I veckans P3 Browser

I dag ska vi prata om då och nu, om hur nätet har förändrats och hur snabbt vi har förändrats med det. Det ska bli intressant! Vill du lyssna på några av de tidigare avsnitten om våra liv på www hittar du alla på P3 Browsers hemsida. Veckans program spelas in i dag och sänds nu på söndag 18:03.

Vi kommer bland annat prata om tjejers plats inom teknik/it och webb då och nu och det kommer en intervju med Blondinbella och ett reportage från helgens Geek Girl Meetup som jag ser fram emot att höra lite extra eftersom jag missade det. Säkerligen kommer jag ge en kort kommentar om min uppgörelse förra veckan med fokus på hur viktigt det är för alla att rätta till genusglasögonen och se sig omkring.

Jag läste ett så bra citat i veckan om att först när mediokra kvinnor sitter på höga poster har vi nått jämställdhet och det är en otroligt fascinerande tanke. Hur ofta hör man inte att det är kompetens som är allra viktigast? Som att det i grund och botten handlar om det. Snarare är det väl så att alla måste få försöka och misslyckas, viktigast är att alla de som vill lyckas får chansen.

Så… Hur går det då för mig utan Facebook-konto? Tack utmärkt! Jag håller ändå ett öga på vad som händer och bjuder gärna på tre intressanta länkar för den som vill läsa mer. Verktyget jag använder för att spara sånt som jag vill läsa igen heter Gimmebar och är hur snyggt som helst.

Vi hörs i etern!

Read More

Man kan aldrig veta i förhand hur det kommer att bli

Under en promenad hem i solnedgången i går mindes jag plötsligt att jag brukade brevväxla med en kille i gymnasiet. Han gick i en parallelklass, pluggade natur och hette Per. Tyvärr har jag glömt bort efternamnet så jag kan inte stalka honom på internet men jag kommer nog på det snart.

När vi möttes i korridorerna brukade vi le busigt och kanske lite blygt åt varandra men vi låtsades inte om det inför andra. Säkerligen berättade jag det för mina närmasta vänner men det var en fin hemlis att ha. Så småningom tog vi mod till oss och satte oss på bussen hem till hans föräldrahem i villaförorten. Vi hånglade på en soffa samtidigt som all spänning vi byggt upp försvann och var *poof* borta för alltid.

Nu kom jag på vad han heter!

Poängen är att man inte kan veta i förhand om någon är dålig på att hångla. Och att spänningen som man bygger upp innan den insikten är helt fantastisk!  Och att ibland kanske det tvärtom var mysigt att hångla och att man vill göra det igen.

Read More

Härliga hallonskapelser, kokosdoftande drinkar och annat smarrigt kring S:t Eriksplan

Jag hade en riktigt mysig kväll med min vän Arvid härom kvällen som avslutades med den här hallonskapelsen på en gräsplätt i Vasaparken. Eftersom han är nyinflyttad och jag är Stockholmskär pekade jag helt lyriskt ut alla mysiga ställen runt S:t Eriksplan för honom och de kan vara värda att sprida vidare.

Chokladfabriken, där man utöver drömmen ovan inte får missa laktritschokladen med havssalt eller att de säljer glass, delar lokal med Cajsa Warg som har några av de lyxigaste livsmedlen i stada.

Köp med deras vackra flaskor med fransk sockerdricka till Gästrikegatan och Vurma där man kan luncha eller ta med sig picknick till parken tvärs över gatan. De har fantastiskt goda sallader och smörgåsar, förslagsvis quinoasalladen med fetaostkräm och avokado, så smarrig!

Mittemot parken, vid Atlas, ligger Ho’s vilket är stans godaste kines. Deras tofu med svarta bönor är en klassiker som jag har ätit under flera år i deras restaurang vid Hornstull.

Mitt favorithak Cupcake Sthlm ett stenkast därifrån bjuder på den mest fantastiska kreationen jag känner till: en valfri, helst ljummen, cupcake täckt av nygjord glass. Lite strössel på det i solskenet? Jag kan inte komma på något bättre.

I Birkastan ligger Tiki room som bjuder på en av stans skönaste lokaler en trappa ner och helt makalösa drinkar. Jag ber alltid om en alkoholfri med kokossmak och det är enda undantaget jag gör från min långkörare En röd, tack!

Något mysigt jag missat?

Read More

Öppet blogginlägg till Facebook

Ge mig en vecka. Den här veckan ut. Låt mig göra mig av med allt inre groll, låt mig säga vad jag vill, låt mig få göra slut med er. Ring inte till min chef. Han är världens bästa chef men det finns ingen anledning att ta det här med honom. Jag finns här. Prata med mig om det är något.

Jag har hyllat er och spridit ert budskap under flera års tid. Jag har trott blint på er vilja att främja kommunikation och relationer mellan människor och fört det vidare till andra. Nu behöver jag få komma över det i lugn och ro och säga precis vad jag vill. Låt mig få göra det så är jag klar sen. Fram till på söndag klockan 20 duger gott. Okej? Sen är det bra. Jag har en Facebook-utbildning på tisdag. Det här kommer inte påverka mitt jobb men privat måste jag få komma igenom det här.

När man har en stark åsikt om något är det väldigt viktigt att få uttrycka den. Vilket kan vara både spännande och läskigt. För alla kommer inte tycka samma sak och det kommer de att berätta för en. Särskilt en viss typ av killar tycker det är knepigt med starka åsikter hos det motsatta könet. De är inte vana vid det och kanske känner de sig hotade?

Till de killar som ger sig på en ensam kvinna som står upp för sina åsikter i den hemliga Facebook-grupp som ni skapat vill jag bara säga följande: Bra att ni känner er hotade. Vänj er. Jag hade verkligen uppskattat om ni hade gått in och försvarat mig där men nu är det för sent. Mitt konto är raderat. Men vi hörs säkert på annat sätt!

Just det! Ska fundera på knappen nedan också. Av någon anledning är det så ironiskt att den sprider vidare mitt budskap till er plattform att jag inte kan förmå mig själv att ta bort den men vem vet? En vacker dag ryker säkert den också! Kram!

Read More

Fatta

Min uppgörelse med Facebook

I går satt jag och kokade av ilska. Min puls var uppe i 130 och jag visste ärligt talat inte var jag skulle ta vägen. Nu vet jag precis vad jag måste göra.

För mig handlade Facebook i början om vänskap. Sen kom företagen dit och fokus hamnade då på kommunikation och relationer som jag brinner så mycket för. Nu handlar Facebook om Facebook. Och om att de börsnoterat vår vänskap och tagit kontroll över några av de tjänster jag tycker allra mest om på nätet, som Spotify, Instagram och Pinterest. Det har hänt otroligt mycket de senaste åren och vi har anpassat oss alldeles för snabbt utan att pausa och reflektera.

Det skrämmer mig. Ju mer jag lär mig om nätet desto mer känner jag obehag över att en ensam aktör tar mer och mer mark.

Allt vi gör på nätet efter att vi lämnat facebook.com spåras, kopplas ihop, samlas ihop och säljs vidare till de företag som känt sig tvingade att starta en sida så att de kan annonsera där. Som kommunikatör är det ett fantastiskt upplägg med all tillgänglig information men som privatperson så väger jag det noggrant mot allt jag står för.

Mycket har nog att göra med hur fascinerad jag har varit av Facebook, hur länge jag har vallfärdat i deras namn och hur blint jag har spridit deras evangelium. Mitt inlägg med tips om hur man kan jobba med deras sidor har spridits och lästs av folk som är naturligt nyfikna men behövt lite hjälp på traven. Jag är inte längre bekväm med att påstå att alla borde testa, kanske är det istället dags att stanna upp och lyssna på deras invändningar.

Det är mycket jag ställer mig frågande till.

  • Facebooks regelbundet uppdaterade användarvillkor som ändrar på personliga inställningar och gör det krångligt att anpassa sig till,
  • en affärsmodell som bygger på mina vänner och det som betyder allra mest för oss i form av artiklar, musik och bilder,
  • ett övertag över både företag (men även privatpersoner) som yttrar sig i att ingen kan välja att inte finnas där,
  • en känsla av att alla de tjänster jag regelbundet använder köps upp och förslavas,
  • en otroligt snabb omställning på hur vi ser på nätet och vårt innehåll där
  • samt ett beroendebeteende som heter duga.

Vårt beroendebeteende yttrar sig i förväntningar som ingen någonsin kommer kunna leva upp till när folk dagligen går in för att kolla uppdateringar och allt som oftast hör jag till följd av det snikna kommentarer och elaka utrop om diverse frukostbilder, ointressanta liv och andra dumheter.

Det är Facebook som skapar dessa onaturliga relationer, inte vi.

Pontus skrev väldigt bra om hur vi speglar oss i bilden av oss själva på Facebook, i de uppdateringar vi gör, i de bilder vi lägger upp, i det ”liv” vi presenterar för vår omgivning och som inte är sann. Men det är den sanningen vi vill åt. Och som vi grundar den här onaturliga vänskapen på, den som Facebook har skapat och som innebär att alla måste vara där.

Trots att jag sedan länge ifrågasatt Facebook har jag inte kunnat avsluta mitt konto eftersom jag jobbar med det. Men det har tagit på mig, hårt. Jag fick en chock för någon uppdatering sen när jag insåg att de sparat alla mina statusar, bilder och meddelanden från starten 2007. Tidigare scrollade man ner så långt det bara gick i feeden tills det tog slut. Men det tog inte slut. De behöll all information, utan att berätta det.

När de köpte upp Instagram som jag älskar så tog jag bort alla mina vänner. Men det räckte inte riktigt, det kändes fortfarande inte bra.

Igår exploderade jag när det visade sig att Facebook, alltså inte den plattformen som vi delar med våra vänner och som betyder så mycket för så många, utan företaget Facebook, det som vägrar berätta något om sig själva och som bad oss att inte sprida statistik om deras användare som deras affärsidé bygger på, inte bryr sig det minsta om jämställdhet.

Precis som Sean skriver så är jag otroligt principfast. Enormt. Det är något jag pratar om i olika sammanhang nästan varje dag. Jag tror att jag mått väldigt dåligt av att inte få markera vad jag känner för Facebook.

Jag var alltså på deras seminarium Studio Live som riktar sig till kommunikatörer, byråer och marknadsförare. På scen skulle under dagen ett gäng personer från Facebooks olika kontor i världen få presentera spännande information för den förväntansfulla massan, drygt 300 personer. När jag kikade på programmet över talare rann droppen över med besked. Inte en enda kvinna fanns med.

Detta uttryckte jag i den hemliga grupp som skapats för den här digitala konferensen och som de uppmanade oss att skriva i under dagen. Jag skrev att jag blev upprörd över att de inte hade några kvinnliga talare och frågade varför samt tillade att det inte finns några ursäkter för det. Reaktionerna jag fick kom från kvinnor, de flesta höll med, en påpekade att hon skulle moderera under dagen och att det i panelen skulle sitta en kvinna (tillsammans med två män).

Efter att tre talare stått på scen kikade jag i gruppen igen men hade inte fått något officiellt svar och skrev därför hur viktigt det är att ett företag som uppmuntrar andra företag att berätta historier även måste låta kvinnor berätta sina historier, som på scenen framför mig, annars kommer de inte bli hörda. Ingen respons från herrarna bakom kulisserna. Då var det plötsligt dags för Q&A. Min hand for upp i luften som om jag suttit längst fram på min favoritlektion.

Jag fick mikrofonen, presenterade mig och ställde frågan Why is there no women present on stage today? Publiken skrattade, en blandning av förvåning och nervositet, som jag snabbt dödade med orden This is no laughing matter. Svaret jag fick, att de hade ”lots of girls here today” vilket inte stämmer var så uselt och pinsamt att jag bara stirrade på Sam och sa OK och skickade tillbaka micken. Om inte Karin hade mött upp mig efteråt vet jag inte var jag hade tagit vägen. Jag skakade av ilska.

Senare på kvällen fick jag kritik från några killar i den hemliga gruppen (ej från Facebook) som tyckte att frågan var irrelevant och oartig. Tydligen fick jag publiken att skämmas, något jag inte alls uppfattade eftersom flera tjejer kom fram till mig efteråt och sa hur bra det var att jag tagit upp frågan, att de flesta inte kunnat tro sina öron att jag vågat ställa den.

Det här är, som de flesta vet, en av mina viktigaste principer. Jämställdhet. Så jag kan inte längre. Jag kan inte ge mitt stöd till en sida som består av ett företag som inte reagerar med en ursäkt, som inte agerar som förebild, som inte bryr sig om något som jag tycker är så otroligt viktigt.

Nu får det vara nog. Nu raderar jag mitt konto.

Uppdatering: Lucia tipsar om Theo Sowa som under sitt TED-talk ifrågasätter varför det inte är fler svarta kvinnor som representeras på scen. Kommentar på det: älskar kvinnor som står upp för sina systrar.

Tips! Om någon gör något för att få till förändring, ifrågasätt henne inte om varför hon inte gör mer. Fråga istället dig själv vad du kan göra.

Read More

Åh, älskade vegankorv, du är så oerhört efterlängtad!

Jag är inte så lite stolt när jag nu slänger upp adresserna dit man kan gå för att köpa sig en vegan-Chörizo från fantastiska Astrid & Aporna! Vill du se alla köpställen i hela landet så kika på Vegokoll!

Glöm nu inte att den fick allra högsta betyg från mig!

7-eleven:

  • Götgatan 25, 57, 90 och 93
  • Mariatorget 1A
  • Medborgarplatsen 13
  • Renstiernas gata 23
  • Skånegatan 79

Pressbyrån:

  • Danderyds Sjukhus
  • Huddinge Sjukhus
  • Ringen, Götgatan 132
  • Slussen/Götgatan
  • Saltsjöbanan-Slussen
  • Södersjukhuset
  • T-bana Gullmarsplan
  • T-bana Mariatorget
  • T-bana Medborgarplatsen
  • T-bana Zinkensdamm


För att få en schysst översikt samlade jag alla platser på en karta också. Zooma in på kartan ovan eller klicka på den här länken så kommer du upptäcka att Söders höjder kommer hålla vegohjärtan mätta och belåtna ett bra tag framöver!

Så fantastiskt att protesterna gav resultat! Läs gärna mer om bakgrunden här:

Varsågod, lite Punk rock revolution på det!

Read More

Vad jag ska göra under arbetstid i dag

Som medieplanerare har jag en given hand kunder och för dessa planerar jag annonser i print, online, utomhus och på bio. Det är otippat roligt att se reklam när man själv har planerat den! Ibland skickar det utvalda mediet en tidning där annonsen finns med eller så dyker det upp ett mail med en skärmdump om att kampanjen eller en tävling som man anordnat dragit igång.

Om några dagar kommer en av mina kunder synas stort med en masthead på YouTube, under sommaren kommer det gå att se en trailer för en annan kund på bio och under hösten kommer en tredje synas utomhus i en mängd olika städer.

I dag ska vi tillsammans med SF ägna vår uppmärksamhet åt just bio som annonsformat några timmar och efter det bjuder de på filmvisning enligt videoklippet ovan. Håller tummarna för popcorn!

Read More