Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Månad: november 2017 (sida 1 av 4)

10 år med sociala medier

Mitt skrivbord: fullt av mediebyråstilleben! Samt en (1) av mina utskrivna tweets från Lotta Lundgren.

2007 blev jag blixtförälskad i sociala medier och efter en utbildning inom Kommunikation Nya Medier har jag jobbat med sociala medier i olika roller sen 2010. Som praktikant på olika praktikplatser (som Bokus), som digital kommunikatör på ett av Sveriges största telecomföretag, som digital planner på en reklambyrå, som medierådgivare på en mediebyrå och som ansvarig för sociala medier på en insamlingsorganisation. Jag har skrivit årsstrategier, månadsrapporter, krisplaner, FAQs, scheman och mängder av svar i kommentarsfälten. Det sistnämnda är något av en specialitet då jag, till mina kollegors stora förtjusning, alltid lyckas med att formulera ett bra svar.

Utöver det har jag både privat, via mitt dåvarande företag, och vid olika tillfällen i jobbet föreläst om sociala medier (som här i Luleå och Gällivare), pratat om det i olika tidningar (exempelvis i Metro och DN, intervjuats om det i olika radioprogram (som P3 Populär vid två tillfällen), pratat om det som panelmedlem under två säsonger i P3 Browser och tipsat om det som en av programledarna i webbshowen Sweet Sunday Web Crunch. Jag har gått på alla stora konferenser i ämnet (som SIME, Webbdagarna, The Conference, MyNewsDay och Geek Girl Meetup) och bloggat hundratals tecken om mina lärdomar. Under flera somrar på raken besökte jag Sweden Social Web Camp i Blekinge tillsammans med hundratals andra som liksom jag inte kunde få nog av det här nya sättet att kommunicera.

Gänget samlat för avsnitt 3

Under åren har det blivit 70 000 tweets på Twitter, tusentals bilder fördelat på två Instagram-konton (@rockspindeln och @helenyogar) och två Flickr-konton (Helenalf och Rockspindeln) samt ett flertal bloggar som tillsammans har tusentals inlägg, ofta med guider om det senaste jag snubblat över inom sociala medier. Jag var tidig med att söka – och få – jobb, inte bara via LinkedIn utan framförallt via mina egna plattformar. Efter alla dessa år är det fortfarande det första jag gör på morgonen och det sista jag gör på kvällen – scrolla, scrolla, scrolla – innan jag pussar min pojkvän god natt. En pojkvän som jag självklart träffade via, just det, sociala medier.

Skön söndag med vegansk brunch på Tensta konsthall

Loppan

Representativt för min mammas humor är att hon kallar sin nya hundvalp för sitt kattskrälle. Var givetvis tvungen att börja söndagen med att hälsa på de tu!

Tensta konsthall

Vid tolv tog jag tunnelbanan till Tensta för att äta vegansk brunch på konsthallen där.

Brunchbord

Det är alltid en lika fantastisk känsla när all mat man ser går att äta. Här, från det östafrikanska köket. De brukar ha öppet mellan 12-15 den sista söndagen varje månad, kolla upp om de fortsätter nästa år!

Vegansk brunch

Banankaka

Det var så gott! Tog om av det jag gillade mest och fick knappt plats med mer men lyckades lossa översta knappen på jeansen i smyg.

Mårten

Som tur var hade jag trevlig sällskap som hjälpte mig äta upp banankakan! Tack B!

En lyckad lördag!

Älskar att börja helgen med att yoga ensam hemma. Bara jag och mina favoritlåtar! Övar på att gå ner i brygga från huvudstående och letar nu febrilt efter en möbel som är lägre än soffan.

Vegan Spicy Ramen Miso

Vi åt lunch på Totemo Ramen vid S:t Eriksplan. Så gott med en varm, kryddig ramen i magen när det var kyligt ute. Tips! Var där vid 12 när de öppnar för att få sittplats.

Manifestation mot slavhandeln i Libyen

Klockan 13 var det manifestation mot slavhandeln i Libyen på Sergels torg. Det var oerhört känslosamt, jag kämpade med att hålla tillbaka tårarna. Efter det mötte vi upp min gamla klasskompis Daniel för att köpa ett av de sista exet av en hans böcker som troligtvis blir en julklapp. Sch!

Julsmakande glass

Avrundade dagen med att äta två kulor glass på StikkiNikki i smakerna saffran och Dirty Santa Beard (fanns även julmustsorbet och polkagris) innan det var dags att lyssna på ett samtal om djurrätt och politik på ABF-huset lett av Per-Anders Svärd. En lyckad lördag med mina mått mätt!

Varför äter vi mer vego?

Vad är nödvändigt lidande?

I senaste numret av Djurens rätt skriver förbundsordförande Camilla Björkbom något i sin ledare som fastnade i mig.

”Att utnyttja djur och utsätta dem för lidande inbegriper mycket våld, men det är lagligt så länge det inte är ”onödigt lidande”. Är att föda upp djur för matproduktion nödvändigt lidande, om vi lika gärna kan äta växtbaserat och rädda klimatet på köpet? Är djurförsök nödvändigt lidande, när vi genom att rikta om pengar i dagens forskning kan utveckla djurfria metoder, som dessutom visar sig vara både bättre och billigare? Är minkfarmning nödvändigt lidande fast vi kan klä oss i så mycket annat? Vad menar vi egentligen är nödvändigt lidande?”

Bryr sig folk om djurs lidande?

Jag hade den frågan i bakhuvudet igår när vi satt i ABF-huset och lyssnade på ett samtal om djurrätt och politik, lett av Per-Anders Svärd. Och plötsligt dök det upp en annan fråga i mitt huvud. Kan det vara så att djurs lidande inte har någonting att göra med att människor och företag väljer mer vego? Alls?

Jag kan inte riktigt skaka av mig den frågan. Heller.

Vi har ingen planet B

Med tanke på klimatkrisen är min konsumtionsmotivation rekordlåg. Ändå kan jag räkna ut med stortån att Black Friday, resebranschen och julhandeln kommer slå nya rekord i år. När suget ändå slår till räknar min hjärna automagiskt ut att ex. två paket julkulor från Designtorget skulle kunna beskosta ett nödpaket från UNHCR istället.

Så funkar min hjärna i kristider. Hur funkar din?

Äldre inlägg

© 2018 Helen Alfvegren

Tema av Anders NorenUpp ↑