Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Kategori: Personligt (sida 2 av 98)

Mens mest hela tiden

Kvällsmys

Efter att först ha dragits med PMS-humör i två veckor är det enligt min mensapp nu åtta dagar sedan jag började blöda. Igår (!) kom värken, den svullna magen plus ännu mer blod och det fortsätter med samma styrka idag. Precis när jag trodde att det äntligen skulle vara över.

Det är underligt när mensmentaliteten blir ett normaltillstånd. Jag är nog sur som person. Jag bryr mig nog väldigt lite om allt. Jag har nog inte längre hopp om att något någonsin blir bättre. 2018 har inte börjat så bra.

Ska det verkligen vara så här? Skicka choklad!

Du kan sluta flyga, du är inte rädd

Illustration: Lilla Berlin/Ellen Ekman

Det största hindret för både djur och natur är att vi är vanemänniskor som gör samma val om och om igen och på riktigt tror att vi är oförmögna att ändra på oss. Så med ursäkter, snarare än argument, fortsätter vi att utplåna både djur och natur, som om det inte fanns alternativ.

Själv har jag märkt att jag mår alldeles utmärkt av att ändra på slentrianmässiga rutiner. Numera känns det självklart att träna flera dagar i veckan, cykla till jobbet under sommarhalvåret och skippa flyget. Det finns en anledning till att Nike säger Bara gör det.

Läs: Så kan du bidra till de globala målen som konsument

När jag ser hur feeden på Insta fylls av vinterlandskap och solnedgångar tänker jag att de flesta nog bryr sig tillräckligt om naturen för att ändra på sina vanor och rädda den. Tänk om vi kunde ge varandra likes för att uppmuntra det? Eller tvärtom. Vi borde göra det.

Idag romantiseras bilden av resor, konsumtion, kött osv i sociala medier. Varför fortsätter vi hylla andras – ofta ofattbara – klimatavtryck via visningar och likes? Eller vi och vi, jag snålar som bara den med likes på bilder som är tagna utomlands. Jag unnar ingen en sandstrand så länge jag inte får snö på julafton. Eller någon snö alls, för den delen.

Läs: Sociala normer får oss att agera mer miljövänligt

”Av de globala utsläppen sker ca 2 promille i Sverige. Vi orsakar ytterligare ca 2 promille av utsläppen som sker i andra länder (flygresor och import av varor). Skrämmande mycket, med tanke på att vi bara är drygt 1 promille av världens befolkning.”

Pär Holmgren

Läs: Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser, i Sverige och i andra länder

I programmet Zero Impact flyger svenska familjer till andra sidan jorden för att se hur vår konsumtion påverkar klimatet där. Detta koncept förlorar sin poäng om andra svenska familjer också flyger till andra sidan jorden för att dra exakt samma slutsats.  Så gör inte det!

Se: prisbelönta Zero Impact på UR Play 

Förbered dig för 2018

2018!

2017 var ett sånt där år som jag helst vill be dra dit pepparn växer. Med tanke på Trump, Syrien, flyktingar, Me too, naturkatastrofer, förföljelser och det sjukt otrevliga politiska klimatet här i Sverige kan det faktiskt dra åt helvete. Men även privat var det ett riktigt skitår.

Under sommaren dog ännu en av min mammas bästa vänner som jag känt hela livet och tidigt i höstas fick vi höra att Leia, mina svärföräldrars katt, spenderat sin sista sommar i stugan med Bamse. En kväll i höstas fick jag höra att en gammal kollega fått tillbaka sin cancer och några veckor senare var hon borta, men jag ska för alltid minnas hennes leende. Tack vare mina hormonstormar hade jag och min kille en bråkig semester tillsammans, en semester som dessutom går till historieböckerna som en av världshistoriens kallaste. Fler än jag kan räkna av mina nuvarande kollegor, som jag tycker så himla mycket om, har slutat. Under hela året har jag känt mig överöst av aktiviteter på fritiden som inte varit självvalda, med allt vad hushållsarbete och styrelsemöten innebär. Som grädde på moset avslutades året i ett regnigt och molntäckt Stockholm, istället för i snöiga Umeå med vänner och skridskoåkning.

När jag tittar tillbaka hittar jag förstås även saker som jag har uppskattat. Som att cykla, oavsett om det var fram och tillbaka till jobbet, eller längs rapsfälten i Vellinge i somras när vi besökte Ängavallen. Ängavallen står år efter år för årets höjdpunkt! Jag är så oerhört glad över att Loppan nu är en del av vår familj, det var kärlek vid första mötet! Är även väldigt nöjd över att jag äntligen testade en menskopp (tack för tips!) då det underlättat de värsta dagarna. Jag har kommit närmre vissa kollegor, som stöttat och peppat under året, och hittat vänner i de nya som tillkommit. Utöver det är jag tacksam för alla tillfällen som funnits för bad, vare sig det varit i det iskalla havet, ett kvällsdopp med min systerdotter eller med en bok i badkaret. Den 19 maj tog vi ledigt från jobbet för att det skulle bli 25 grader och drog och badade, så värt!

Men det är fan tufft nu. Solen tar sig inte igenom molnen innan det är dags för den att gå ner. Det är nästan symboliskt för hur vi själva kämpar på. Förhoppningsvis kommer snön nu i januari och med den en rosablå himmel. För då mår man, även så här års. Men om det inte funkar. Stå på händer. Sätt dig i en bastu. Lek med barn. Adoptera en katt. Läs boken Hjärnstark. Ta långa promenader. Besök ett gym. Ät choklad. Ring en vän. Lyssna på musik som gör dig glad. Yoga. Snart kommer våren. Vi tar hand om varandra tills dess, okej?

God fortsättning!

Jag älskar min blogg

Så här i slutet av 2017 vill jag snabbt skriva en kärleksförklaring till min blogg!

Jag kan förstå personer som säger att bloggen är död, för det är så mycket enklare med 280 tecken eller ett rörligt filmklipp som ligger uppe i 24 timmar, och det går på några sekunder att lägga upp. Men för mig, personligen, finns det ett enormt värde i att kunna plita ner mina tankar på en plattform som bara är min.

Här skriver jag hur långt eller kort jag vill, om precis det ämne jag känner för just då. WordPress, som jag använt sen 2009, byter inte villkor flera gånger om året utan vi har en stadig relation med jämna uppdateringar som enbart förbättrar. Om jag vill ändra utseendet på bloggen så gör jag det och på nätet finns det tusentals teman att välja på helt gratis.

Ibland får jag kommentarer om att kollegor eller vänner snubblat över min blogg när de sökt på en guide till New York eller ett recept vilket gör mig glad. När någon tar sig tid att kommentera blir jag extra glad men det är faktiskt inte därför jag skriver. Jag gör det för att jag har ett behov. För att det jag tycker och tänker måste ut, så som jag tänker mig att en journalist eller musiker också känner. Då är den här platsen på internet världens bästa för mig.

Jag älskar dig, bloggen!

Min önskelista till Netflix 2018

Hej Netflix!

Var är alla åttiotalsrullar? Om ni har planer på att lägga upp några under nästa år bifogar jag mina favoriter från 80- och 90-talet.

Tack på förhand!

Vänligen,
Helen

Tjejen som föll överbord (1987)

Par i damer (1987)

Agentpolare (1988)

Troop Beverly Hills (1989)

Två systrar för mycket (1988)

License to drive (1988)

Running on Empty (1988)

Rollerboys (1990)

Lovligt byte (1990)

Föräldraskap (1989)

Casual sex (1988)

Hans vilda hjärta (1993)

Pump up the Volume (1990)

The Craft (1996)

Empire Records (1995)

”Har du köpt några julklappar?”

Julkort

Jag fick en önskelista från min systerdotter inför jul, via hennes mamma. ”Du tror inte hon vill ha filtar från UNHCR?” kontrade jag. Det trodde min syster inte.

När jag berättade för min mamma att jag inte riktigt är bekväm med att köpa en plastdocka för 300 spänn till ett barn som har allt hon kan önska sig sa min mamma att det är viktigt att barn får vara barn. ”Och jag har inte köpt något i plast, jag har köpt två klänningar”. Får de ens plats i hennes överfulla garderob?

Ska vi fortsätta inbilla våra barn att det viktigaste som finns på julen är hur många julklappar de får, att vår kärlek sitter i antalet? Eller ska vi ta ett beslut om att låta julen bli tillfället då vi samlas för att fira det vi redan har och prata om vilken skillnad vi kan göra för andra?

God jul!

Hänt i veckan

Söndag 3 december

Alexandra

I söndags var hela min familj här, plus mammas hund, så det kändes som julafton och inte första advent.

Att jag gick all in med storstädning och jullåtar hjälpte till!

Mjuk pepparkaka

Jag bakade en mjuk pepparkaka från Karolinas julbok, som ju är ovärderlig för veganer och andra nyfikna.

Flygskam

Jag fick även lära mig ett nytt ord: flygskam. En flygresa från Stockholm till Thailand och tillbaka släpper ut 4,8 ton koldioxidekvivalenter per person. För att vi ska kunna leva på och av den här jorden bör vi släppa ut max 2 ton COe per person och år. Än då länge känner jag nog mest flygskam å andras vägnar.

Måndag 4 december

Boktips

Även måndagen gick i klimatets tecken. 15 000 forskare från 184 länder varnar för att vi inte tar klimatförändringarna på tillräckligt stort allvar, särskilt med tanke på att de varnade för precis den här situationen redan för 25 år sedan. Samtidigt har stockholmarnas flygresor större klimatpåverkan än all biltrafik inom Stockholms kommun. Flygskam!

En trollsvans förstörde dagen för mina vänner på Pocket shop, det ryktades om norrsken i hela landet och Veganprat släppte ett nytt avsnitt om antropocentrism, tanken att människan är alltings centrum.

Jag har snart läst klart How to create a vegan world, som jag tycker har oändligt många bra poänger. Exempelvis att i diskussioner fokusera på HUR någon kan börja äta mer veganskt och inte VARFÖR. (Här har du 100 recept!) Dessutom kan jag varmt rekommendera chokladen med kokosfyllning!

Min kille köpte biljetter till Totalt Jävla Mörker, Teddybears och Annika Norlin, puh!

Tisdag 5 december

Lockat håret

Jag fick lite tid över på morgonen och lockade håret!

Instagram gick ut med en varningstext när du klickar på en hashtag som uppenbart innebär lidande för vilda djur i samband med turism. Jag önskar att den texten även dök upp när vi lägger upp bilder på djuren vi äter och sandstränder mitt i vintern.

Nu började flera summera årets låtar på Spotify, något som jag kommer avvakta med tills nyår. Är säker på att jag kommer hinna tjejlyssna in flera favoriter om jag bara får några veckor på mig! Den här yogalistan har jag på repeat just nu.

Dagens första citat står Björn Ulvaeus för. ”Vi tar nu steget in i den postpatriarkala eran och det finns ingen väg tillbaka.” Perfekt uppslag för den som är sugen på en ny tatuering eller varför inte en bonad?

Dagens andra citat kommer från filmregissören James Cameron. ”Reconsidering how we eat offers us hope, and empowers us with choice over what our future planet will look like.”

Onsdag 6 december

Vetenskapsradion sätter ribban för onsdagen med uttalandet om att äta vegetariskt inte är en trend.

Som reaktion på att en undersökningen visade att 45% av svenska män tycker att Me too är överdrivet skriver ST-läkaren Jona Elings Knutsson om hur hon ”hör en nybliven pappa be mig sy ett extra stygn i den nyblivna mammans sargade underliv, “ett stygn för pappa med”, och jag tänker att vidden av kvinnors utsatthet för sexuellt våld och tvång griper in i varenda en av oss, i varenda cell av oss, i alla situationer.” Ingen lämnas oberörd, läs!

Köttets lustar

Inför morgondagens premiär av Köttets lustar med Henrik Schyffert intervjuas han i DN och har flera tänkvärda citat. Ingen länk eftersom så få kan läsa låsta artiklar men jag gillade särskilt Agnes-Lo Åkerlinds frågor till honom:

Tror du att kött påverkar miljön negativt?
Tror du att det finns etiska problem inom köttindustrin?
Tycker du att vi äter för mycket kött?
Äter du själv kött?

Time går ut med att årets person är de som vägrar vara tysta längre.

Uppskattade verkligen avsnittet av Jills veranda med Lisa Nilsson!

Alliansen och SD röstar ner förslaget om ett ålfiskeförbud.

Journalisten Sharon Reed får ett läsarmail där hon kallas för n-ordet och ger svar på tal rakt in i kameran.

Torsdag 7 december

Älskade Bette!

Ängavallen våren 2014

Jag såg äntligen första avsnittet av Köttets lustar och grät flera gånger. Exempelvis när Bo Algers berättar att djur är så mycket mer intelligenta än vad vi tror. Exempelvis när fakta om djur, som jag kan rabbla upp baklänges, läses upp med allvarlig berättarröst. Exempelvis när Henrik besöker de söta minigriskultingarna!

Jag insåg då hur mycket jag verkligen älskar grisar. Uppskattar verkligen att SVT tar upp ett så viktigt dilemma på bästa sändningstid: hur kan vi döda de djur vi älskar? Lite mer oförklarligt var varför en bonde och en vetenskapsjournalist fick uttala sig märkligt utan någon uppföljning? Två avsnitt kvar!

Med 93% säkerhet går vi mot en global uppvärmning på 4C innan seklet är slut, säger ledande forskare.

Började kolla på Avant Garde Vegans otroliga matlagningsvideos på YouTube och kan inte sluta dreggla.

Samtidigt släppte National Geographic en video på resultatet av klimatförändringarna: en döende isbjörn som förgäves letar efter mat. Det här sker NU.

Fredag 8 december

Fredagen började med en glad nyhet om att svenskarnas köttätande minskar jämfört med förra året. Ändå granskar ingen Glenn Hyséns krönika där han, uppenbart livrädd för förändring, skriver att veganer äter gräs? Hur mår de här männen som förvandlas till barn så snart jorden snurrar lite snabbare än de själva hänger med?

Saravanaa Bhavan

Saravanaa Bhavan

Saravanaa Bhavan

Indiens största vegetariska restaurangkedja, Saravanaa Bhavan, har öppnat i Kista. Givetvis åkte vi dit! I princip bara indier där vilket är ett fint betyg för maten, och så två hungriga veganer som aldrig läst en så lång meny förut. Magiskt gott, jag blev till och med lite rörd.

Årets nobelkock avslöjar att det blir en vegetarisk förrätt på nobelmiddagen, heja!

Summera året på Instagram nu eller vänta några veckor!

Och vi började kolla på serien Vår tid är nu. Yes!

Lördag 9 december

Yoga och funktionell styrka har mycket gemensamt! Kämpa!

Julmingel

Vi var på biovisning av filmen om Tomma burar, åt poké på Sveavägen (som inte slår Rebel Kitchen i Vällingby på långa vägar) och besökte Djurens rätts julmingel.

Vegan Wishes

Hela den här veckan har 7-Eleven flörtat rejält med veganerna!

Saravanaa Bhavan

Länsade Bagarn i Hornstull på godsaker innan det var dags för årets veganska julbento på Helens sushi.

Vegansk julbento

Vegansk julbento

Vegansk julbento

Ett axplock av min vecka! Snart måndag igen.

Dansade mig igenom årets julfest med jobbet

Förfest

I fredags hade vi julfest med jobbet. När min kollega skulle förklara hur finklädda vi brukar vara beskrev hon det som att ”Helen har rött läppstift på sig!”, på den nivån. Tänkte faktiskt ha mascara också men jag glömde den hemma!

Förfest

Jag fick äntligen användning för min paljettopp från Ida Sjöstedt som jag köpte på Kii för 2-3 år sedan! Har bara använt den en gång tidigare, då på O’Leary’s. Den kom mer till sin rätt nu!

Så här såg jag för övrigt ut på förra årets julfest!

Förfest

Jag och Olvan på förfesten!

Förfest

Efter att vi gjort oss i ordning och ätit Indian popcorn begav vi oss runt hörnet till Münchenbryggeriet!

Gruppfoto

Rätt peppade kollegor!

Fullpackat

Vi var 700 pers som bjöds på fantastisk underhållning, en strid ström av mat och trevligt sällskap. Vår bästa julfest hittills?

Groupie

Maria och Hanna!

Groupie

En unik bild på mig där jag satt ner vid bordet, stod upp nästan hela kvällen och dansade istället.

Sabina Ddumba

Särskilt till Sabina Ddumba som var kvällens överraskning! Hade inte kunnat önska mig någon bättre.

Kat von D

Rätt nöjd med läppstiftet från Kat von D!

Danssvett

Pust! Vill passa på att tacka Hanna och resten av kollegorna som jag dansade med fram till stängningsdags!

Bakismat

Tog igen mig i lördags på Delivore. Den där mylkshaken är så jäkla god och BBQ-spettet går inte av för hackor det heller! God jul!

10 år med sociala medier

Mitt skrivbord: fullt av mediebyråstilleben! Samt en (1) av mina utskrivna tweets från Lotta Lundgren.

2007 blev jag blixtförälskad i sociala medier och efter en utbildning inom Kommunikation Nya Medier har jag jobbat med sociala medier i olika roller sen 2010. Som praktikant på olika praktikplatser (som Bokus), som digital kommunikatör på ett av Sveriges största telecomföretag, som digital planner på en reklambyrå, som medierådgivare på en mediebyrå och som ansvarig för sociala medier på en insamlingsorganisation. Jag har skrivit årsstrategier, månadsrapporter, krisplaner, FAQs, scheman och mängder av svar i kommentarsfälten. Det sistnämnda är något av en specialitet då jag, till mina kollegors stora förtjusning, alltid lyckas med att formulera ett bra svar.

Utöver det har jag både privat, via mitt dåvarande företag, och vid olika tillfällen i jobbet föreläst om sociala medier (som här i Luleå och Gällivare), pratat om det i olika tidningar (exempelvis i Metro och DN, intervjuats om det i olika radioprogram (som P3 Populär vid två tillfällen), pratat om det som panelmedlem under två säsonger i P3 Browser och tipsat om det som en av programledarna i webbshowen Sweet Sunday Web Crunch. Jag har gått på alla stora konferenser i ämnet (som SIME, Webbdagarna, The Conference, MyNewsDay och Geek Girl Meetup) och bloggat hundratals tecken om mina lärdomar. Under flera somrar på raken besökte jag Sweden Social Web Camp i Blekinge tillsammans med hundratals andra som liksom jag inte kunde få nog av det här nya sättet att kommunicera.

Gänget samlat för avsnitt 3

Under åren har det blivit 70 000 tweets på Twitter, tusentals bilder fördelat på två Instagram-konton (@rockspindeln och @helenyogar) och två Flickr-konton (Helenalf och Rockspindeln) samt ett flertal bloggar som tillsammans har tusentals inlägg, ofta med guider om det senaste jag snubblat över inom sociala medier. Jag var tidig med att söka – och få – jobb, inte bara via LinkedIn utan framförallt via mina egna plattformar. Efter alla dessa år är det fortfarande det första jag gör på morgonen och det sista jag gör på kvällen – scrolla, scrolla, scrolla – innan jag pussar min pojkvän god natt. En pojkvän som jag självklart träffade via, just det, sociala medier.

Titta under vattnet

Simglasögon och badmössa!

Det är något med den här årstiden – när det är så kallt ute att snön skulle kunna falla ner närsomhelst (idag kom den mycket riktigt på besök!) – och simhallar. Simhallar och fik från 50-talet. Lägg till ett spontaninköp av simglasögon, badmössa och en flytleksak minst lika gammal som fiket så har du min lördag!

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2019 Helen Alfvegren

Tema av Anders NorenUpp ↑