Så här i slutet av 2017 vill jag snabbt skriva en kärleksförklaring till min blogg!
Jag kan förstå personer som säger att bloggen är död, för det är så mycket enklare med 280 tecken eller ett rörligt filmklipp som ligger uppe i 24 timmar, och det går på några sekunder att lägga upp. Men för mig, personligen, finns det ett enormt värde i att kunna plita ner mina tankar på en plattform som bara är min.
Här skriver jag hur långt eller kort jag vill, om precis det ämne jag känner för just då. WordPress, som jag använt sen 2009, byter inte villkor flera gånger om året utan vi har en stadig relation med jämna uppdateringar som enbart förbättrar. Om jag vill ändra utseendet på bloggen så gör jag det och på nätet finns det tusentals teman att välja på helt gratis.
Ibland får jag kommentarer om att kollegor eller vänner snubblat över min blogg när de sökt på en guide till New York eller ett recept vilket gör mig glad. När någon tar sig tid att kommentera blir jag extra glad men det är faktiskt inte därför jag skriver. Jag gör det för att jag har ett behov. För att det jag tycker och tänker måste ut, så som jag tänker mig att en journalist eller musiker också känner. Då är den här platsen på internet världens bästa för mig.
Jag älskar dig, bloggen!