Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Kategori: Personligt (sida 43 av 98)

Topp 10 provade klänningar på Beyond retro 2012

1. Den här föll jag hårt för. Boom! En av tjejerna på Beyond retro blev så till sig att jag aldrig varit med om maken! Så jag köpte den såklart. Har inte haft på mig den än men kan andas hjälpligt när jag går runt med den hemma.

2. Klev aldrig ur den här. Satt i timmar med den på mig. Eller många minuter i alla fall. Som en fluffig marängtårta.

3. Nattlinnen är det nya klänning, det är så uppenbart efter första säsongen på Mad Men. Jag har nio nattlinnen nu, får hålla mig från att köpa hem fler. Finns inget bättre än att gå och lägga sig i spets.

4. På tal om spets så älskar jag de sköra, hårda tyllkjolarna som dyker upp ibland om man har tur och som är så extremt vackra. Här i symfoni med en blomsteräng.

5. Svart spets är aldrig fel! Gillar att underklänningen är aprikosfärgad och att kjolen aldrig tar slut.

6. Jag vet inte hur många prickiga klänningar jag äger, de gör mig helt enormt glad! I den här kände jag mig som Mimmi Pigg!

7. Det är något speciellt med de här bröllopsklänningarna, tveka aldrig att prova de allra vackraste. De är verkligen som smör för själen.

8. Turkost är bästa färgen när man är lite solbränd. Funderade på att köpa den här och klippa av den, den hade varit nästan ännu finare med kort kjol.

9. Duvblå spets, det är så jag smäller av! Kjolen påminner om en blåklocka, perfekt att dansa i!

10. Trots att min mamma överöste oss med rosa som små älskar jag den färgen. Perfekt när kinderna är rosiga!

Korvfest utan bröd, nej tack!

Det är inte så långsökt att gå från ett publikt break up med Facebook till att sluta besöka konferenser där könsfördelningen är ojämn. Det handlar inte om ekonomisk skada, det handlar om att jag vill bli inspirerad av kvinnor.

Livet är redan en korvfest så för att balansera det tänker jag sluta blogga och twittra från event där det nästan enbart är män, fortsätta ha på mig mina genusglasögon samt tacka ja de tillfällen då jag blir tillfrågad.

Att vara feminist innebär för mig att vara väldigt aktiv, i princip varje dag, både i ord och handlingar. Vad innebär det för dig?

Om vad som hänt medan jag varit bortkopplad

Jag har varit utan en dator i över en vecka eftersom min batterisladd la sig ner och somnade men som tur är har den nu vaknat till liv igen så jag tänkte summera lite av vad som har hänt sen sist!

Jag har provat klänningar på Beyond retro…

… klippt av mig allt hår mellan mina och Viccis skrattanfall…

… gjort egna polkagrisar i Gamla stan med jobbet (och gett en till min chef)…

… samt köpt världens finaste strumpbyxor. Jag har även kärat ner mig i Narrative.ly New York, sett min första utomhuskampanj live i Stockholms tunnelbana och guidat UNTs läsare till hur de kan söka jobb i sociala medier. Dessutom har jag som de flesta fått en profil på Instagram.

Det enda som Instagram tillför här, till skillnad från Statigram med sin statistik eller Copygram med sina prints, är översikten över vilka sajter och appar som har tillgång till mitt konto, i övrigt faller jag inte alls för detta. Det går inte att klicka på following/followers, det finns överhuvudtaget inga relevanta siffror utöver de ordinarie, jag saknar bildspel och kan inte söka efter mina vänners profiler… Var är myset?

Lite trist med tanke på att jag nästa vecka firar två år med den här älskade appen. Vill du läsa mer om detta, kika in hos TKJ eller håll dig till de sajter som faktiskt försöker imponera på sin användare genom att bjuda på det lilla extra.

Så vad har mina vänner hittat på? Emanuel har skrivit sin bästa krönika hittills, Åsa har släppt en sida som samlar instruktionsvideos (och där man just nu kan vinna en Canon EOS 650D) och Martin hälsar att man nu kan flattra tweets, Instagram-bilder, Vimeo-videos mm. Jag har ätit frukost med Judith som i sitt inlägg lyfter hur företag köper sig följare och fans, ett upptåg startat av Kjell för att väcka debatt om sociala medier, och busungen i fråga är i kväll aktuell med sin film De bortkopplade som visas kl 18 på SVT2.

I övrigt fortsätter jag sluka några sidor Anna Karenina varje kväll men eftersom jag sett så mycket fram emot att läsa Lisas Det dom inte sa, en bok om hur hon blev feminist, så slukade jag den direkt när den damp ner på hallmattan härom veckan. Mycket tänkvärd och perfekt som julklapp till någon du tycker om. Beställ den direkt av henne på Twitter och passa på att följa! Rekommenderas varmt!

Hur Jacob fick 36 000 Twitter-följare på några dagar

Jag älskade Kjells sociala experiment Kjell 5000 där han i SVTs webbserie försökte träffa alla sina Facebook-vänner. Det ledde visserligen till att han sålde alla på Blocket för en krona styck men som vi vet handlar sådana här upptåg 2012 om konst. Och om att vara lite mer kritiska.

Kjells kamrat Jacob är något på spåren han med. Häromdan hade han 87 följare på Twitter. Nu har han över 36 000. Är frågan vi ska ställa oss verkligen om hur han har samlat på sig dem? Eller vilka företag som har gjort samma sak? Och kanske diskutera vad det innebär för oss som jobbar med kommunikation och sociala medier.

Mer info från Jacob kommer inom kort, håll utkik!

Några utdrag ur Läslusens dagbok från 90/91

Jag läser i Läslusens dagbok från 1990 att min sämsta egenskap var maskinskrivning och tänker att det gick rätt så bra ändå. Mina bästa egenskaper var jumpa, längdhopp (3,59) höjdhopp (1,26 i 6:an). Minns utan hjälp att jag i nian hoppade 1,45 och vann guld, vill bara skjuta in det eftersom vi just det året inte hade medaljutdelning i skolan.

Saker jag önskar mig: piratbyxor, Ankie Bagger band, pengar, Nintendo eller Game Boy, en bläckfisk och en hamburgaretelefon, en kaninunge. Mer pengar. Jeansskjorta. Som en tidsmaskin utan dess like! Favoritgruppen behöver jag knappast presentera närmare va? New Kids On The Block. Såklart.

Det viktigaste i boken är ändå beslutet att inte dricka alkohol som togs på nyårsdagen 1991, ett löfte som jag har hållt sen dess. Det episka ögonblicket summeras såhär: I dag har jag inte gjort annat än tittat på TV + video. Natten var ganska kort. I Nyårslöfte lovade jag att aldrig dricka (provsmaka) på vin. God natt. Kallt. 

Det får nästan plats i en tweet.

Jag säger inte alltid sanningen för vem vill egentligen höra den?

Häromdan påstod jag att jag har svar på tal när det kommer till djurrätt och Elin som nyligen blivit vegetarian blev nyfiken och ville höra mer. Det här är bara en handfull exempel på vad man får diskutera som vegetarian, fyll gärna på om du har fler. Notera att jag inte alltid säger vad jag egentligen tycker.

Från början var vi ju jägare…

Vill säga: Kan inte den karl som varit och hämtat en kall plastkorv med fläskfilé borta vid köttdisken förklara för mig exakt vad det har gemensamt med att jaga mammutar?

Säger: Som tur är har vi utvecklats sen dess. Om någon vill döda skogens konung, detta fantastiska djur med familj och vänner, för sitt eget nöjes skull finns det säkert en logisk förklaring till det.

Säger inte: Förslagsvis liten snopp.

På stenåldern hö hö hö…

Tänker: Just det ja, under den perioden när män klädda i djurpäls drog sina kvinnor i håret in i grottan. Nu är jag med på var du är mentalt. Varför vill du ursäkta ditt nuvarande beteende med hur människan var för tusentals år sen? Gäller det i andra situationer också?

Säger: På stenåldern åt man för att överleva, säkerligen mycket nötter, rötter och växter, det går inte att jämföra med den industri som nu hålls gömd från media i stora stängda lokaler där djuren produceras, helt utan tillgång till ett drägligt liv, på löpande band.

Djur äter ju andra djur…

Tänker: Kycklingen du äter blir 35 dagar gamla innan hen förs till slakt. Grisen du äter står instängd hela livet på 0,9 kvadratmeter utan möjlighet att böka i de fem halmstrån som ligger utspridda på betonggolvet. Hälften av alla kossor i Sverige står fastbundna största delen av året utan att kunna vända på sig. De är alla växtätare.

Säger: De djur du äter föds upp av foder som skulle kunna försörja hela planeten men tar en omväg via djuren istället för din skull. Människan är inget rovdjur, hon är en allätare som står överst i näringskedjan. Är man stark får man även vara snäll. Har jag hört.

Jag äter ekologiskt och vilt…

Tänker: Nej, det gör du inte. Du äter det inte på lunchen, inte när du är på restaurang, inte som nattamat i korvkiosken och inte när du är bortbjuden. Du köper det eventuellt för att döva samvetet någon gång men ett extrapris är ett extrapris och plånboken går först. Att du köpte vilt en gång 2002 räcker inte och om du verkligen ville äta ekologiskt för att spara på miljön skulle du inte äta kött över huvudtaget.

Säger: Samma sak.

Slutsats: Ja, det leder till bråk.

Jag älskar djur…

Tänker: … men inte djuren på din tallrik.

Säger: Det här med att skilja på djur och djur är så märkligt för mig. En griskulting är som en hundvalp. Titta in i ögonen på en häst eller ko. Vad ser du? Titta på hur lammen leker med varandra i hagen. På hur alla djur du äter har en familj, vänner, kärlekar. Förklara skillnaden för mig.

Är det okej att jag äter kött?

Tänker: Jag har precis förklarat för dig att jag inte ens skulle äta godis med gelatin av nöt eller svin i för att det är djurdelar, att jag som vegetarian känner att jag måste äta mer veganskt för att inte hjärtat ska gå sönder, så vad tror du själv? Ibland får jag vända bort blicken för att jag inte klarar av att se benen på din tallrik. Ibland bränner det bakom ögonen och jag får förgäves hindra tårarna som rinner för din skull för att du inte ska ta illa upp. Så nej, för mig är inte det okej.

Säger: Jag är van.

Från och med nästa år ska jag enbart ställa motfrågor. Inga fler förklaringar om varför jag äter veg, jag är alldeles för nyfiken på vad djurätarna har för svar att ge till mina frågor.

Digitala fotspår, de sju dödssynderna, internetstjärnor och gamification

Jag blev precis påmind av en fin vän att det inte är något P3 Browser i dag vilket känns lite tomt. Om du har missat något program kan du enkelt scrolla igenom alla på hemsidan. Jag listar även de där jag varit med i nedan så att min mamma enkelt ska kunna hitta.

Det har varit ett sant nöje att göra radio, särskilt eftersom det är så olikt alla andra medier. Man har 3-4 minuter på sig att prata om ett ämne och delar den tiden med två, tre andra personer så det gäller dels att göra sig hörd och dels att få fram det en vill säga. När jag bloggar kan jag ju justera och uppdatera hur mycket jag vill, radio är mer pang på på det sättet, med allt vad det innebär.

Jag har ingen radiovana med undantag för P3 Populär, det här var snarare en chans jag fick för att jag är aktiv i sociala medier och visar intresse för allt som händer där. Varje gång jag erbjuds att göra något nytt och spännande så tackar jag ja, det tror jag är svinviktigt. Sen hur det går spelar mindre roll, det viktigaste är att våga och testa sig fram. Har man tur blir det såhär roligt!

På besök i Odessa

I helgen var hela jobbet på konferens i Odessa som ligger i Ukraina.

Vi hade riktigt givande konferensdagar och jag ser fram emot att se allt som presenterades förverkligat.

Det korta besöket vi gjorde kändes som en tidsresa på många sätt. Allt från kvinnosyn och klädsel till rivna hus och rökning inomhus.

Höjdpunkten var att hänga med alla kollegor, vi är ett ganska stort gäng som har väldigt roligt tillsammans, jag uppskattade särskilt att det var så mycket dans.

Ser redan fram emot nästa konferens, bla, bla, bla! Puh! Trodde aldrig att jag skulle kunna blogga om resan utan att nämna varken alkoholintag, ökända filmsnuttar eller maffian men det gick ju strålande!

Ska försöka komma på något riktigt bra att prata om

I gårdagens P3 Browser pratade vi om nättroll och jag fick möjlighet att säga några väl valda ord om djurrätt, gratulera Djurens rätt som firar 130 år i år och skicka en kram till min kollega Carl Johan. Dessutom tipsar jag om den snällast platsen på internet, missa inte det!

På torsdag spelar vi in säsongens och kanske världens sista avsnitt av P3 Browser så vi kommer vara ett helt gäng i studion, ser fram emot det! Jag har redan hittat ett oslagbart tips som jag älskar redan innan jag ens hunnit testa det, ni ska få höra!

Producent Anton ringde i dag och låtsades att han var ett internettroll, ganska trovärdig, och sa att vi gärna får komma med spaningar på hur vi tror nätet kommer se ut framöver. Jag är ganska övertygad om att det är omöjligt att sia så men så snubblade jag över ett inlägg på Jennies blogg där hon lyfter upp en oerhört spännnande rapport som kanske kan vara något på spåren. Hoppas hinna lusläsa den innan torsdag.

I övrigt ska vi själva få fundera ut samtalsämnen så jag klurar på vad jag vill prata om. Förhoppningsvis blir något roligt!

Om tidigare liv som ligger gömt i en låda någonstans

Nu när jag flyttar till en lite mindre lägenhet så kommer jag inte ha plats för mitt älskade skrivbord längre så det ligger ute på Blocket. Tänker att det är lika bra eftersom jag då får lite kontanter att lägga i lönnfacket på chiffonjen. Samt kan finansiera Refused-resan som går från Stockholm – Malmö – Göteborg – Stockholm om några veckor.

Och sen Umeå.

Jag har varit helt hänsynslös i mitt rensande i dag och sakta men säkert tagit mig igenom de skåp och lådor som känts helt oöverkomliga i min fantasi. Det är oerhört skönt att rensa när man väl kommer in i det. Samtidigt måste man vara försiktig eftersom vissa saker måste sparas för evigt. Det är svårt det där. När det gäller nostalgi sparar jag hellre än slänger. En hälsning från förr betyder fortfarande något nu.

Även om den förvaras gömd i en låda någonstans.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2026 Helen Alfvegren

Tema av Anders Noren — Upp ↑