Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Sökresultat: ”mjölk” (sida 6 av 15)

Vi ses på Vegomässan!

VegomässanGreen Laces, Vegourmet, Oatly, tidningen Vego, Ultuna mejeri, Kakboken utan ägg och mjölk, Bubs, Vegusto, Veggoköket, Gröna kassen, Veganprat, Filibaba, Lush mfl kommer till Vegomässan i Solna den 12 december. Jag kan inte minnas att jag har varit på någon vegomässa innan men det här vill jag absolut inte missa!

Vi ses där?

Djurfabriken.se

Djurfabriken.se

Djurrättsalliansen har efter flera års arbete tagit fram sajten Djurfabriken.se som samlar info om de svenska djur vi äter. Det är ingen skräckpropaganda, det är verkligheten i djurfabriken. 

Djurfabriken.se

När vi tänker på en höna får de flesta av oss upp en bild av ett ägg. Men en höna är givetvis någonting mer än äggen hon producerar. I den svenska äggfabriken har hon helt och hållet förvandlats från fågel till äggmaskin.

Djurfabriken.se

Grisar är sociala, nyfikna och intelligenta djur. Ändå stänger vi in dem i miljöer som är så tråkiga att grisarna utvecklar störda beteenden.

Djurfabriken.se

I reklamens värld är mjölkfabriken soldränkta hagar, röda ladugårdar och strävsamma bönder. Men det finns en del saker som inte får plats i branschens propaganda.

Djurfabriken.se

Trots att fiskar är vardagsmat för många människor är det få som vet något om de simmande djuren. Många ser inte fiskar som kännande varelser.

Djurfabriken.se

Kyckling förknippas med billig och enkel vardagsmat. Men kycklingen är också ett djur – en liten fågelunge. I kycklingfabriken är ingen äldre än fem veckor, men de är redan större än en fullvuxen höna.

 

Alla som föds och lever i djurfabrikerna dödas förr eller senare – oftast när de fortfarande är ungar. De landlevande djuren möter döden på ett slakteri. På de svenska slakterierna dödas varje år runt 100 miljoner individer.

Det är med stor sorg jag ser de här viktiga bilderna och det är med en känsla av otålighet jag delar dem vidare. Det finns tusen olika anledningar till att sluta äta djur. Det finns inte ett enda argument som försvarar det lidande vi utsätter dem för. Sättet de behandlas på är rutin, lagligt och normen i samhället. Så länge du inte gör något åt det.

Mat är makt.

Fira vegetariska världsdagen med en kycklingsallad!

Veganska nyheter trängs i hyllorna. Det finns nåt för alla sockergrisar. Quorn har precis kommit till butik liksom Hälsans köks dito.

Men ekologiska produkter? tänker du då. Är inte de bra för djuren? Och hur är det med mjölken? Vad ska man dricka istället?

Vad äter man istället? Har du några tips? Om någon fyller år och ni vill gå ut och äta?

Hur blir man ens vegan? Är det kanske enklast att börja med varannan vegan? Har du fler frågor?

Då måste jag passa på att fråga! Hur uppmärksammar du vegetariska världsdagen?

En enda spänn

Älskade Ängavallen

Från den 1 oktober och 3 respektive 6 månader framöver kommer Axfoods kedjor Willys och Hemköp och ICA i samarbete med LRF hjälpa svenska bönder genom att på olika sätt skänka en krona för mjölken som går direkt till bonden. I går när jag var förbi City gross för att leta efter de senaste veganska nyheterna, ständigt denna jakt på smultronställen, noterade jag priserna i den veganska mjölkkylen.

  • 1 l sojamjölk 13:95
  • 1 l havremjölk 15:95
  • 1 l mandelmjölk 24:95
  • 1 l rismjölk 23:95
  • 1 l komjölk 8:95

1 kr extra i det sammanhanget låter rätt futtigt?

Om vi dessutom jämför förutsättningarna för produktion och dess inverkan på djur och natur, utöver alla subventioner som mjölkbönder redan får, blir det genast tydligt hur snedvridet priset är satt. Svenska konsumenter vill att mjölk ska vara lika tillgängligt som vatten men Arla & CO tar inte ut det verkliga priset och där kommer inte bara bönderna i kläm.

För det står ju kon och kalven för genom tvångsinseminering, separationsångest, överproducerande juver, instängda nästan hela livet och sen slaktade vid ett och ett halvt år respektive fem års ålder för att bli köttfärs, trots att de kan leva tills de är 25 år.

I mina öron borde en sådan produkt vara värt mer än en växtbaserad dito som inte tagit omvägen genom kon.

Say cheese, allt är veganskt!

Min kille har varit på veganjakt! Oatlys mjukost och nya yoghurt, Violifes parmesanost, en massa slaktavfall- och lössfria skallar samt Alpros chokladkokosmjölk. Yeah! #vadveganeräter

Oatlys nya mjukost och youghurt med smak av fläder och vanilj samt blåbär och vanilj, Hälsans köks numera veganska nuggets, burgare, schnitzel och bullar, ny fin förpackning för tzay, Ultunas desserost, Oumph! utökar sitt sortiment med filéer, Quorns schnitzel och nuggets, Violifes rivbara parmesan, Garants chili bites, grönkålsbites, morots- & ingefärsbollar samt broccolipuckar, Anammas efterlängtade vegofiléer gör comeback, Bubs hallonochlakritsskallar, också kända som Sveriges populäraste godis, blir gelatin- och lössfria, Alpros coconut chocolate-dryck, IKEAs grönsaksbullar…

Det är enklare än någonsin att vara vegan, produkterna trängs bokstavligen i butikerna. Be din lokala handlare ta in!

Tack Grandpa och Oatly för att ni bryr er!

Grandpa

Detta nyhetsbrev kommer vara lite dubbeltydigt – för vi känner väl alla just nu att man nästan lever i en parallell värld? Ena sekunden ojar man sig över vilken höstkappa man ska välja, för att nästa sekund sitta och fundera på ifall man faktiskt inte borde bli stödperson åt ett flyktingbarn. Man blir irriterad för att det för hundrade gången är signalfel på tåget, man lipar framför nyheterna. Man går på en modevisning med gratis snittar och bubbel, och man möter människor som inte har mat för dagen på vägen hem.  Denna veckan har det varit Stockholm Fashion Week, och det är såklart alltid roligt att se hur kreativa, inspirerande och driftiga designers som finns och verkar i vårt avlånga land. Men vi kan inte blunda för att situationen i resten av världen är hemsk, och att vi alla måste hjälpas åt.  

Så kommunicerar butiken Grandpa när de skickar ut sitt nyhetsbrev med rubriken En fucked up värld, FW15 och The Grandpa show den här veckan. TACK!

Ibland, för att inte säga nästan alltid, känns det lite förmätet att komma ut med ett nyhetsbrev i syfte att kränga mode och inredning med tanke på hur världen ser ut. Och ibland, som nu, känns det nästan inte okej att prata om FW15, accessoar-måsten och nya marmorbrickor när situationen på Medelhavet, i Makedonien, i lastbilar genom Europa, vid tunneln mellan Frankrike och England, i flyktingläger i Syriens grannländer och andra ställen på jorden är rena helveten. Vi måste, och kan, verkligen hjälpa till! Vi rekommenderar därför alla att skänka pengar till UNHCR som kan hjälpa till att göra livet lite drägligare för dessa stackars människor. Det är ju som sagt löning och allt! Följ den här länken: http://sverigeforunhcr.se/?gclid=COLy5bzryccCFWHbcgodu38FHw

Gör så eller leta upp någon annan valfri organisation att stödja. Bara gör det!

Oatly

I skuggan av Way Out West, aka Way Oat West, drar nu Kaffefestivalen igång på Södra teatern med Oatly som huvudsponsor vilket innebär att ingen komjölk kommer serveras till kaffet. På en kaffefestival. Personligen tycker jag att det här är hur stort som helst!

Det bästa med det här upplägget är att Oatly erbjuder ett utmärkt alternativ som smakar likadant samtidigt som det är bättre för miljön och djuren än vad komjölk är vilket kommer vara omöjligt att motstå för alla kaffeälskare.

De skriver det bäst själva på Instagram: 51% of all coffee consumed in Sweden includes milk. If we swapped cow’s milk for oat drink, we could save 185,448,790 kg CO2e in one year. That’s the same as 328,286 one way tickets from Sweden to Thailand. Or 35,529 trips around the globe in a car.

Wow! No cow.

Hur blev du vegan?

För några veckor sedan ställde jag en fråga på Instagram som löd Hur blev du vegan? Även om bara 10% av svenskarna äter vego är det väldigt lätt att hitta dessa i sociala medier och jag följer en hel drös så jag fick in en famn fina svar. Hoppas de kan inspirera någon!

Helen

felicianols Fint initiativ Helen! Jag blev vegan över en natt våren -14. Jag har sedan tonåren intresserat mig av en hälsosam kost och alltid tyckt om frukt och grönsaker. Slutade äta fläsk -09, egentligen för att det äcklade mig. Nöt något år efter. De senaste tre fyra åren innan jag blev vegan åt jag mestadels vegetariskt. Åt fisk och kyckling någon gång i månaden. Sista åren började även ägg äckla mig. Däremot åt jag mycket mejeriprodukter. En sommar levde jag i princip på yoghurt och melon pga en ätstörning jag led av. Keso/ruccola/gurka var en annan variant. Så att animaliska produkter äcklade mig visste jag inte om jag skulle tolka vara baserat på ätstörningen eller på att jag höll på att sakteliga anamma en vegansk livsstil. Jag hade länge velat prova veganlivet innan jag väl gjorde det, men att kämpa med att hålla en ätstörning i schack (prio ett var liksom: undgå viktuppgång) gav inte utrymme för den typen av förändringar. Men när jag väl tog steget ska jag erkänna att det var hälsoskälen främst som lockade mig – ”plantbased diet”. Jag hade också haft mycket problem med mig mage och även om jag åt laktosfritt så tänkte jag att jag ska prova mjölkfritt. Äh va fan jag provar veganskt! Så april -14 hade jag min ”vegan detox månad” och under den månaden kom jag över en del litteratur osv över hur djuren faktiskt har det. Tom mjölkindustrin… jag skäms nästan att säga det men jag hade verkligen ingen aning. Efter den månaden kunde jag inte gå tillbaka, jag var vegan och ville få fler att bli det! Helt ärligt är det ett av de bästa besluten i mitt liv!!! Det hjälpte mig bli av med min ätstörning för det första, men sedan kan jag ärligt säga att jag ser världen och mina medvarelser med nya ögon. Känner mig mer levande och en del i något större (yogan gör väl sitt här också). Det känns bara så självklart! Jag saknar inte livet innan ett dugg! KÄRLEK ✨

@rockspindeln @felicianols Vilken historia! Tack för att du delar med dig! Ja, yogan och veganism hör verkligen ihop, för hela kroppens välbefinnande. Jag tänker att det är upp till bonden och ICA-handlaren att informera ärligt om hur mjölkkorna har det. Att de inte gör det utan istället ritar teckningar på mjölkpaketen om hur djuren (inte) har det säger så mycket om den industrin. Namaste!

Elin

ElinResan tog fart i sena tonåren. Galna ko-sjukan bröt ut, kor i olika länder sprattlade otäckt i nyhetssändningarna och matsalen i min gymnasieskola började servera vegetarisk lunch varje dag till alla som ville undvika kött. Ingen lapp om specialkost behövdes. Jag gick över till en mer vegetarisk kosthållning, men fisk och fågel slank fortfarande ner. Jag minns inte vilka tankar som ledde till den här förändringen, särskilt rädd för kosjukan var jag nog inte. Men redan på högstadiet snuddade jag vid idén om att bli vegetarian, det fanns några stycken i min klass. Det första försöket föll dock pladask framför grillen på familjens veranda.

”Jo, jag är vegetarian” sa jag om någon frågade, ”fast jag äter fisk och fågel.” Och fisk och fågel-vegetarian var jag tills folkhögskolestudierna inleddes några år därpå. Den här gången var majoriteten av mina klasskamrater vegetarianer och inte en enda måltid behövde vi laga själva. Steget till att också välja bort fisk och fågel blev närmast omärkbart, jag slevade bara upp mat från de V-märkta kärlen i stället för de andra.

Och den sociala friktionen var under denna första vegotid minimal, de flesta omkring mig åt ju som jag och
ingen behövde förklara eller försvara valet av djurfri kost. Efter ett år var det dags att kliva ut ur folkhögskolebubblan. Jag grät en skvätt på kökssoffan hemma hos pappa där jag mellanlandat över sommaren. Grät för att jag just lämnat de människor som varit min vardag, men också för att jag insåg att de kloka och självklara värderingar som funnits i bubblan inte alls var självklara utanför den, i verkligheten. Som att inte äta kött till exempel. Fast nu visste jag att det fanns andra ideal än dem jag såg omkring mig, vänner som till och med var veganer. De var så vettiga, de där vännerna, och det blev mot deras ideal jag ställde mina egna. I den världen var vegetarianen på god väg, men det fanns ytterligare steg att ta och det gjorde jag med glädje.

Det blev snart tydligt hur stark påverkan den sociala omgivningen har på de egna vanorna, åt olika håll. Efter ett veganskt halvår blev jag ihop med en köttätare och tillvaron återgick till en vegetarisk med mjölk, ost och ägg i kylskåpet. Då och då damp medlemstidningen från djurrättsföreningen ner på hallmattan. Jag läste om livet som industrihöna, mejeriko, textilproducerande får och kanin och tårarna rann nerför kinderna. Inget av det där onödiga lidandet ville jag bidra till, egentligen. Jag kunde inte försvara varför jag la osten och gräddglassen i varukorgen. Det fanns inget annat alternativ än att leva veganskt, och så blev det, mer och mer för varje besök i matbutiken. Att jag nu hade börjat dela min vardag med en som ville åt samma håll var nog avgörande, men viljan att förändra och förändras fanns i grunden i mig själv, i insikterna jag fått genom åren.

Veganlivet är lätt och svårt. Lätt i praktiken; vi äter köttbullar och potatis med brunsås och lingonsylt, potatisplättar efter mormors recept, julbord, till och med pizza på pizzeria! Allt utan animaliska ingredienser. Den svårare biten är det som sker inombords; min allt större medvetenhet kring vad mänskligheten tar sig rätten att göra mot andra varelser har fått mig att förändra mina vardagliga vanor, men den innebär också en resa på ett annat plan, existentiellt skulle jag vilja påstå. Inte förrän jag kom fram till att nu är det nog, jag är inte med på det här sättet att konsumera och leva längre, och tog klivet, kunde jag riktigt se vilken surrealistisk och destruktiv värld jag befinner mig i. Hur onaturliga de gamla vanorna egentligen var, både för min och djurens del. Hur jag, en vuxen och hyfsat reflekterande person, under alla år till exempel konsumerat mjölk som egentligen var menad som spädbarnsmat, kalvens mat? I efterhand framstår det som ytterst underligt.

Det är jag och mitt gäng, det är jag och mitt crew

Det är jag och mitt crew

Jag var this close att starta ett vegankollektiv ute på landet med det här gänget i somras. Så otroligt trevlig dag ute på Norrbyskär.

Det är jag och mitt crew

Sen kokade sojamjölken över på spisen när vi skulle göra hemmagjord tofu.

Jon Stewart, Do Unto Animals och Tomma Burar – snart trendar ordet fristad

Do Unto Animals

”I have found this book by this incredible young author. Her name is my wife”, sa Jon Stewart i sitt allra sista Moment of Zen när han presenterade sin frus kommande bok Do Unto Animals som verkar så himla fin. Den handlar om hur Tracey hittade sin passion för att jobba med djur och hur läsaren själv kan lära sig att utveckla sina relationer med djur, både de som bor inomhus och de som bor utomhus.

När nu Jon Stewart slutar på The Daily Show kommer han och Tracey, som är vegan, starta upp en fristad i New Jersey för djur som vuxit upp inom kött- och mjölkindustrin. Det låter kanske som en dröm för vemsomhelst men jag ser särskilt fram emot att följa deras, och djurens liv, via sociala medier!

Tomma burar

Natten till den fjärde augusti genomfördes den första öppna fritagningen av grisar i Sverige. Civil olydnad innebär att någon eller några öppet och utan våld begår ett brott för att belysa lagliga förtryck och orättvisor. Det är en metod för samhällsförändring som bland annat Gandhi och Martin Luther King använde sig av. I det här fallet lämnade Johanna, Ramin, Robin och Sara, som tillsammans med sina vänner kallar sig för Tomma burar, en lapp till bonden tillsammans med en burk hembakta kakor för att få fram sin poäng.

Rätt eller fel?

Selma och Louise, som grisarna nu heter, fördes till en fristad där skillnaden för dem är som dag och natt. 18% av kultingarna som föds i Sverige lever inte tillräckligt länge för att bli skickade till slakt vid sex månaders ålder tack vare den hårda aveln. Majoriteten av de svenska grisarna får aldrig gå ut. De är smarta, sociala och nyfikna djur som kastreras utan bedövning och lever största delen av sina liv på betong. Inom industrin får de inte utlopp för sitt naturliga beteende – att böka – vilket kan leda till beteendestörningar. Grisar som lever utomhus under naturliga förhållanden ägnar ungefär 50 procent av dagen åt att böka och beta.

Rätt eller fel?

År 2014 slaktades 2 566 040 grisar i Sverige. Därför är det oerhört viktigt att vi diskuterar vad de djuren har för behov, vare sig samtalsämnet kommer på tal via en bok eller en aktion, för att bredda bondens ekonomiskt pressade perspektiv. Det är så lätt att fördöma en tjuvjägare som dödar ett lejon när vi själva inte äter lejon. Det är så lätt att fördöma uppfödningen av minkar när vi själva inte bär minkar. Men hur ofta tar vi avstånd från det uppenbara lidandet vi dagligen utsätter djur för? Och vad skulle få oss att göra det när fakta presenterat på ett silverfat inte funkar?

Många gånger påstår bönder att ”de i stan” inte förstår sig på det här med djurhållning, som att faktabaserade slutsatser inte gällde för kännande individer. Glädjen som Sema och Louise visar i videon över att få böka runt i jorden, skvätta vatten och busa i buskarna säger, spontant, allt vi behöver veta. Om människor inte hyser känslor och empati för djur som individer om de saknar namn (eller hashtag) kanske den här typen av aktion kan spela en viktig roll? Även om Selma såklart skulle ha hetat Thelma.

Sommar på Ängavallen

Någonstans i Sverige...

Äntligen var det dags för årets första besök på Ängavallen! Med hjälp av lite tajming så sken faktiskt solen hela dagen och gjorde besöket precis lika mysigt som vanligt.

Ängavallen helalf.se

Hej!

Ängavallen helalf.se

Jag började med att hälsa på det här gänget och så fort jag kliade den svarta grisen bakom örat la hon sig ner för att få mer. (Det ska sägas att en kille med knorrig snopp också var rätt glad i henne.)

Hänger med grisarna på @angavallen i dag.

Höjdpunkten är ju alltid att få mysa med de små kultingarna, så söta!

Kolla benföringen!

Kolla benföringen på den här lilla! När hon skrek och ville komma ner skyndade jag mig att göra som hon sa. Alla grisar har självklart en önskan om att få leva sitt liv på sina villkor. Annars säger de tydligt ifrån.

Nämen, hej!

De här kompisarna!

Gullungen.

Lilla parveln!

Ängavallen helalf.se

När vi åt lunch hittade jag några nytryckta broschyrer som jag har längtat efter att läsa. Hur ser djurens situation ut på Ängavallen jämfört med KRAV och svenska regler? Jag tycker ju att det är ett sådant fantastiskt statement att Ängavallen har gått ur KRAV för att KRAV har för låga krav. Det säger i princip allt?

Många svenskar väljer KRAV för att reklamen säger att det är bättre för djuren och naturen men hur många vet vad det innebär, egentligen? Nedan kan du enkelt jämföra och se hur grisarna har det på Ängavallen!

Möjligheter att böka utomhus

Ängavallen: Alla dagar året runt
KRAV: 4 månader under sommarhalvåret
Svenska regler: Aldrig

99% av grisarna som föds i Sverige får aldrig någonsin gå ut. Visste du att de trivs utmärkt med att busa i snön? Om bara tillfälle ges

Foder till grisarna

Ängavallen: 100% ekologiskt och vegetabiliskt foder från gården
KRAV: 85% ekologiskt foder
Svenska regler: 100% kemiskt besprutat och gödslat foder

Notera att KRAV inte har 100% vegetabiliskt foder. Med andra ord, grisarna på Ängavallen är veganer!

Kastrering

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Ja, med bedövning
Svenska regler: Ja, med bedövning

I praktiken sker majoriteten av all kastrering utan bedövning, trots att bönderna erbjuds extra bidrag.

Parning/betäckning

Ängavallen: Naturlig parning/betäckning
KRAV: Konstgjord befruktning (insemination)
Svenska regler: Konstgjord befruktning (insemination)

Människan våldför sig på djur för att garantera produktionstakten istället för att låta det ske naturligt. Det viktigaste här är, som alltid, att den ekonomiska kalkylen går ihop snarare än att djuren får leva ut sitt naturliga beteende. Vare sig det är att vara kåt, få böka eller busa med syskonen i halmen.

Slakttransport

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Slakttransport
Svenska regler: Slakttransport

Vid transport sker många av de olyckor man läser om. Långa transporter leder oundvikligen till stress och skador. 

Slakt

Ängavallen: Stress- och ångestfri slakt på gården
KRAV: Industrislakt
Svenska regler: Industrislakt

Kika på Walls of glass för att se hur det rutinmässigt går till på ett vanligt svenskt slakteri. 

Sälja kött från medicinerade djur

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Ja, med dubbel karenstid
Svenska regler: Ja, med enkel karenstid

Förhoppningsvis ger det här en ganska tydlig översikt över hur grisarna har det på Ängavallen, samtidigt som du får en sammanfattning av hur den övriga produktionen ser ut dagligdags. 

Var är korna?

Här stod korna och betade förra året.

För en som älskar att prata om djur var det här en perfekt inramning. Mer på bloggen om detvid tillfälle!

Eftersom de byter plats och Ängavallens ägor är så stora var korna svåra att hitta i år men vi fick en guidad tur av Mathias. Tack!

Som jag älskar dessa fantastiska djur.

Ser du nummerlappen i örat? Den är ett krav för alla djur som ska slaktas så att slakterierna kan identifiera ursprunget. Trots att Ängavallen har ett eget gårdsslakteri och inte skickar iväg sina kor får de inte ha namnet på djuret istället för numret för att inga andra bönder efterfrågar det.

Ängavallen helalf.se

Det här är bland det bästa jag vet. Att sitta på ängen och prata djurrätt med en bonde som verkligen bryr sig. (Jag vet att andra bönder också bryr sig om djuren, precis som köttätare älskar djur, på sitt sätt.) Vi pratade bland annat om att de funderar på att börja odla vegetabilier, det låter riktigt spännande!

Så hur ser det ut för korna på Ängavallen? Låt oss titta lite närmare!

Ko och kalv tillsammans

Ängavallen: Kalven diar sin mor så länge kon själv vill, vilket normalt sett är 6-8 månader. Det första 10 dygnen får kalven all mjölk. Därefter använder de 2/3 av morgonmjölken, resten får kalven.
KRAV: Efter ett dygns diande skiljs ko och kalv.
Svenska regler: Separation direkt efter födseln.

Här är skillnaden på vad som anses naturligt för djuren enorm. Ett av de värsta sätten vi plågar djuren på dagligen är just det här.

Utevistelse

Ängavallen: Året runt
KRAV: 4-6 månader
Svenska regler: 2-4 månader

Bregottfabriken i ett nötskal.

Bränna bort hornen

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Ja, med bedövning
Svenska regler: Ja, med bedövning

Jag pratade med en KRAV-bonde som påpekade att skillnaden mellan KRAV och svenska regler är att djuren får ännu mer bedövning. Vill inte ens tänka på varför dosen som ges till majoriteten av djuren inte räcker men skillnaden mellan Ängavallen och KRAV är tydlig. Aldrig.

Kastrering av kalvar

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Ja, med bedövning
Svenska regler: Ja, med bedövning

Parantes. När kalven tas ifrån sin mamma har han ett enormt sugbehov vilket leder till att han suger på allt han kommer åt. Därför är det viktigt att inga spikar eller krokar finns i boxen. Om han delar den med sina syskon händer det att han suger på deras könsorgan.

Om kalven är en hona går hon samma öde som sin mamma till mötes och blir tvångsinseminerad. Vid c:a fem års ålder anser industrin att hon är uttjänt eftersom hennes kropp inte orkar hålla samma höga produktionstakt varvid hon går till slakt. Slut på parantes.

Parning/betäckning

Ängavallen: Naturlig parning/betäckning
KRAV: Konstgjord befruktning (insemination)
Svenska regler: Konstgjord befruktning (insemination)

Få tänker på att korna tvingas till graviditet för att producera mjölk till människan. Få tänker på att den mjölken är till för kalvarna, dvs en helt annan art. Vi är genetiskt lika apor men inte så lika kor?

Slakttransport

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Slakttransporter
Svenska regler: Slakttransporter

Jag kan inte räkna hur många gånger jag läst om högdräktiga kor som skickas till slakt med fullgångna foster, trots att det är mot lagen.

Slakt

Ängavallen: Stress- och ångestfri slakt på eget gårdsslakteri
KRAV: Industrislakt
Svenska regler: Industrislakt

Visste du att 65% av all köttfärs kommer från mjölkkor? Det innebär att om du som vegetarian stödjer mjölkindustrin stödjer du automagiskt köttindustrin. Den kopplingen görs aldrig av reklambyråer.

Sälja mjölk och kött från medicinerade kor och kalvar

Ängavallen: Aldrig som livsmedel
KRAV: Ja, efter dubbla karenstiden
Svenska regler: Ja, efter enkla karenstiden

Ängavallen helalf.se

Självklart tycker både KRAV-bönder och konsumenter att de gör mer för djuren men hur svårt är det att vara snäppet bättre än industrin i stort? Den nivån kallade vi normal för bara en generation sedan. Jag hoppas att det här klargjorde varför jag som vegan trivs så otroligt bra på Ängavallen!

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2026 Helen Alfvegren

Tema av Anders NorenUpp ↑