Helen Alfvegren
Djur, yoga och jämställdhet
Månad: maj 2012 (sida 2 av 4)
Egentligen skulle vi ha åkt till Paris den här helgen men det var minst lika trevligt att Sara kom hit istället. Vi har vintageshoppat, popsnöredansat och pratat om pojkar. Faktiskt har vi pratat så mycket om pojkar att vi nästan blev förvånade när vi träffade två stycken i går över en veganmiddag. Bästa!
Senast vi sågs var i New York och nästa gång blir i Malmö, ser fram emot det! Tack för den här helgen Sara!
I går skulle jag och Sara besöka vintagebutiken Old Touch men först trillade vi in på Epok på Odengatan 83, en butik jag i vanliga fall knappt vågar gå in i för att det är för många prylar där.
Därför hade jag inte en aning om att man en våning upp hittar en skattgömma av vintage klänningar.
Av någon anledning fick klänningarna oss att viska vördnadsfullt till varandra. Förutom när vi åh:ade oss över hur vackra de var. Vilket var hela tiden.
Det fanns inget ordentligt provrum men det hindrade inte oss.
Här i en spets- och tylldröm, vad annars?
Sara hittade en fantastiskt brokadskapelse i en dov svart nyans som hon slog till på! Den gick inte att motstå!
Medan den gamla tantan som äger stället berättade historien bakom klänningen för Sara satt jag ombytt och klar och väntade på en stol. Då fick jag syn på något…
På spegeln på skåpdörren hängde en lapp som inte jag läst ordentligt. Minns jag rätt fick den mig att utstöta ett lyckligt läte!
Ta daa! Att bara dra med handen över dessa skönheter är ett nöje i sig. Men man kan förstås ha ännu roligare.
Förslagsvis låta silket rinna över kroppen och nästan börja gråta av lycka för att det är så vackert.
Fyra tusen kronor vill tantan ha för den. Crowdfunding, någon?
(Saras förslag på rubrik: Partner sökes för registrering.)
Jag börjar gråta när jag ser det här klippet. Flera gånger. Den här övertygelsen om att förändring börjar med de val man själv gör. Det är som ljuv hardcoremusik för mina öron.
Googla dig själv
Börja med att söka på ditt namn och använd gärna en dator som inte känner till din webbhistorik. Vad dyker upp? Ger du det intryck du vill? Finns det fler med samma namn? Vad hittar den som söker på dig för typ av information? Behöver du tillägga något? Glöm inte att bildgoogla!
Samla din närvaro på nätet
Vilka sidor är du aktiv på? Har du skrivit, fotat eller filmat något du är stolt över och vill visa upp? Skapa en hemsida eller en blogg för att samla allt intressant om dig själv som kan underlätta för de som vill lära känna dig och få ett hum om vem du är. About.me är en bra samlingssida, Zerply ett snyggt CV och WordPress och Tumblr bra bloggverktyg.
Skapa konto på LinkedIn
LinkedIn är perfekt för dig som söker jobb och många av de som får din ansökan kommer söka efter dig där. Lägg upp ditt CV, nätverka med gamla skolkamrater och summera vad du har gjort, vad du kan göra och vad du vill göra. Fråga om någon av dina kontakter har någon du borde luncha ihop med!
De flesta sociala medier som LinkedIn, Twitter och Facebook dyker väldigt högt upp i sökresultaten på Googles organiska söklista så om du har konto där, se till att underhålla dessa.
Var öppen med att du söker jobb
Om du ska ta hjälp av sociala medier för att söka jobb är det tacksamt att kunna använda dessa. Är du anställd och vill vidare så prata med din chef om det men kom ihåg att du då bara har en månad på dig innan uppsägningstiden tar slut och den månaden går riktigt snabbt.
Berätta för alla att du söker jobb
Om du har en blogg så skriv ett inlägg om att du söker jobb och sprid det i alla dina kanaler. Kika på hur jag har gjort här och här. Har dina vänner bloggar så be att de postar ditt inlägg där. På Facebook kan du be dina vänner och familj att Dela inlägget vidare till sin bekantskapskrets, ju fler desto bättre. Berätta för folk du träffar att du är på jobbjakt så att de har det i minnet om något dyker upp.
Hur uttrycker du dig bäst?
Ett textinlägg kanske inte passar dig bäst? Istället kanske du ska satsa på att spela in en video och lägga upp den på Vimeo och Youtube? Gillar du bilder kan du pinna bilder som beskriver vem du är och vad du vill i ett board på Pinterest eller ett set på Flickr som du sen sprider vidare. Starta en Facebook-sida om din jobbsökarjakt, skapa en egen hashtag på Twitter, fota en följetong på Instagram… gör helt enkelt det som passar dig bäst.
Sök jobb aktivt
På LinkedIn och Twitter kan du söka jobb via taggen #nyttjobb som är en kategori dels för de som söker jobb och dels för de som vill anställa folk. Använd den om du postar ditt jobbsökarinlägg på Twitter och klicka på den för att se vad den har att erbjuda.
Skriv även upp dig på alla vanliga jobbsökarsajter som finns och framförallt – hör av dig till de arbetsplatser där du vill jobba. Bifoga länkar om dig själv i ansökan och ring upp de som inte hör av sig. Finns det branschtidningar så bläddra i dessa och leta efter företag som söker folk i artiklarna.
Hur får man kontakt med dig?
Var extra tydlig i all din kommunikation med hur man får kontakt med dig. Glöm inte heller att uppge när du kan börja jobba och i vilka städer du kan tänka dig. Mer tips om hur man söker jobb via sociala medier kan du läsa om i den här guiden. Stort lycka till!
Nu har jag äntligen laddat upp några av bilderna som jag tog när jag var i New York med mamma min. Sju tusan vad jag älskar den stan! Jag grät på planet dit och på planet därifrån. Kan inte riktigt sätta fingret på vad det är annat än att det liknar ett distansförhållande.
När jag går runt på gatorna, tittar på husen, åkter tunnelbana, i princip hela tiden känner jag mig förälskad. Mamma kommenterade det när vi satt och åt på Red Bamboo, att jag såg så lycklig ut.
Det är ingen kille. Det är New York. Älskar dig så mycket, fina stad!
Mamma! För att titta på bilderna kan du klicka på den här länken till Flickr.
Jag har anmält intresse för att testa SoundClouds nya version och ser verkligen fram emot det! Under tiden lyssnar jag gärna på Millencolins senaste singel som låter grymt lovande inför 20-års firandet! (Hur snygg är inte spelaren nu?!)
Jag är även sugen på att testa SocialBro som, om tjänsten håller vad den lovar, verkar vara ett perfekt statistikverktyg för Twitter. Återkommer!
Och slutligen! Wander är en app där du slumpvis kan hitta en person på andra sidan jorden att dela bilder med. Genom en översättningsfunktion kan man prata med vem som helst och du kan själv godkänna om personen som slumpas fram är någon att ta kontakt med eller inte. Verkar klart intressant! Har du testat?
Beyond retro har den här veckan haft Instagram-tävlingar i princip varje dag för att fira att de fyllt 10 år. De gick ut på att tagga en bild med ett plagg eller fynd som man var nöjd med och sen motivera varför man skulle vinna. Jag passade på att tävla den dagen man kunde vinna en tyllkjol och till min stora lycka vann jag!
Instagram-tävlingar är ju helt perfekta för företag och eftersom jag är så sugen på att testa en så håller jag på att koka ihop något med Copygr.am-gänget och Fredrik som dyker upp lagom till sommaren. Håll utkik!
Bilder säger mer än tusen ord men framförallt skapar de en känsla för betraktaren och en identitet åt skaparen. Är du med på hur jag menar? Bloggare är väldigt bra på att skapa en stämning med sina inlägg. Med hjälp av upprepning äger hon till slut en känsla, ett plagg eller en inredningsstil eftersom den förknippas så starkt till henne. Otroligt smart och något som kan vara värt att ta efter.
Se bara på Sandra, Elsa, Clara, Sofi och Elin för att ta några exempel. De har alla gjort det till en konstform och äger klart och tydligt sin/en stil. För att inte tala om Tumblr-bloggar. De byggs upp med hjälp av bilder på, och det här är viktigt, redan beprövade motiv. Svartvita bilder av skådisar, fantastiska modereportage i regnbågens alla färger, populära städer och deras kännetecknande byggnader, pastellfärgade ballonger, randiga sugrör, omtyckta kändisar i vardagssituationer, nätta spetsklänningar, vad det än må vara. Tillsammans bildar de ett pussel av känslor som smittar av sig både på läsaren och skaparen.
Rätta mig om jag har fel men det handlar om att upprepa ett redan beprövat koncept. Har du tänkt på det när du läser en blogg? Bloggaren är otroligt strukturerad och använder sig av återkommande teman som hon vet fungerar. Det behöver inte vara svårare än så men det kan vara klurigt att komma fram till att det är just så enkelt.
Det här gäller ju inte bara bloggar. Hur många modeller har inte tuperat och blonderat hår med en glugg mellan tänderna? Hur många suktar inte efter kläderna i Mad men? Hur många sångerskor lånar en stil från ett tidigare årtionde? Lana del Rey tycker jag är ett fenomenalt exempel på någon som tittat på vad som fungerat tidigare, lånat av allt som är avundsvärt, vackert och vill-ha och sen lagt det som ett filter över allt hon gör. Videon till We were born to die är ju en orgie i detta.
Pinterest, som nyss fått en nämnvärd investering, handlar otroligt mycket om inspiration och vackra bilder som sen speglar samlaren. Är det inte därför det är så mysigt och kanske nyckeln till deras framgång? Jag tror att Pinterest lutar sig otroligt mycket på den här viljan att på sätt och vis markera sin identitet, även om den kanske skiljer sig åt från hur det ser ut i riktiga livet. Vad tror du?
Det blev lite uppståndelse när Kjell la ut sina 5000 Facebook-vänner i en annons på Blocket i går. Inte så konstigt kanske. Men jag undrar om alla förstod vad han ville ha sagt med det?
”När jag blir vän med dig på Facebook så har ju jag sålt vår vänskap till Facebook” sa han i dag när vi snabbt diskuterade det per telefon. Han menar att våra vänskapsförhållanden i sig är anledningen till att Facebook kan växa sig så stora och värdera sitt företag så högt. Att vi använder deras plattform skapar ett värde eftersom vi lagt oss till med ett beroendeliknande beteende att ständigt logga in, kika igenom feeden och uppdatera, dela och gilla saker vänner emellan.
Annonsen är visserligen borttagen nu, någon kanske nappade på budet att betala 5000 kronor för 5000 vänner, men den satte fingret på vår vänskaps andrahandsvärde. Vad är det värt för Facebook att vi är Vänner med hundratals personer vi egentligen inte är vänner med? Hur högt värderar vi varandra i ett forum där allt handlar om att dela med sig av information om oss själva som sen paketeras och säljs vidare? Hur länge ska vi logga in i jakten på nya händelser som aldrig lyckas leva upp till förväntningarna?
Jag fortsätter utvärdera det faktum att jag tagit bort alla mina vänner från Facebook och återkommer med ett inlägg så småningom. Förhoppningsvis träffar jag Kjell snart så att vi kan diskutera det här och kanske spela in den diskussionen. Han kommer blogga mer om sina tankar i kväll så håll utkik på kjellsblogg.se!
Uppdatering: I går kväll ringde Kjell och läste upp sitt inlägg medan jag nickade och höll med. Det är otroligt tänkvärt! Han vägrade dock avslöja varför annonsen nu är borttagen så jag ser fram emot fortsättningen…
© 2024 Helen Alfvegren
Tema av Anders Noren — Upp ↑