Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Etikett: Way Out West (sida 1 av 2)

Luktar det inte sur gammal mjölk?

På fredag när vi kommer till New York är det nationella donut-dagen i USA. Det innebär med andra ord att vi kommer bege oss direkt till Dun-Well Doughnuts för att köpa på oss en hel kartong med munkar som vi ändå inte kommer orka äta upp. Längtar!

Jag är inte mycket för att fira dessa hittepå-dagar men i måndags när det var Mjölkens dag kunde jag inte låta bli!

Mjölkprodukter

Jag länkade exempelvis till mitt inlägg Istället för mjölk – en händig guide där det finns tips på vad du byter ut mot vad och twittrade om Mjölken.se vars hemsida är en lätt överskådlig guide till den svenska mjölkindustrin.

Skelettmuffins

Jag passade även på att lyfta serien Mjölk – så funkar det! av Skelettmuffins som förklarar allt så bra. Det här var dessutom samma dag som Way Oat West släppte nyheten att de inte kommer servera komjölk i år utan gör dryck direkt av havren istället. Genier! Göteborgarna rasade men jag tycker att det är så spännande att de utvecklar samarbetet med Oatly. Fler företag borde lära av dem!

LRF Mjölk på Twitter

Avslutningsvis vill jag uppmärksamma de här notiserna som dök upp redan innan jag började twittra om #svenskmjölk och #mjölkensdag. Låt dig inte luras av att profilbilden ser tysk ut, LRF Mjölk representerar den svenska mjölkbranschen och har en sociala medier-strategi som säger att de bör kategorisera veganer och djurrättare på Twitter. På hemsidan står det:

”LRF Mjölk ska påverka villkoren för mjölk- och mejeriföretag, skydda mjölkens position som omtyckt livsmedel och vara knutpunkten för branschens samverkan. Det är i korthet uppdraget från ägarna – mejerier, husdjursföreningar och mjölkföretag.”

Luktar det inte sur gammal mjölk?

Frågor och svar om att vara vegan

Bästa salladen hos LouieLouie, älskar denna! #vadveganeräter

Jag fick en fråga i kommentarsfältet från Emma, som går i gymnasiet och ska skriva en uppsats om subkulturer, som undrade om jag kunde svara på hennes frågor om hur det är att vara vegan. Självklart! Här kommer hennes frågor och mina svar!

Umgås du med andra människor som också är veganer?

Min kille är vegan vilket är otroligt skönt! Det underlättar jämt och känns så oerhört naturligt. På Twitter har jag kompisar som är veganer och de blir bara fler och fler men om jag ser tillbaka på alla de år jag inte ätit kött så är det bara en handfull vänner som har varit det.

Sociala medier är väldigt bra för att hitta andra veganer, få tips, råd och recept!

I så fall, vilka trivs du bäst att umgås med?

Min kille! Vi har även vänner som är veganer men jag umgås ju allra mest med honom.

Hur kommer det sig att du blev vegan?

Jag blev vegan första gången 1999 (då höll det i 3,5 år) och nu är jag det igen efter att ha ätit ”varannan vegan” i nästan två år. Den här gången känns det som att jag kommer vara det livet ut.

Då fanns det inte alls samma utbud som nu och både min familj och mina vänner gjorde det klart och tydligt att det var socialt obekvämt att jag inte ens ville äta ost och mjölk, vilket jag struntade i. Som tur var lyssnade killen som jag blev ihop med på varför jag blivit vegetarian och tillsammans blev vi veganer. Men beslutet för mig formades långt innan det.

På Hultsfred 1996 såg jag Refused för första gången och blev helt tagen. Jag började lyssna på hardcoremusik, fick lära mig om något som kallas Straight edge och som innebär att du varken dricker alkohol, röker eller tar droger (vilket passade väldigt bra in på mig som aldrig druckit innan) och jag blundade aldrig för den info jag kom över i samband med det som handlade om djurrätt. Allt blod, alla skrik, allt lidande. Jag såg det och kände att jag inte ville bidra till det.

Om du är vegan beror det ofta på att du tar till dig den fakta som finns tillgänglig om djurindustrin och protesterar mot den genom att inte vara en del av den. För mig är det helt klart för djurens skull.

Har ditt val av att vara vegan fått en negativ konsekvens i någon situation?
Nä, inte mer än att någon serverat en skål med sallad som lunch för att de flesta kockar saknar kunskap om vegansk matlagning men det kan jag leva med. Tvärtom är jag så oerhört stolt över att vara vegan och det leder alltid till spännande möten, som när jag fick besöka aphuset på Astrid Fagraeus (där de gör djurförsök) eller när jag besöker min favoritbondgård för att pussa på deras grisar. Jag går regelbundet och testar mig och har väldigt bra värden. Dessutom är maten enormt god!

Tycker du att alla människor borde vara veganer?

Jag tycker inte att det finns några bra argument för att inte vara det, däremot finns det en mängd argument för att vara det. Som Way Out West listade förra året: för djuren, miljön, hälsan och människornas skull. Om vi åt den mat som planterades istället för att ge den till djuren skulle fler magar bli mätta, över hela jorden. Många delar av världen har redan en plantbaserad kost och 80% är laktosintolleranta, dvs äter och dricker inte mjölkprodukter, vilket gör att bara en väldigt liten del av människorna står för väldigt mycket död och miljöförstöring. Börja med vegetariskt. Jobba dig vidare till veganskt. Vi måste nästan det.

Har du sett en sådan rar samling hipster-godis förut?  #vadveganeräterpåbio

Känner du samhörighet med andra människor som också är veganer?

Åh ja! Jag känner en enorm kärlek till andra veganer och tycker att vi borde ha ett eget gängtecken! Det är så fint med veganer för att jag vet att de sätter djuren framför sin egen bekvämlighet precis som jag och de lyssnar inte på andra utan går sin egen väg. Det har jag stor respekt för.

Har man som vegan särskilda normer, de vill säga oskrivna regler?

Nja, alla veganer tillhör ju trots allt inte ett gäng. Det är väldigt individuellt att vara vegan, det är jag som gör det för min och för djurens skull. Jag var på Vegoforum som anordnades i somras och ifrågasatte då de som tog upp hur vi skulle ställa oss till gelatin i läkemedel eller att trampa på myror och sa att vi inte kan lägga oss på den nivån. De som vill får jaga e-nummer, undvika honung och ull men det måste vara upp till den personen hur hon vill göra. Det är mycket bättre om alla veganer känner att de får lägga sig på sin nivå istället för att jämföra sig med andra. Framförallt ska inte veganer säga åt andra veganer hur de bör leva och äta när de delar samma grundvärderingar.

Känner du att du blir behandlad på ett annorlunda sätt bara för att du är vegan?

Mer att folk är nyfikna. För att det är så ovanligt. Det finns ingen som inte frågar varför jag är det och jag berättar gladeligen varför!

Vill du ha en idiot lägg din hand i min

Ett bi som hade morgonpasset på #kolonin.

Jag undrar när Håkan Hellström ska tillkännasges som dragplåster till Way Out West? I dag blev det i alla fall klart att Alicia Keys och Miguel kommer, helt fantastiskt! Jag kommer stå och bump n grinda i publiken, även om jag inte är helt säker på vad det betyder.

Det blev inga tårar i morse till Den blomstertid nu kommer, mestadels för att jag bara hörde min egen och mammas röst. Sara och jag sitter just nu i köket hemma hos mig, pratar om internet, skrattar åt roliga tweets och lyssnar på Håkan (även om båda är överens om att vi inte riktigt gillar hans röst) men senaste skivan har faktiskt fastnat av någon anledning. Hoppas att han kommer.

Sköna gröna vegovibbar

Tar en omväg genom #kolonin. Blåklinten blommar redan!

När jag ringde mamma nu på kvällskvisten sa hon att hon precis hade tänkt ringa mig i samma sekund. Min mami! Jag blev väldigt glad över att höra att hon sover på kolonin i natt för då kan jag gå förbi henne i morgon bitti innan jobbet och gunga lite i hammocken innan det är dags att ta tag i det sista för den här veckan.

Såhär fint skriver Way Out West på sin hemsida nu:

Vegetariskt Way Out West 2013

På Way Out West 2012 serverade vi allsköns mat, ett drygt hundratal olika rätter stod på menyerna. Vegetarisk mat. Bevekelsegrunderna för detta var flera: miljö och hållbarhet, alternativitet och normativitet, djurrätt, genus, pacifism, hälsa, upptäckarglädje. Goda resultat har kunnat uppvisas, de miljömässiga effekterna har reducerats och publikens och artisternas uppskattning av initiativet såväl som käket har ökat.

 Way Out West vill fortsätta gå framåt, vi tror vi kan bli ännu bättre. Utan att trumma sig på bröstkorgar ska festivalmaten gå från statement till upplevelse, vilket vi jobbar hårt på. Vi kommer presentera menyer och aktörer som förhoppningsvis i sig lockar besök och höjer kicken på plats. Och nej, det blir inget kött i år heller.

Siffror visar på att ni gillar det, om inte annat så fattar ni det. Och om inte finns en stads rikedom att ta del av. På Way Out West försöker vi mäta rikedom i andra termer. Ett litet ställningstagande som förhoppningsvis ska smaka.

Bon appetit!”

Börjar dagen med att tidsrapportera och pynta min datorskärm. Älskar fotoautomater!

Överlag får jag många sköna gröna vibbar just nu och äter mer veganskt än någonsin! I går var vi hos Spotify med jobbet och hade musikquiz och spelade pingis och då hade de beställt vegansk mat till mig utan att jag behövde säga till och i dag fick jag en underbar sallad på Pontus, vilket jag sa till honom, med färskpotatis, sparris, avokado och annat smarrigt.

Efter jobbet testade jag Steam tillsammans med Gabbi och de hade den godaste tofusoppan jag någonsin smakat vilket bådar gott för Vegan i stan som precis dragit igång! In och fyll på med tips! Varför inte börja med Systrarna Voltaire i PUB-gallerian? Jag har hört att det ska vara fantastiskt gott! Missa inte heller Nanna Johanssons Tio argument för att äta kött!

Det grönskar banne mig!

Way Out West blir vegetariskt även i år!

Jonas från Köttfri måndag samt Ola och Niklas från Way Out West - som bekräftar att festivalen blir vegetarisk även i år! ❤

Jag vill verkligen inte sätta dit Niklas Lundell, vi hade ett jättefint ögonblick under Vegoforum då vi pratade om hur fantastiskt det är att kunna gå på festival och välja och vraka när en är hungrig, men när jag inför den lilla gruppen som samlats i ABF-huset frågade om Way Out West kommer vara vegetariskt även i år sa han ja. Och det har de inte gått ut med officiellt än (här är videon). Sorry! Men hurra!!

Precis som förra året sprids det en kärlek i kroppen när jag tänker på det. Wow. Så imponerad, tacksam, glad och förväntansfull! Bloggar lite mer om Vegoforum senare, jag har plockat på mig mängder av material och tyckte att det var en intressant dag, trots att solen sken utanför. Känner mer än någonsin att jag kommer bli vegan inom kort.

Go go go go, get out, get out of my memory

Jag har lite saker jag måste ta rätt på här hemma, som att skaffa boende i New York por ejemplo, men jag kan inte sluta youtuba Haim.

Känner redan lyckokänslorna som kommer uppstå på Way Out West när de spelar. Jävla ess!

Ett djup större än avstånd

Jag blir alldeles förälskad av Ben Howard, det känns i hela kroppen när han sjunger och jag kan inte sluta youtuba hans fina, stämningsfulla videos. I Only love cyklar han runt i Brooklyn medan blommorna knoppar på träden och jag längtar ihjäl mig efter att få göra samma sak i vår.

Ändå är det klippet från Frankfurt där han framför Depth over Distance som jag faller hårdast för. Kanske för att ljudet inte är så bra, man hör folk hosta i publiken och ett kameraljud stör lite, precis som det är på konserter. Hans svettiga hår ligger på plats, hans händer leker med gitarren och han backar lite från mikrofonen mot slutet när de sista verserna ska levereras.

Jag vet inte hur Christin känner sig efter Bens konsert på Way Out West men min förälskelse kommer definitivt hålla i sig tills vi ska se honom igen i december på Berns. Jag bad Oskar översätta texten till Depth over distance eftersom jag nyligen fått reda på att det är något han gillar att göra. Blir knäsvag av ”Jag var troligen dum som föll så hårt. Men styrkan i att handlöst falla skrämmer dig, inte mig. Om du faller med.”

Ben Howard – Depth over distance
(fritt översatt av Oskar Dahlbom)

Ett djup större än avstånd
Varje gång kära du

Ett träd, stort i sinnet
Aldrig lika stort
Som rötterna i minnet

Ett djup större än avstånd
Var allt jag bad om från dig
Jag var troligen dum som föll så hårt
Men styrkan i att handlöst falla skrämmer dig, inte mig
Om du faller med
Om du faller med

Håll ut, vänta
tills gryningen är här
Håll ut tills tiden visar
vart resan bär

Ett djup större än avstånd
Var allt jag bad om från dig
Alla här är som sten
Jag skulle vandra i mörker för dig
Om du faller ibland
bara faller ibland
Om du faller med mig

Håll ut, vänta
tills gryningen är här
Håll ut tills tiden visar
vart resan bär
Håll ut, vänta
Snart är vi där

Ett djup större än avstånd
Var allt jag bad om från dig
Jag var troligen dum som föll så hårt
Men styrkan i att handlöst falla skrämmer dig, inte mig
Om du faller med
Om du faller med

Håll ut, vänta
tills gryningen är här
Håll ut tills tiden visar
vart resan bär
Håll ut, vänta
Snart är vi där
Då tiden visar
att jag alltid funnits här

Love love love, love love love! En sammanfattning av Way Out West #wowgbg

Jag tror att det här är den bästa festival jag någonsin varit på och det är inte få. Fantastisk musik, härliga människor, underbart väder, vegetarisk mat överallt och möjlighet att ladda mobilen. Jag kan inte be om så mycket mer!

Första dan hängde jag med Marie, andra med Maria och Johan och tredje med Christine. Bilderna kommer i ordning så vi tar det från början. Vånna Inget spelade i Djurens Rätts tält när jag bytt biljetten mot ett armband och deras låt Allvar som de avslutade med går på repeat här hemma. Vill gärna se dem igen snart!

Deportees gick nästan först på scen och bjöd på änglalikt vacker musik, jag blev helt tagen. Jan Gradvall skriver att Way Out West handlar om morgondagens stora namn, det håller jag inte alls med om (och det är svårt att göra när man ögnar igenom spelschemat). Däremot tycker jag att det handlar om artister med unika röster. Röster som gör saker med en.

Som Florence i Florence + the Machine och hennes körsångerska. Helt otroligt. Man vill bara ha mer. Som synes hade jag en ganska avslappnad inställning till underverket men det var ju för att jag väntade på några som gav röst åt delar av min generation som växte upp i slutet av 90-talet.

Marie och jag hade inga som helst problem att ta oss förbi de gängliga tonåringar som stod längst fram vid staketet när konserten väl började och röjde så gott det gick med 20 000 personer i ryggen. Arenarocken passar Refused, vad Summerholidays vs punkroutine än säger. Lyckades fånga Dennis när han rapar vatten, rätt roligt!

Skrek DU ÄR FÖR GAMMAL! flera gånger till honom när han höll på att klättra upp och hoppa runt men det stämmer inte riktigt. Man blir aldrig för gammal för hardcore och det var jag och Marie väldigt glada för.

Efter konserten var vi på jakt efter förfriskningar och det riktigt spratt i benen på mig när The Black Keys började spela efter att ha stått klämd mot staketet hela konserten. Vi dansade lite men jag märkte på Marie att hon började bli stressad. Det gick nämligen ett rykte…

… som innebar att vi snabbt var tvungna att lämna festivalområdet för att ta oss till Jazzhuset där 7 Seconds skulle spela senare på natten. Vi kom dit, beställde en läsk i baren och slog ner våra trötta kroppar i varsin stol. Men Marie var inte riktigt nöjd utan ville går runt och se om hon kände igen några. När hon kom tillbaka steg jag motvilligt upp ur stolen och tillsammans smög vi in i konsertlokalen som snabbt fylldes med folk. Men! Där är ju David?

Jajamensan! Zero Boys my ass! Ni är inga nollor Refused, ni är mina eviga idoler. Den hemliga spelningen på Jazzhuset var allt jag någonsin hade kunnat drömma om. Som på Kafé 44 när det begav sig. Circle Pit!

När vi började ropa att de skulle spela Pump the Brakes lugnade Dennis publiken på drygt 100 pers med att de kommer tillbaka till Göteborg i december och köra den. Det var ett löfte! Och en föraning om att fler datum i Sverige kommer släppas snart. Marie tror att de har väntat till efter WOW, vi får se när de dyker upp.

Jag kommer givetvis vara där, hur skulle jag kunna missa det här?

Marie och jag var ännu lyckligare än efter första konserten. Refused var ju anledningen till att jag köpte biljett över huvudtaget, allt annat är bara bonus. Tack för årets spelning!

GT ringde mig vid 2 på natten och ville ha en kommentar om spelningen. De hade läst på Twitter att jag varit där och jag sa att det fanns en bild också.

Älskar att citatet lyder ”med i princip bara gamla låtar” som att The Shape of Punk to Come på något sätt är ny. Nåväl! En helt perfekt första dag.

Andra dagen började med regn. Regn, regn, regn. Dessutom hoppade jag på en spårvagn helt åt helvete fel. Jag åkte hem igen till Maria och Johans lägenhet och kröp ner under täcket på soffan för att börja om på nytt. Det funkade faktiskt! Regnet slutade, molnen hotade men solen vågade sig fram. Vi åt sån lyxig lunch, när man bara kan välja och vraka vad man vill ha. Jag tog den marinerade tofun, Maria och Johan delade på en tzay.

First Aid Kit var först ut och vi stod under ett träd ifall himlen skulle öppna sig. Maria muttrade om att det var så svårt att hitta sina vänner och smsade att vi stod under ett träd. ”Det finns väl inte så många träd”, sa hon och tittade sig omkring. ”Nej, vi är ju bara i en skog”, svarade jag. Boom! First Aid Kit tackade WOW för det fina mottagandet för fyra år sen som betydde särskilt mycket eftersom de efter festivalen gav sig ut i just en skog och spelade in en cover av Fleet Foxes. De brukar inte spela den men gjorde ett undantag för oss.

Ane Brun kom ut i lång vit skjorta, sandfärgad kaftan och ett gäng österländska rörelser som passade henne perfekt. Jag vågade inte hoppas men efter en kort paus kom hon ut på scen och sjöng Du gråter så store tåra så att kameran skakade av gråt när jag filmade. Underbar röst, helt underbar.

Feist var så otroligt Carrie-snygg i sin klänning och halsband, jag önskar att jag hade haft någon som hon som idol när jag var ung. Riktigt rolig också, glömde bort texterna ibland men sjöng ändå. Också en sådan ofantligt vacker stämma. Eftersom publiken är delad i två framme vid scen ville hon ge oss namn och frågade efter förslag. Blue team? Betyder det något särskilt i Sverige politiskt? frågade hon. Ja, svarade alla och skakade på huvudet. Okay, orange team!

Bon Iver [bonn ive] var om möjligt ännu mer magisk live än på skiva. Hur är det ens fysiskt möjligt? Han radade upp hitsen som ingen annan och jag var helt hänförd. Har du inte fallit handlöst för hans låtar än kan jag rekommendera de här godbitarna jag satte ihop till Bia en gång i tiden. Tänker att det är så smidigt med en låtlista på 5-6 låtar när man vill presentera en artist eller grupp för någon.

Dag tre vaknade jag av solen. Göteborg flirtade rejält så jag klädde villigt av mig.

Jag var bjuden på fika hemma hos Joacim och hans familj som hade bakat veganska blåbärsmuffins och rabarberbullar för att jag skulle komma. Vet inte många som har såna vänner. Riktigt mysigt var det och jag kastade ett långt ögonkast på hans två ögonstenar som låg och sussade i vagnen innan jag begav mig in till stan igen.

Prick, okej jag var lite sen, två mötte jag upp Kixet och vi gick genast för att äta lunch. Jag hade hört mycket gott om smålandsrullen men var inte nämnvärt imponerad i kön, den såg ju så tråkig ut. Det var den inte. Kikärtsröran gjorde hela rullen och vi var så nöjda så. Efter maten låg vi och skvallrade på varsin bänk och solade oss röda.

När Ben Howard tog ton föll jag som en fura. Vi rusade närmare scenen och jag kan ha sagt ”Är han barfota också? Ta mig nu!” men jag tänker aldrig erkänna det. Vi la oss i gräset på en regnponcho och bara njöt.

Sen hörde jag introt till The Wolves och studsade upp för att dansa och Kixet hakade på. Av en slump råkade Angelica som jag gör P3 Browser med få syn på oss när vi stod och dansade och skickade en hälsning. Jag är helt övertygad om att alla tjejer och killar i publiken blev förälskade där i solskenet.

När Kixet gick till VIP-tälten letade jag upp Copygram-gänget som jag av en slump träffat på redan på torsdan. Expressen hade nämligen ringt och bett om en Instagram-guide (som jag tänkte posta här med) och då hade jag namndroppat Copygram. När de sen såg artikeln på mittuppslaget fick jag ett mention från Magnus på Instagram om att ringa och på så sätt träffades vi i öltältet. Annat var det på min tid när man skulle bestämma träff!

Resten av kvällen var väl sådär, Frank Ocean ställde in, Looptroop var inte riktigt samma sak, och timmarna liksom släpade sig fram. När Kraftwerk skulle börja gav jag bort mina 3D-glasögon till en kille och begav mig mot Trädgårn. Eftersom jag inte har koll på geografin promenerade jag efter att ha handlat lite godis på Hemmakväll och det var nog en rejäl bit. När jag kom fram var det 1000 pers i kön men som tur var hade jag bett Jens aka Duvchi om listplats och kom in först av alla. Såg två låtar med Ingrid men imponerades inte alls.

Istället väntade jag på att Duvchi skulle gå på och fick av en slump äran att hjälpa en kille jag följer på Instagram in genom att göra honom till min plusett, Kixet kom in med sina kändispolare i Peter, Bjorn and John. Efter tre festivaldagar, nästan halv tre på natten var jag rätt trött och dessutom stod en dörr öppen precis vid scen så att jag stod och frös av solfrossa men Duvchi sjöng om kärlek så att det kändes. När Whole Life Tour väl släpps kommer min lycka vara gjord.

Låter inte det här som världens bästa festival?

Om hur ett pinsamt skämt hamnade på löpsedeln

Jag har varit medlem i Djurens Rätt sen 1996 då de hette Nordiska Samfundet Mot Plågsamma Djurförsök. Att jag är medlem innebär egentligen bara att jag betalar in pengar en gång om året men jag påminns ofta om det som jag tycker är kärnan i deras verksamhet: Djurens Rätt vill vara djurens röst i samhället och försvara deras rättigheter. Det vill jag också. För mig innebär det att om djuren inte kan säga Bitch, please! till trögtänka människor så har jag deras rygg, något jag praktiserar i princip dagligen.

Man måste nog sätta sig in hur det är att ha varit vegetarian så länge, att ha hört alla argument hundra gånger om, att stå för något som är så viktigt för en själv men inte den stora massan, att aldrig någonsin mötas av något annat argumentet än att djur är gott när ämnet kommer upp. Det är okej att tycka det, många blir visserligen inte vegetarianer för att de tycker motsatsen, men om någon vill rättfärdiga sitt djurätande genom den enkla anledningen så fine. Och det är okej att skämta om att grönsaker har känslor och diverse andra gamla klassiker, dålig humor har ingen dött av. Däremot är det skillnad när ett företag gör det.

Pressbyrån skämtade om att bananer var vegetariska korvar, gjorde en pudel när de märkte att skämtet sårade och serverar numera vegankorvar i utvalda kiosker. De är ett bra exempel på företag som tar till sig kritik och lyssnar på sina kunder. GT skämtade i helgen om att servera gratis kött till festivalbesökare som inte kunde leva utan. Båda faller in i kategorin Har inte vegetarianer någon humor? Jo, när det är roligt! är såklart svaret. Så varför är GTs skämt så tokigt? För att den åsikten representerar hela företaget, även de vegohjärtan som jobbar på Göteborgs största kvällstidning, inte bara personen eller personerna som kom på skämtet.

Way Out West var visserligen sena ut med att berätta om det här initiativet men de har från början varit väldigt tydliga med sina argument om varför de valde att ha en helt vegetarisk festival:

  • Klimatet
  • Hälsan
  • Människorna
  • Djuren

Helt makalöst fantastiskt tycker jag och många med mig, även de som vanligtvis äter kött. Detta väljer alltså GT att skämta om genom att ge bort gratis kött, något som totalt motverkar allt arbete som lagts ner, och som när jag upptäckte det spontant tyckte var pinsamt.

Den tweeten retweetades några gånger och sågs av drygt 17 000 personer och flera skrev egna varianter som spreds i sociala medier. Jag har frågat GT om det över huvudtaget fanns något kött men de har inte svarat på det. De har för övrigt inte svarat på någon av mina tweets. Däremot har de skrivit ett svar på hemsidan, ett svar som inte ens har något kommentarsfält. Ett svar som nästan är lägre än skämtet i sig. Ta en minut och läs igenom det.

Kai Martin som har formulerat svaret representerar alltså GT i den här frågan, en ganska viktig roll kan tyckas. ”Det. Har. Blivit. Ett. Himla. Liv.” skriver Kai. ”Henrik Jutbring, projektledare på Göteborg & co, och en av dem som lyckats få hit WoW messade mig och var upprörd.” Jag trycker skämskudden mot ansiktet. ”Till och med GT:s sportkrönikör Tore Lund har undrat hur vi tänkte.” Ojoj. Jerry, som är en del av det gäng som jag har vegotweetups med ibland nämns också men jag skummar snabbt vidare för att hitta pudeln som han borde ha busvisslat på redan i inledningen. Den kommer inte.

”Jag förstår ställningstagandet från Luger, arrangörerna av Way Out West.” Nej, det gör du verkligen inte. ”Men att en kvällstidning som GT inte får retas eller ifrågasätta genom att dela ut kött till WoW-besökarna, blir ju å andra sidan lite märkligt.” Ifrågasätta vad? Naturen? Djuren? Vilka av argumenten måste ifrågasättas?

Det här är kanske inte världens största grej för dig Kai. Men. Bitch. Please! Motverka inte det här fantastiska initiativet genom att representera din tidning på det här sättet. Det är inte roligt. Be om ursäkt innan det är för sent. Även om jag misstänker att det redan är det. För vad kan vi chansa på att Way Out West tycker om GTs knivhugg i ryggen?

Pinsamt var ordet, sa Bull.

Uppdatering: egentligen borde pinsamheterna ha slutat där men GTs nyhetschef kunde inte hålla sig från att kommentera Joels tweet. Antar att det blir något typ av internmöte som reder ut detta. Här är en sammanfattning.

Way Out West imponerar med sitt miljötänk och vegohjärta

Det här är så vackert, Way Out West kommer enbart servera vegetariska alternativ på festivalen, till alla som är där inklusive artisterna.

”Way Out West har alltid haft ett miljöfokus. Det ligger oss varmt om hjärtat och vi strävar alltid efter att bli ännu bättre. I den forskning vi gjort är maten den enskilt största faktorn på vår miljöpåverkan och köttet är allra värst. Allt för många tror att köttindustrin bara handlar om djurens livsvillkor och om människors hälsa, faktum är att det handlar lika mycket om resursslöseri och miljöförstöring.”

Jag blir verkligen tårögd av detta och det påminner mig om ett citat från Jonathan Safran Foer, särskilt när jag läser alla kommentarer som köttätare skriver på Facebook och Twitter. ”Just how destructive does a culinary preference have to be before we decide to eat something else? If contributing to the suffering of billions of animals that live miserable lives and (quite often) die in horrific ways isn’t motivating, what would be? If being the number one contributor to the most serious threat facing the planet (global warming) isn’t enough, what is? And if you are tempted to put off these questions of conscience, to say not now, then when?”

Det är så svårt att bemöta människor som på allvar har som argument att sojabönan är skadlig, utan att själv förstå att 9 av 10 sojabönor går till djurfoder istället för att mätta människorna direkt. Läs Matens pris är mitt tips så kan vi prata sen. Så länge underhåller jag mig själv med lite hederlig defensiv allätarbingo. See you in the pit!

 

« Äldre inlägg

© 2024 Helen Alfvegren

Tema av Anders NorenUpp ↑