6)

Jon Stewart, Do Unto Animals och Tomma Burar – snart trendar ordet fristad

Do Unto Animals

”I have found this book by this incredible young author. Her name is my wife”, sa Jon Stewart i sitt allra sista Moment of Zen när han presenterade sin frus kommande bok Do Unto Animals som verkar så himla fin. Den handlar om hur Tracey hittade sin passion för att jobba med djur och hur läsaren själv kan lära sig att utveckla sina relationer med djur, både de som bor inomhus och de som bor utomhus.

När nu Jon Stewart slutar på The Daily Show kommer han och Tracey, som är vegan, starta upp en fristad i New Jersey för djur som vuxit upp inom kött- och mjölkindustrin. Det låter kanske som en dröm för vemsomhelst men jag ser särskilt fram emot att följa deras, och djurens liv, via sociala medier!

Tomma burar

Natten till den fjärde augusti genomfördes den första öppna fritagningen av grisar i Sverige. Civil olydnad innebär att någon eller några öppet och utan våld begår ett brott för att belysa lagliga förtryck och orättvisor. Det är en metod för samhällsförändring som bland annat Gandhi och Martin Luther King använde sig av. I det här fallet lämnade Johanna, Ramin, Robin och Sara, som tillsammans med sina vänner kallar sig för Tomma burar, en lapp till bonden tillsammans med en burk hembakta kakor för att få fram sin poäng.

Rätt eller fel?

Selma och Louise, som grisarna nu heter, fördes till en fristad där skillnaden för dem är som dag och natt. 18% av kultingarna som föds i Sverige lever inte tillräckligt länge för att bli skickade till slakt vid sex månaders ålder tack vare den hårda aveln. Majoriteten av de svenska grisarna får aldrig gå ut. De är smarta, sociala och nyfikna djur som kastreras utan bedövning och lever största delen av sina liv på betong. Inom industrin får de inte utlopp för sitt naturliga beteende – att böka – vilket kan leda till beteendestörningar. Grisar som lever utomhus under naturliga förhållanden ägnar ungefär 50 procent av dagen åt att böka och beta.

Rätt eller fel?

År 2014 slaktades 2 566 040 grisar i Sverige. Därför är det oerhört viktigt att vi diskuterar vad de djuren har för behov, vare sig samtalsämnet kommer på tal via en bok eller en aktion, för att bredda bondens ekonomiskt pressade perspektiv. Det är så lätt att fördöma en tjuvjägare som dödar ett lejon när vi själva inte äter lejon. Det är så lätt att fördöma uppfödningen av minkar när vi själva inte bär minkar. Men hur ofta tar vi avstånd från det uppenbara lidandet vi dagligen utsätter djur för? Och vad skulle få oss att göra det när fakta presenterat på ett silverfat inte funkar?

Många gånger påstår bönder att ”de i stan” inte förstår sig på det här med djurhållning, som att faktabaserade slutsatser inte gällde för kännande individer. Glädjen som Sema och Louise visar i videon över att få böka runt i jorden, skvätta vatten och busa i buskarna säger, spontant, allt vi behöver veta. Om människor inte hyser känslor och empati för djur som individer om de saknar namn (eller hashtag) kanske den här typen av aktion kan spela en viktig roll? Även om Selma såklart skulle ha hetat Thelma.

Som en högpresterande idrottsman #LandetEkoMjölk

Ängavallen helalf.se

Just nu har Arla en kampanj för ekologisk mjölk, #LandetEkoMjölk, där de radar upp fina exempel på vad som har hänt sen den ekologiska mjölken introducerades. Ett exempel är att vår statsminister numera kallar sig feminist. Ett annat Anja Pärssons familj där bilderna på henne, frun Filippa och nyfödda sonen främst för tankarna till bröstmjölk. Jag skulle vilja påstå att den reklamfilmen saknar motstycke och framförallt all den relevans som upplysta konsumenter eftersöker.

Idag är Sverige inte bara ett öppnare och mer tolerant land i många avseenden, utan också det land där konsumtionen av ekologisk mjölk ökat mest i hela världen. Och vi tror att det hänger ihop. För grunden för ett bra och hållbart samhälle är omtanke. Omtanke till djur, natur och varandra. Oavsett om det handlar om sexuell läggning, kravmärkning eller mångfald på arbetsplatsen.

Reklam spelar roll, vare sig vi vill det eller inte, och reklamen för mjölk har under de senaste 30 år legat på den luddiga gränsen till folkhälsoinformation. ”Mjölk ger starka ben.” Den höga benskörheten nämns aldrig. Inte sällan används somriga bilder på ett nationalromantiskt landskap där korna betar i en hage utan slut. Dessa bilder används även på vintern. I övrigt får vi ingen information om var de, eller andra djur, är eller har det under resten av året. Samma sak med ekologiska produkter. Vi har genom reklamen fått lära oss att ekologiskt är bra men vi vet inte riktigt vad det innebär för djuren. De ”har det bättre”.

För att bena ut vad ekologisk mjölk innebär för korna och kalvarna (tjurarna nämns inte) har jag kopierat texten från KRAVs sida om ekologisk mjölk som LRF Mjölk hänvisade till på Twitter när jag frågade. Jag har fetat det jag tycker är viktigt att veta. Vi kan väl kika på den? Mina kommentarer är kursiverade.

Såhär produceras ekologisk mjölk

Ekologisk mjölk kommer från kor som fötts upp ekologiskt. I tankbilen och i mejeriet hålls den ekologiska mjölken hela tiden skild från övrig mjölk vare sig man gör grädde, fil eller något annat av den. På den ekologiska gården där korna lever ska de ha det bra och kunna bete sig naturligt. De ska också huvudsakligen få äta sådant foder som de är skapade för att kunna smälta.

”Bete sig naturligt.” En ko avlas fram för att producera så mycket mjölk som möjligt. Hon tvångsinsemineras för att producera kalvar och mjölk till människan men får inte umgås med sina barn. Under vinterhalvåret får hon stå instängd med djur hon själv inte har valt att umgås med. Hennes kropp anses vid fem års ålder vara uttjänt då hon omöjligt kan nå upp till de produktionskrav bonden har satt på henne men är ofta frisk i övrigt. Därför slaktas hon istället för att leva i 20 år till. ”Bete sig naturligt.”

”Äta foder de är skapade för att kunna smälta.” Vi får hoppas att människan är god nog att ge sina djur den mat som passar deras kroppar när hon valt att ta ansvar för deras liv.

Kons naturliga beteende

Kon är ett socialt flockdjur som behöver röra sig fritt för att t ex inrätta sig i flockens rangordning. Kor måste därför kunna gå ut på bete åtminstone under sommarhalvåret och kunna gå ut och röra på sig även på vintern. När kalven föds vill kon slicka den torr och skydda den och både ko och kalv mår bra av att kalven diar. Kalvar på en KRAV-certifierade gård får dia under minst ett dygn.

”Kon är ett socialt flockdjur som behöver röra sig fritt.” De väljer inte flock och under största delen av livet står de instängda utan möjlighet att kunna röra sig så mycket som de skulle önska.

”När kalven föds vill kon slicka den torr och skydda den.” Att en mamma tar hand om sitt nyfödda barn ser vi överallt i naturen. Enbart inom produktionen av djur har människan mage att kalla det naturligt att barnet tas ifrån henne under det första dygnet.

”Ko och kalv mår bra av att kalven diar. KRAV-kalvar får dia under minst ett dygn.” Den här typen av okritisk fakta summerar djurproduktion för mig och övertygar mig om att aldrig någonsin dricka mjölk eller äta mjölkprodukter igen. 

Den ekologiska kon äter ekologiskt foder

Kor är idisslare och har fyra magar där fodret i tur och ordning omvandlas till näring med hjälp av bakterier och enzymer. Idisslares magar är anpassade att smälta fiberrika gröna växter och därför är grovfoder kors naturliga föda. Grovfoder växer på vallen och består av gräs och klöver som betas, torkas till hö eller konserveras till ensilage. De vita bollarna som ligger på åkrarna efter skörd är vall som konserveras till ensilage med hjälp av mjölksyrebakterier (som surkål) i den lufttäta balen. Ekologiska kor äter ofta mer grovfoder än kor som inte hålls ekologiskt.

Dagens kor producerar väldigt mycket mjölk. En ekologisk ko mjölkar i genomsnitt ca 8000 liter mjölk om året, en icke-ekologisk ko ungefär 1000 liter mer. Många kor mjölkar över 10 000 liter om året. För att kon ska orka med denna prestation behöver hon mycket energi och protein, som en högpresterande idrottsman. Därför behöver kon oftast också ett tillskott av mer koncentrerat foder som finns i t ex säd. Men om andelen koncentrerad näring i förhållande till grovfoder blir för stor, utsätts kon för påfrestningar som kan leda till hälsoproblem. I utfodringen vid ekologisk produktion förses kon med energi och protein till så stor del som möjligt genom grovfodret och måste då kunna äta stora mängder.

”Dagens kor producerar väldigt mycket mjölk.” På 1930-talet beräknades en ko mjölka runt 2 500 kg/ko och år. Nu (2011) är siffran runt 9 000. (Källa: Jordbruksverket) 2015 är siffran 10 000 liter enligt KRAVs hemsida. Detta räknas också som en del av kons naturliga beteende och avel nämns inte alls. 

”För att kon ska orka med denna prestation behöver hon mycket energi och protein, som en högpresterande idrottsman.” Den här meningen får mig att vilja skrika rakt ut. Den bygger helt på människans KRAV på henne och ligger inte alls i hennes intresse. När hon inte ”orkar” längre belönas hon med döden.

”Ett tillskott av mer koncentrerat foder med hög andel näring i förhållande till grovfodret kan leda till hälsoproblem.” Hur kan vi få ut ännu mer mjölk ur den här kroppen? Vi leker med deras liv. Det absolut mest intressanta med detta är att hon sliter hela sitt liv för att producera en produkt som säljs i princip gratis.

”Måste äta stora mängder.” Hon behöver också röra på sig mycket mer än hon har möjlighet till när hon är instängd inomhus men det skulle innebära att hon då behövde äta mer vilket är en kostnad för bonden. Kor kan utan problem vara ute året runt, vi har som bekant deras hud på oss som skydd mot kyla.

I mjölkproduktion som inte är ekologisk utfodras korna ofta med koncentrerat protein från sojabönor som importeras från bl a Brasilien. Där odlas sojan i ensidig odling med hjälp av kemiska bekämpningsmedel som skadar både människor och natur. Av sojan tillverkas sojamjöl med hjälp av kemiska extraktionsmedel. Sådant sojamjöl får inte ingå i ekologiskt foder. Däremot kan ekologiskt odlad soja ingå i foder till ekologiska kor.

Ekologiska gårdar strävar i stället efter att vara självförsörjande med så lite inköpt foder som möjligt. Minst hälften av fodret odlas på den egna gården. Fodret är helt ekologiskt odlat, dvs odlat utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

”Utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.” Att så mycket som möjligt av den mat vi ger till djuren odlas såhär är av intresse för människan då hon äter djuren och det de producerar.

#LandetEkomjölk

Kalven

För att producera mjölk måste kon få en kalv varje år. Ekologiska kor får föda sin kalv i avskildhet i en speciell kalvningsbox där de får vara ifred och lära känna varandra den första tiden. Den ekologiska kalven får dia minst 1 dygn för att få i sig den första näringsrika råmjölken. Den skyddar kalven mot infektioner. När kalven skiljts från sin mor får den leva i grupp med andra kalvar. Till minst 12 veckors ålder får den fortsätta att dricka riktig komjölk genom att dia en amko eller suga på en konstgjord spene. När kalven får riktig komjölk blir den friskare och växer fortare än om den föds upp på pulvermjölk. I icke-ekologisk uppfödning kan kalvarna få stå ensamma i små boxar och de får nästan alltid mjölk gjord på pulver. Medan kalvar på konventionella gårdar vistas inne i ladugården även på sommaren, ska kalvar på KRAV-gårdar släppas ut från det de är fyra månader gamla.

”För att producera mjölk måste kon får en kalv varje år.” Ingen kommentar om hur detta går till? 

”Ekologiska kor får föda sin kalv i avskildhet där de får lära känna varandra den första tiden.” Under minst ett dygn. Sen får de leva med andra kalvar som också saknar sin mamma.

”Suga på en konstgjord spene.” Deras sugbehov är enormt stort. Nästan så att man kunde tro att de hade behov av att få vara kvar med sin mamma.

”När kalven får komjölk blir den friskare och växer fortare.” Komjölk är kalvens bröstmjölk. Vi känner igen fördelarna från vår egen mjölkproduktion, bröstmjölk för människobebisar. Inget annat djur dricker mjölk från en annan art. Den är som gjord för kalvens behov.

Utegång och bete under sommarhalvåret

Motion, frisk luft och sol är hälsosamt för kor. Den som sett kor släppas ut från vinterstallet på det första vårbetet kan lätt förstå att utevistelse och motion är en del av kons välbefinnande. Kor vandrar också långa sträckor under betandet och till och från mjölkningsplatsen. Det är nyttigt och naturligt för kon. Ekologiska kor och ungdjur ska under betessäsongen vara ute på bete minst halva dygnet. På KRAV-certifierade gårdar ska korna få i sig minst hälften av sitt dagliga grovfoder genom att beta. Därför behöver en KRAV-gård mer betesmark än vad mjölkgårdar brukar ha. När korna betar i hagarna bidrar korna samtidigt till att hålla landskapet öppet och att gynna den biologiska mångfalden.

”Motion, frisk luft och sol är hälsosamt för kor.” Ändå är det bara beteskrav under halva året.

”Kor vandrar långa sträckor under betandet.” Det här är kors naturliga beteende i ett nötskal och att vägra dem det hälften av året är en form av plågeri. 

”Korna bidrar till att hålla landskapet öppet och att gynna den biologiska mångfalden.” Detta gör även får och hästar men enbart i koproduktionen nämns det som en anledning att döda dem.

Under vintern inne i lagården

Ekologiska kor är inne i lagården kortare tid än andra kor, även under hösten kan de nämligen gå ut en stund varje dag för att få frisk luft och motion. Lagården ska vara ren, dragfri och ljus med bra ventilation. Korna ryktas och klövarna ses om regelbundet. Då får också skötaren en kontakt med djuret vilket är värdefull för båda. Förr stod de flesta kor bundna under lagårdsvistelsen, men numera får de oftast röra sig fritt även inne i lagården och ligga i bås på en bekväm madrass eller på halm. För bönder som har ett mindre antal kor kan det vara alltför dyrt att bygga om sin lagårdännu så länge får kor på en del små gårdar stå uppbundna i lagården under vintern under förutsättning att de rastas utomhus två gånger i veckan.

”Röra sig fritt inne i lagården.” Påminner om en klass med skolbarn som ”får röra sig fritt” inne i klassrummet istället för att gå ut och springa av sig på rasten. 

”Ligga i bås på en bekväm madrass eller på halm.” De får ligga på betong och eftersom de ”får röra sig fritt” ligger de mjukt på bajs. Till skillnad från säg en äng.

”Det kan vara alltför dyrt att bygga om sin lagård.” Om du väljer att föda upp djur så vänta tills du har tillräckligt med pengar eller låna ihop tillräckligt så att dina djur slipper stå uppbundna, dvs utan möjlighet att ens vända på sig under ett halvår, annars gör du ingen en tjänst. ”Att vara bonde är ett kall, en livsstil”, säger bönder. Att vara bonde är ett enormt ansvar för andras liv starkt kopplat till en ekonomisk prestation, säger jag.

”Under förutsättning att de rastas utomhus två gånger i veckan.” Inte undra på att de är så glada vid kosläppet. 

Förebyggande hälsovård

Grundregeln är att korna ska födas upp och leva hela sina liv på den egna gården. Då minskar risken för att smitta sprids mellan olika grupper av djur. Enstaka djur kan dock köpas in för att möjliggöra ett bra avelsarbete. Men det finns också andra saker som påverkar hur korna mår. Med rörelsefrihet, utevistelse och en diet baserad på grovfoder, samt god skötsel och bra rutiner lägger en ekologisk djurbonde grunden för en god djurhälsa.

Om ett djur blir sjukt ska det naturligtvis snabbt behandlas och få den medicin det eventuellt behöver, men djuren får inte behandlas rutinmässigt eller i förebyggande syfte med t ex avmaskningsmedel. Om kon behandlas med antibiotika eller andra läkemedel tar det dubbelt så lång tid att få sälja mjölken som ekologisk jämfört med vad som gäller för annan mjölk.

Känner du igen dig i den bild reklamen målar upp? Är det ”lite bättre” att köpa ekologiskt eller har du högre krav? Om du vill läsa mer om vad KRAV innebär för grisar och kor rekommenderar jag mitt inlägg om Ängavallen där bilden ovan är tagen!

Sommar på Ängavallen

Någonstans i Sverige...

Äntligen var det dags för årets första besök på Ängavallen! Med hjälp av lite tajming så sken faktiskt solen hela dagen och gjorde besöket precis lika mysigt som vanligt.

Ängavallen helalf.se

Hej!

Ängavallen helalf.se

Jag började med att hälsa på det här gänget och så fort jag kliade den svarta grisen bakom örat la hon sig ner för att få mer. (Det ska sägas att en kille med knorrig snopp också var rätt glad i henne.)

Hänger med grisarna på @angavallen i dag.

Höjdpunkten är ju alltid att få mysa med de små kultingarna, så söta!

Kolla benföringen!

Kolla benföringen på den här lilla! När hon skrek och ville komma ner skyndade jag mig att göra som hon sa. Alla grisar har självklart en önskan om att få leva sitt liv på sina villkor. Annars säger de tydligt ifrån.

Nämen, hej!

De här kompisarna!

Gullungen.

Lilla parveln!

Ängavallen helalf.se

När vi åt lunch hittade jag några nytryckta broschyrer som jag har längtat efter att läsa. Hur ser djurens situation ut på Ängavallen jämfört med KRAV och svenska regler? Jag tycker ju att det är ett sådant fantastiskt statement att Ängavallen har gått ur KRAV för att KRAV har för låga krav. Det säger i princip allt?

Många svenskar väljer KRAV för att reklamen säger att det är bättre för djuren och naturen men hur många vet vad det innebär, egentligen? Nedan kan du enkelt jämföra och se hur grisarna har det på Ängavallen!

Möjligheter att böka utomhus

Ängavallen: Alla dagar året runt
KRAV: 4 månader under sommarhalvåret
Svenska regler: Aldrig

99% av grisarna som föds i Sverige får aldrig någonsin gå ut. Visste du att de trivs utmärkt med att busa i snön? Om bara tillfälle ges

Foder till grisarna

Ängavallen: 100% ekologiskt och vegetabiliskt foder från gården
KRAV: 85% ekologiskt foder
Svenska regler: 100% kemiskt besprutat och gödslat foder

Notera att KRAV inte har 100% vegetabiliskt foder. Med andra ord, grisarna på Ängavallen är veganer!

Kastrering

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Ja, med bedövning
Svenska regler: Ja, med bedövning

I praktiken sker majoriteten av all kastrering utan bedövning, trots att bönderna erbjuds extra bidrag.

Parning/betäckning

Ängavallen: Naturlig parning/betäckning
KRAV: Konstgjord befruktning (insemination)
Svenska regler: Konstgjord befruktning (insemination)

Människan våldför sig på djur för att garantera produktionstakten istället för att låta det ske naturligt. Det viktigaste här är, som alltid, att den ekonomiska kalkylen går ihop snarare än att djuren får leva ut sitt naturliga beteende. Vare sig det är att vara kåt, få böka eller busa med syskonen i halmen.

Slakttransport

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Slakttransport
Svenska regler: Slakttransport

Vid transport sker många av de olyckor man läser om. Långa transporter leder oundvikligen till stress och skador. 

Slakt

Ängavallen: Stress- och ångestfri slakt på gården
KRAV: Industrislakt
Svenska regler: Industrislakt

Kika på Walls of glass för att se hur det rutinmässigt går till på ett vanligt svenskt slakteri. 

Sälja kött från medicinerade djur

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Ja, med dubbel karenstid
Svenska regler: Ja, med enkel karenstid

Förhoppningsvis ger det här en ganska tydlig översikt över hur grisarna har det på Ängavallen, samtidigt som du får en sammanfattning av hur den övriga produktionen ser ut dagligdags. 

Var är korna?

Här stod korna och betade förra året.

För en som älskar att prata om djur var det här en perfekt inramning. Mer på bloggen om detvid tillfälle!

Eftersom de byter plats och Ängavallens ägor är så stora var korna svåra att hitta i år men vi fick en guidad tur av Mathias. Tack!

Som jag älskar dessa fantastiska djur.

Ser du nummerlappen i örat? Den är ett krav för alla djur som ska slaktas så att slakterierna kan identifiera ursprunget. Trots att Ängavallen har ett eget gårdsslakteri och inte skickar iväg sina kor får de inte ha namnet på djuret istället för numret för att inga andra bönder efterfrågar det.

Ängavallen helalf.se

Det här är bland det bästa jag vet. Att sitta på ängen och prata djurrätt med en bonde som verkligen bryr sig. (Jag vet att andra bönder också bryr sig om djuren, precis som köttätare älskar djur, på sitt sätt.) Vi pratade bland annat om att de funderar på att börja odla vegetabilier, det låter riktigt spännande!

Så hur ser det ut för korna på Ängavallen? Låt oss titta lite närmare!

Ko och kalv tillsammans

Ängavallen: Kalven diar sin mor så länge kon själv vill, vilket normalt sett är 6-8 månader. Det första 10 dygnen får kalven all mjölk. Därefter använder de 2/3 av morgonmjölken, resten får kalven.
KRAV: Efter ett dygns diande skiljs ko och kalv.
Svenska regler: Separation direkt efter födseln.

Här är skillnaden på vad som anses naturligt för djuren enorm. Ett av de värsta sätten vi plågar djuren på dagligen är just det här.

Utevistelse

Ängavallen: Året runt
KRAV: 4-6 månader
Svenska regler: 2-4 månader

Bregottfabriken i ett nötskal.

Bränna bort hornen

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Ja, med bedövning
Svenska regler: Ja, med bedövning

Jag pratade med en KRAV-bonde som påpekade att skillnaden mellan KRAV och svenska regler är att djuren får ännu mer bedövning. Vill inte ens tänka på varför dosen som ges till majoriteten av djuren inte räcker men skillnaden mellan Ängavallen och KRAV är tydlig. Aldrig.

Kastrering av kalvar

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Ja, med bedövning
Svenska regler: Ja, med bedövning

Parantes. När kalven tas ifrån sin mamma har han ett enormt sugbehov vilket leder till att han suger på allt han kommer åt. Därför är det viktigt att inga spikar eller krokar finns i boxen. Om han delar den med sina syskon händer det att han suger på deras könsorgan.

Om kalven är en hona går hon samma öde som sin mamma till mötes och blir tvångsinseminerad. Vid c:a fem års ålder anser industrin att hon är uttjänt eftersom hennes kropp inte orkar hålla samma höga produktionstakt varvid hon går till slakt. Slut på parantes.

Parning/betäckning

Ängavallen: Naturlig parning/betäckning
KRAV: Konstgjord befruktning (insemination)
Svenska regler: Konstgjord befruktning (insemination)

Få tänker på att korna tvingas till graviditet för att producera mjölk till människan. Få tänker på att den mjölken är till för kalvarna, dvs en helt annan art. Vi är genetiskt lika apor men inte så lika kor?

Slakttransport

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Slakttransporter
Svenska regler: Slakttransporter

Jag kan inte räkna hur många gånger jag läst om högdräktiga kor som skickas till slakt med fullgångna foster, trots att det är mot lagen.

Slakt

Ängavallen: Stress- och ångestfri slakt på eget gårdsslakteri
KRAV: Industrislakt
Svenska regler: Industrislakt

Visste du att 65% av all köttfärs kommer från mjölkkor? Det innebär att om du som vegetarian stödjer mjölkindustrin stödjer du automagiskt köttindustrin. Den kopplingen görs aldrig av reklambyråer.

Sälja mjölk och kött från medicinerade kor och kalvar

Ängavallen: Aldrig som livsmedel
KRAV: Ja, efter dubbla karenstiden
Svenska regler: Ja, efter enkla karenstiden

Ängavallen helalf.se

Självklart tycker både KRAV-bönder och konsumenter att de gör mer för djuren men hur svårt är det att vara snäppet bättre än industrin i stort? Den nivån kallade vi normal för bara en generation sedan. Jag hoppas att det här klargjorde varför jag som vegan trivs så otroligt bra på Ängavallen!

Inte alla bönder!

Ängavallen våren 2014

Maken till bristande självinsikt och självkritik hos svenska bönder när medier för femtioelfte gången rapporterar om vanvård, lidande och död är svår att finna. Eventuellt påminner de om en annan grupp som har svårt att se strukturer?

Inte på min farm!

Konsumenterna känner till att dessa svarta rubriker är regel snarare än undantag men förtränger det å det grövsta för att skydda sina dagliga val. Frukost, lunch och middag. Men det finns ingen som förtränger det mer än just bönderna. Aldrig någonsin har jag hört dem identifiera att det oundvikligen är en förutsättning att djur som inte får sina behov tillgodosedda lider, på en mängd olika sätt.

Att vara bonde är en livsstil!

För att få en förståelse för att medias rapporter fortfarande väcker uppmärksamhet får vi syna vilka de två största parterna är här. De som föder upp djuren och de som äter djuren.

Vi har bönderna som tidigt tvingas vänja sig vid att dels döda djur, något som inte vemsomhelst skulle klara av, av uppenbara skäl, och dels att en enorm mängd djur dör som en följd av den ekonomiska kalkylen som hen satt upp. Exempelvis leder den hårda aveln till att 18% av alla kultingar dör innan slakt, vilket anses normalt. Exempelvis dödas alla tuppkycklingar och killingar direkt efter födseln då de saknar värde i produktionskedjan, vilket anses normalt. Exempelvis står 99% av alla grisar instängda hela livet, vilket anses normalt. Exempelvis står hälften av alla kor fastbundna, utan möjlighet att ens vända på sig, under majoriteten av året, vilket anses normalt. Osv.

Detta är bondens utgångsläge för produktion.

Vi har även konsumenterna, som år efter år fått höra om missförhållanden och uppriktigt chockats av alla hemskheter, men som inte gör något långsiktigt åt det utan fortsätter i gamla fotspår – för att det är gott.

De här två parterna möts i tysta överenskommelser som ”närproducerat” och ”KRAV-märkt” medan vi som vägrar stödja lidande, och kanske vid tillfälle påpekar att KRAVs vision skiljer sig från faktisk fakta, häpet ser på för att de ser så nöjda ut, båda två.

Media och veganer envisas med att rubba den här balansen genom att helt enkelt presentera fakta. För sanningen är enkel. Det går inte att ha industriell produktion av levande varelser utan lidande. Testa att läsa ett kommentarsfält där bönder, köttätare och veganer försöker enas om detta. Bönderna har ursäkter, köttätarna har ursäkter och veganerna rabblar fakta men anklagas för att inte förstå böndernas utgångläge, som jag nämnde ovan. Det som är så normalt.

Genom att äta grönt kan fler människor få mat, miljön kan förbättras, vår hälsa likaså och framförallt kommer vi sluta föda upp miljontals djur enbart för att döda dem. Det låter så enkelt i mina öron. Från jord till bord. Wow no cow.

Ironin i detta? Den gröna maten får vi från våra bönder.

Skelettmuffins historieätare

Skelettmuffins

Skelettmuffins

Äntligen en ny serie från Skelettmuffins!

Historieätarna – en serie om vad vi åt förr bjuder på ett väldigt troligt perspektiv – om hur vi kommer se på att äta djur när vi tittar tillbaka på de här åren.

SkelettmuffinsSkelettmuffinsSkelettmuffins

Äldre inlägg

© 2018 Helen Alfvegren

Tema av Anders NorenUpp ↑