Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Sökresultat: ”kycklingar” (sida 2 av 5)

Klimatsmart politik

En ulv i fårakläder

”Ibland är det såhär, att ulvar kan klä sig i fårakläder och då kan speglingen bli lite annorlunda.”

Blicken.

Det är något väldigt symboliskt som händer här på interpellationsdebatten om Minskad köttkonsumtion. Den vita kränkta mannen, lantbruksminister Sven-Erik Bucht som nyligen var i blåsväder efter sitt uttalande i Matens pris, erkänner visserligen att svenskarnas köttkonsumtion måste minska men vägrar lägga ner stridsyxan utan tar istället till både retorik och härskartekniker för att trycka ner de som han ser är emot honom. 

I det här fallet SRs reporter Daniel Öhman som i klippet från riksdagsdebatten, på riktigt, kallas för en ulv i fårakläder (trots att Daniel inte finns på plats för att bemöta det och redan har synat hans makthavarknep) och så ”vegetabilierkramaren” Jens Holm (V) som har kallat till utfrågning. Klart sevärt!

Det viktiga ämnet som behandlades i Matens pris hamnar tyvärr i skuggan av Sven-Eriks lismande varggrin och den spydiga kommentaren han kläcker ur sig känns både mediafientlig och olustig på samma gång. Precis den nivån vi väljare har vant oss vid att vissa politiker sänker sig till.

Bucht är här sinnebilden av en man med makt som känner sig förlöjligad och vägrar erkänna sin okunskap. Det här måste vara en politikers allra sämsta egenskap? Jag är så oerhört ledsen över att han har så mycket att säga till om för svenska djur.

Jordbruksverket gör en kovändning

Skärmdump från DN

Härom veckan, i samband med att Bucht var på tapeten, intervjuades Jordbruksverket om svensk köttproduktion i DN. När deras representant påstod att många (svenska) djur får gå ute bad jag Jordbruksverket förtydliga vilka djur som menas. Av de 100 miljoner landlevande djur som slaktas per år i Sverige är nästan 90% kycklingar (utan utevistelse) och 2,5 miljoner är grisar (utan utevistelse). Jordbruksverket påstod då att de hänvisade till nötkött, snarare än produktionen och konsumtionen av kött som ju nämns i frågan ovan, och la till att korna ger oss ett extra värde genom öppna landskap och biologisk mångfald.

Varför inte bara erkänna att deras uttalande hade kunnat vilseleda konsumenter?

Den här veckan visade det sig att Jordbruksverket är med i en arbetsgrupp som förespråkar en halvering av beteskravet till ynka två månader vilket skulle påverka 85% av våra svenska kor (och landskap). Vilken kovändning från alla mervärden utevistelsen bjuder på? Givetvis är det Jens Holm som ligger på även här. Min förhoppning är att han blir jordbruksminister en vacker dag.

Lästips!

Hur ska konsumenter kunna göra medvetna val för att rädda klimatet när felaktiga citat i våra största dagstidningar inte rättas till och våra politiker inte vågar röra köttet? Bilar, flyg, energi, cigaretter, alkohol, allt annat beskattas högt och markeras tydligt med information om hur det påverkar oss människor och planeten. Men köttet, som påverkar klimatet mest och djuren främst, ses fortfarande av många som ett individuellt val. Alltså, för människan.

Ministern backar om köttet: ”Skulle vara bra med lägre köttkonsumtion”

Feminister och djurrättare behöver varandra

Baljväxterna är här för att stanna

Därför älskar vi bacon och hatar veganer

Nej det finns inget ”fint” och bra kött

Forskare: klimatmålen kan inte nås utan minskad köttkonsumtion

Matens pris av Daniel Öhman och Malin Olofsson

Några nyfikna frågor till Coltings Nakna sanning

Skördar lök, bönor och potatis. Äter lila krusbär.

I fredags spenderade jag nästan två timmar med att lyssna på en podd om kött mot att min kollega lovat att äntligen se på Cowspiracy. Att människan behöver bredda sitt perspektiv gäller alla så jag lyssnar gärna. Men jag kan för mitt liv inte låta bli att kommentera. Podden jag lyssnat på heter Coltings Nakna sanning och Jonas, jag har några frågor till dig som jag hade ställt om jag hade suttit med.

Vikten av källor

Du säger att din podd inte passar särskilt bra för att ge vetenskapliga referenser men namndroppar amerikanska bloggare som tycker precis som du och drar många slutsatser enbart baserat på tyckande och kännande. Du förlitar dig på citat ”sunt förnuft, rimlighet och logik”.

”Chark är lika lite kött som ketchup är en grönsak så om chark är onyttigt så är ju inte kött onyttigt, snarare tvärtom”, resonerar du med din logik angående Världshälsoorganisationens cancerlarm. Världsnaturfonden, Livsmedelsverket, Förenta Nationerna (FN), Naturskyddsföreningen, de Nordiska Näringsrekommendationerna, Jordbruksverket m.fl. säger att vi bör äta mindre kött.

Tror du att det finns en anledning till att de uppmanar oss att minska på vår köttkonsumtion kopplat till hälsa?

Att påstå att vi blir sjuka av kött är ”djupt ologiskt, helt bisarrt, ointelligent och orationellt”

Mycket mättat fett har gett oss stora hjärnor, får lyssnaren veta. Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Folkhälsomyndigheten, Världshälsoorganisationen, American Dietary Association och British National Health Service däremot rekommenderar ett begränsat intag av mättade fetter för att minska risken för ohälsa och hjärt- och kärlsjukdom.

Vilka är det som påstår att mycket mättat fett är hälsosamt, utöver LCHF-anhängare? 

Människan har alltid ätit kött

Du säger att kött är det enda som människan ätit i alla år.
-Hur är vi säkra på det, undrar din vän.
– Vi är säkra på det, svarar du.

Du vill gärna prata med någon som påstår att människan inte alltid har ätit kött. Jag skulle vilja presentera dig för Lotta Lundgren som via Historieätarna ätit sig igenom svenskarnas mat de senaste hundra åren, oavsett klasstillhörighet. Själv påstår jag gärna att människan alltid har ätit gröt, för det har alla alltid haft råd med och tillgång till, till skillnad från kött.

Du säger att ingen av de grönsaker som vi äter i dag fanns för 50 000 år sedan. Eller 5 000 år sedan. Eller 2 000 år sedan. Knappt 50 år sedan. ”Vi har domesticerat livsmedelsindustrin genom att avla fram dessa grönsaker”, säger du. Hur kan du undgå att nämna att du även beskriver köttindustrin? De djur som du hänvisar till att människan alltid har ätit.

Vilka djur har människan alltid ätit?

Tror du att aveln kan ha påverkat dessa djur så att den typen av hänvisning saknar relevans?

Djur äter djur

Detta är en viktig fråga för dig verkar det som, för det ger dig ett argument att äta djur. Att människan äter djur blir då något naturligt.

Som du vet skiljer vi allätare oss från rovdjur genom att vi kan göra val baserat på fakta, konsekvenser och perspektiv, snarare än instinkt och hunger. Men det finns även en annan stor skillnad. Människan impregnerar andra djur som om de vore produkter, utsätter dem medvetet för lidande för att få vår ekonomiska kalkyl att gå ihop, tar deras familjemedlemmar ifrån dem, håller dem instängda hela eller majoriteten av deras liv och dödar dem medan de fortfarande är barn.

Vill du påstå att detta är lika naturligt som när en fågel fångar en mask eller en räv fångar en sork?

”Om det ska finnas en köttfri dag ska det också finnas en sockerfri dag och en spannmålsfri dag”

Sedan 1990 har svensken ökat sin köttkonsumtion med 40%. För att framställa kött krävs det enorma resurser i form av hundratals kilo foder och tusentals liter vatten medan slutprodukten väger några gram. Djurindustrin står för ett större utsläpp av växthusgaser än vad hela transportsektorn gör tillsammans. Att äta kött påverkar naturen, haven, djuren, andra människors hälsa och närmiljö samt vår egen hälsa. Det är ett enormt globalt problem medan argumenten för att äta djur enbart är egoistiska.

Om någon vill äta mindre socker eller mindre spannmål för sin egen skull är det ett individuellt beslut som inte påverkar någon annan nämnvärt. Så fort du slutar äta kött påverkar det direkt miljön, djuren och hälsan positivt.

Förstår du problematiken med att jämföra ett globalt problem med ett individuellt problem?

”Som vegan blir man extremt begränsad i vad man kan äta, tror jag”

Du chockar lyssnaren genom att medge att du inte är något stort fan av ”den veganska ideologin” och är ”fullkomligt övertygad om att en vegetarisk kost är sämre”. Du nämner vitaminer och mineraler och pekar ut B12-brist och järnbrist som potentiella hot. Är du medveten om att järnbrist drabbar alla? Är du medveten om att B12-brist drabbar alla? Om man äter varierat är en vegansk kost fullvärdig. B12 är det enda man behöver tillsätta men alla vi som bor i Norden behöver tänka på att få i oss exempelvis extra D-vitamin under vinterhalvåret.

Du nämner att soja är ”direkt ohälsosamt, av en rad olika skäl” men lyfter inte ett enda skäl, hänvisar inte till en enda trovärdig källa. Visste du att 95% av sojabönorna som odlas går till de djur vi äter?

Bönor är inget för dig, säger du. Synd att du utesluter en så viktig del i din kost! Utöver stärkelse, protein och kostfiber är bönan en utmärkt källa för järn, kalium, selen, tiamin, fosfor, magnesium, vitamin B6 och folsyra mm, flera av de ämnen som du nämner att veganer kan ha svårt att få i sig.

”Veganer är ganska illa ute hälsomässigt, tycker jag”, säger du och nämner en enda studie från Österrike. ”Det växer inte grönsaker i Sverige på vintern ändå så vad ska de äta?”

Vill du veta vad veganer äter? Här har du över 15 000 svar!

Disneyfieringen och mänsklifieringen av djur

Det här stör dig, det är uppenbart. Att veganer påstår att djur precis som människor har känslor, egna intressen, behov, relationer, osv.

Har du någonsin tänkt på hur ofta animaliska produkter täcks av glada, tecknade, leende djur?

Glada grisar i hagen på korvpaketen (99% av svenska grisar får aldrig gå ut), gula fluffiga kycklingar på alla produkter till påsk (de gula pippifåglarna är pojkar som rutinmässigt gasas ihjäl när de fötts för att de är för olönsamma för industrin), Bregottfabrikens reklam med selfies och dejting i sommarhagen som sänds hela året runt, trots att de bara får gå ute 2-4 månader varje år, trots att nästan hälften av alla kor i Sverige står uppbundna (fastbundna utan möjlighet att ens vända på sig) under majoriteten av året. Osv, osv.

”Svenska djur mår bättre, kan man tänka sig och gissa”

Du pratar en stund om antibiotika och om att äta gräs, men ingenting egentligen om djurens välmående. Det hade varit intressant att höra då många inte känner till att skillnaden är så liten.

 Vill du veta hur svenska djur har det? Spana in Djurfabriken.se, Köttet.se, Mjölken.se och Djurens rätt.

”Är det möjligt att producera så mycket kött under de (”bra”) förhållandena?”

”Absolut!” svarar du utan att tveka.

Med tanke på hur snabbt vi ökar vår köttkonsumtion så är svaret absolut inte. Se gärna Cowspiracy som Leonardo di Caprio regisserat. Den har fått 8,6 på IMDB och finns på Netflix. I den tar de upp just detta ämne. Som det är nu tar djurproduktionen upp en enorm landyta. Om vi skulle öka den ännu mer för att tillmötesgå kraven på utevistelse så skulle helt enkelt inte jorden räcka till.

Visste du att bara drygt 1% av Sveriges grisar få gå utomhus? Var ska de böka?

Varför ska man ändra på sig om det hjälper miljontals andra människor?

Den bästa lösningen är om den enskilda individen mår så bra som han kan, tycker du.

Den 30 november samlas världens länder i Paris för att enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla från 2020. Tänk lite på det där jag skrev om att försöka förstå skillnaden mellan val som påverkar individen vs val som får globala konsekvenser.

Alla som har en plattform som når ut till människor borde lära sig den skillnaden, snabbt. Särskilt de som pratar om kött och hälsa, särskilt de som snart ska prata om kött och miljö. Helt utan trovärdiga källor, helt utan perspektiv.

Erkänn att det hade blivit ett mer intressant program om någon hade sagt emot dig?

Djurfabriken.se

Djurfabriken.se

Djurrättsalliansen har efter flera års arbete tagit fram sajten Djurfabriken.se som samlar info om de svenska djur vi äter. Det är ingen skräckpropaganda, det är verkligheten i djurfabriken. 

Djurfabriken.se

När vi tänker på en höna får de flesta av oss upp en bild av ett ägg. Men en höna är givetvis någonting mer än äggen hon producerar. I den svenska äggfabriken har hon helt och hållet förvandlats från fågel till äggmaskin.

Djurfabriken.se

Grisar är sociala, nyfikna och intelligenta djur. Ändå stänger vi in dem i miljöer som är så tråkiga att grisarna utvecklar störda beteenden.

Djurfabriken.se

I reklamens värld är mjölkfabriken soldränkta hagar, röda ladugårdar och strävsamma bönder. Men det finns en del saker som inte får plats i branschens propaganda.

Djurfabriken.se

Trots att fiskar är vardagsmat för många människor är det få som vet något om de simmande djuren. Många ser inte fiskar som kännande varelser.

Djurfabriken.se

Kyckling förknippas med billig och enkel vardagsmat. Men kycklingen är också ett djur – en liten fågelunge. I kycklingfabriken är ingen äldre än fem veckor, men de är redan större än en fullvuxen höna.

 

Alla som föds och lever i djurfabrikerna dödas förr eller senare – oftast när de fortfarande är ungar. De landlevande djuren möter döden på ett slakteri. På de svenska slakterierna dödas varje år runt 100 miljoner individer.

Det är med stor sorg jag ser de här viktiga bilderna och det är med en känsla av otålighet jag delar dem vidare. Det finns tusen olika anledningar till att sluta äta djur. Det finns inte ett enda argument som försvarar det lidande vi utsätter dem för. Sättet de behandlas på är rutin, lagligt och normen i samhället. Så länge du inte gör något åt det.

Mat är makt.

Vilket budskap är mest effektivt?

Ängavallen våren 2014

Via Twitter har jag snubblat in på Humane Leauge Labs sida vid ett par tillfällen de senaste dagarna och tycker att de är något på spåren. Humane League Labs undersökningar fokuserar på hur man mest effektivt får fler att äta mindre kött. Vilka budskap, bilder och filmer gör skillnad, på riktigt? Vilket djur får flest att bli veganer? Vilka djurrättsvideos påverkar mest? Det är ett intressant arbete, dels eftersom jag gillar kommunikation, dels eftersom få budskap verkar fungera.

På deras sida finns bland annat dessa tre rapporter:

Which Farm Animal Photos Are Most Likely To Inspire People To Eat Vegan?

Bilder på sjuka eller skadade djur är den mest effektiva typen av foto för att få människor att vilja sluta äta animaliska produkter. Även bilder på döda djur eller djur på väg att dödas samt djur som hålls instängda påverkar personen som ser dem allra mest.

Bilder av grisar är mest effektiva följt av bilder på kycklingar och kalkoner, möjligtvis för att utbudet av bilder på döende, instängda fjäderfän är så stort, jämfört med exempelvis bilder av uppbundna kor.

Bilder på enskilda djur ansågs mer övertygande än bilder på djur i grupp (samma gäller ju för människor). På samma sätt övertygar bilder av djurbarn fler än bilder av djur som är eller ser vuxna ut.

Jämför med hur många som påstår att de inte kan tänka sig att se på en film om djurrätt för att de inte klarar av att se lidande. Ofta med kommentaren ”då skulle jag behöva bli vegetarian” eller liknande.

Is Animal Cruelty or Purity (“Abolitionist”) Messaging More Effective?

Budskap som fokuserar på djurens lidande fungerar bättre än att prata om det omoraliska i att äta djur (som lidit).

Djurälskare som säger sig älska djur blir såklart förnärmade när man påpekar att de äter djur. Om man däremot visar bilder på skadade djur kanske de enklare tar till sig? Djur känner smärta, djur skriker, djur blöder. Det vet djurägare.

Which request creates the most diet change, “vegan,” “vegetarian,” “eat less meat,” or “cut out or cut back on” animal Products?

Studien visar att det är mest effektivt att prata om att ”avstå från/äta mindre” kött medan uppmaningen om att äta veganskt funkar minst bra.

Det visar ju bland annat Naturskyddsföreningens arbete som ofta fokuserar enbart på ett djur i taget, så som jätteräkan eller ålen, liksom Djurens rätts kampanjer som pratar om djur på cirkus eller minkar.

Jag använder ofta bilder av glada, gulliga levande djur och pratar gärna om moral och etik. Vad skulle hända om jag postade bilder av grisar som lider istället? Det krävs ingen undersökning för att förstå att det kommer leda till reaktioner. Personligen har jag oftast valt bort det av respekt för djuren. Jag älskar ju dem! Men kanske är det dags att tänka om.

Inga fler gullegrisar med tillgång till utevistelse. Inga fler kalvar som diar på en äng. Jag bidrar ju bara till bilden av att de har levt ett bra liv när de i själva verket är ett undantag från regeln. Regeln om rutinmässigt lidande.

Hur blev du vegan?

För några veckor sedan ställde jag en fråga på Instagram som löd Hur blev du vegan? Även om bara 10% av svenskarna äter vego är det väldigt lätt att hitta dessa i sociala medier och jag följer en hel drös så jag fick in en famn fina svar. Hoppas de kan inspirera någon!

Helen

felicianols Fint initiativ Helen! Jag blev vegan över en natt våren -14. Jag har sedan tonåren intresserat mig av en hälsosam kost och alltid tyckt om frukt och grönsaker. Slutade äta fläsk -09, egentligen för att det äcklade mig. Nöt något år efter. De senaste tre fyra åren innan jag blev vegan åt jag mestadels vegetariskt. Åt fisk och kyckling någon gång i månaden. Sista åren började även ägg äckla mig. Däremot åt jag mycket mejeriprodukter. En sommar levde jag i princip på yoghurt och melon pga en ätstörning jag led av. Keso/ruccola/gurka var en annan variant. Så att animaliska produkter äcklade mig visste jag inte om jag skulle tolka vara baserat på ätstörningen eller på att jag höll på att sakteliga anamma en vegansk livsstil. Jag hade länge velat prova veganlivet innan jag väl gjorde det, men att kämpa med att hålla en ätstörning i schack (prio ett var liksom: undgå viktuppgång) gav inte utrymme för den typen av förändringar. Men när jag väl tog steget ska jag erkänna att det var hälsoskälen främst som lockade mig – ”plantbased diet”. Jag hade också haft mycket problem med mig mage och även om jag åt laktosfritt så tänkte jag att jag ska prova mjölkfritt. Äh va fan jag provar veganskt! Så april -14 hade jag min ”vegan detox månad” och under den månaden kom jag över en del litteratur osv över hur djuren faktiskt har det. Tom mjölkindustrin… jag skäms nästan att säga det men jag hade verkligen ingen aning. Efter den månaden kunde jag inte gå tillbaka, jag var vegan och ville få fler att bli det! Helt ärligt är det ett av de bästa besluten i mitt liv!!! Det hjälpte mig bli av med min ätstörning för det första, men sedan kan jag ärligt säga att jag ser världen och mina medvarelser med nya ögon. Känner mig mer levande och en del i något större (yogan gör väl sitt här också). Det känns bara så självklart! Jag saknar inte livet innan ett dugg! KÄRLEK ✨

@rockspindeln @felicianols Vilken historia! Tack för att du delar med dig! Ja, yogan och veganism hör verkligen ihop, för hela kroppens välbefinnande. Jag tänker att det är upp till bonden och ICA-handlaren att informera ärligt om hur mjölkkorna har det. Att de inte gör det utan istället ritar teckningar på mjölkpaketen om hur djuren (inte) har det säger så mycket om den industrin. Namaste!

Elin

ElinResan tog fart i sena tonåren. Galna ko-sjukan bröt ut, kor i olika länder sprattlade otäckt i nyhetssändningarna och matsalen i min gymnasieskola började servera vegetarisk lunch varje dag till alla som ville undvika kött. Ingen lapp om specialkost behövdes. Jag gick över till en mer vegetarisk kosthållning, men fisk och fågel slank fortfarande ner. Jag minns inte vilka tankar som ledde till den här förändringen, särskilt rädd för kosjukan var jag nog inte. Men redan på högstadiet snuddade jag vid idén om att bli vegetarian, det fanns några stycken i min klass. Det första försöket föll dock pladask framför grillen på familjens veranda.

”Jo, jag är vegetarian” sa jag om någon frågade, ”fast jag äter fisk och fågel.” Och fisk och fågel-vegetarian var jag tills folkhögskolestudierna inleddes några år därpå. Den här gången var majoriteten av mina klasskamrater vegetarianer och inte en enda måltid behövde vi laga själva. Steget till att också välja bort fisk och fågel blev närmast omärkbart, jag slevade bara upp mat från de V-märkta kärlen i stället för de andra.

Och den sociala friktionen var under denna första vegotid minimal, de flesta omkring mig åt ju som jag och
ingen behövde förklara eller försvara valet av djurfri kost. Efter ett år var det dags att kliva ut ur folkhögskolebubblan. Jag grät en skvätt på kökssoffan hemma hos pappa där jag mellanlandat över sommaren. Grät för att jag just lämnat de människor som varit min vardag, men också för att jag insåg att de kloka och självklara värderingar som funnits i bubblan inte alls var självklara utanför den, i verkligheten. Som att inte äta kött till exempel. Fast nu visste jag att det fanns andra ideal än dem jag såg omkring mig, vänner som till och med var veganer. De var så vettiga, de där vännerna, och det blev mot deras ideal jag ställde mina egna. I den världen var vegetarianen på god väg, men det fanns ytterligare steg att ta och det gjorde jag med glädje.

Det blev snart tydligt hur stark påverkan den sociala omgivningen har på de egna vanorna, åt olika håll. Efter ett veganskt halvår blev jag ihop med en köttätare och tillvaron återgick till en vegetarisk med mjölk, ost och ägg i kylskåpet. Då och då damp medlemstidningen från djurrättsföreningen ner på hallmattan. Jag läste om livet som industrihöna, mejeriko, textilproducerande får och kanin och tårarna rann nerför kinderna. Inget av det där onödiga lidandet ville jag bidra till, egentligen. Jag kunde inte försvara varför jag la osten och gräddglassen i varukorgen. Det fanns inget annat alternativ än att leva veganskt, och så blev det, mer och mer för varje besök i matbutiken. Att jag nu hade börjat dela min vardag med en som ville åt samma håll var nog avgörande, men viljan att förändra och förändras fanns i grunden i mig själv, i insikterna jag fått genom åren.

Veganlivet är lätt och svårt. Lätt i praktiken; vi äter köttbullar och potatis med brunsås och lingonsylt, potatisplättar efter mormors recept, julbord, till och med pizza på pizzeria! Allt utan animaliska ingredienser. Den svårare biten är det som sker inombords; min allt större medvetenhet kring vad mänskligheten tar sig rätten att göra mot andra varelser har fått mig att förändra mina vardagliga vanor, men den innebär också en resa på ett annat plan, existentiellt skulle jag vilja påstå. Inte förrän jag kom fram till att nu är det nog, jag är inte med på det här sättet att konsumera och leva längre, och tog klivet, kunde jag riktigt se vilken surrealistisk och destruktiv värld jag befinner mig i. Hur onaturliga de gamla vanorna egentligen var, både för min och djurens del. Hur jag, en vuxen och hyfsat reflekterande person, under alla år till exempel konsumerat mjölk som egentligen var menad som spädbarnsmat, kalvens mat? I efterhand framstår det som ytterst underligt.

Inte alla bönder!

Ängavallen våren 2014

Maken till bristande självinsikt och självkritik hos svenska bönder när medier för femtioelfte gången rapporterar om vanvård, lidande och död är svår att finna. Eventuellt påminner de om en annan grupp som har svårt att se strukturer?

Inte på min farm!

Konsumenterna känner till att dessa svarta rubriker är regel snarare än undantag men förtränger det å det grövsta för att skydda sina dagliga val. Frukost, lunch och middag. Men det finns ingen som förtränger det mer än just bönderna. Aldrig någonsin har jag hört dem identifiera att det oundvikligen är en förutsättning att djur som inte får sina behov tillgodosedda lider, på en mängd olika sätt.

Att vara bonde är en livsstil!

För att få en förståelse för att medias rapporter fortfarande väcker uppmärksamhet får vi syna vilka de två största parterna är här. De som föder upp djuren och de som äter djuren.

Vi har bönderna som tidigt tvingas vänja sig vid att dels döda djur, något som inte vemsomhelst skulle klara av, av uppenbara skäl, och dels att en enorm mängd djur dör som en följd av den ekonomiska kalkylen som hen satt upp. Exempelvis leder den hårda aveln till att 18% av alla kultingar dör innan slakt, vilket anses normalt. Exempelvis dödas alla tuppkycklingar och killingar direkt efter födseln då de saknar värde i produktionskedjan, vilket anses normalt. Exempelvis står 99% av alla grisar instängda hela livet, vilket anses normalt. Exempelvis står hälften av alla kor fastbundna, utan möjlighet att ens vända på sig, under majoriteten av året, vilket anses normalt. Osv.

Detta är bondens utgångsläge för produktion.

Vi har även konsumenterna, som år efter år fått höra om missförhållanden och uppriktigt chockats av alla hemskheter, men som inte gör något långsiktigt åt det utan fortsätter i gamla fotspår – för att det är gott.

De här två parterna möts i tysta överenskommelser som ”närproducerat” och ”KRAV-märkt” medan vi som vägrar stödja lidande, och kanske vid tillfälle påpekar att KRAVs vision skiljer sig från faktisk fakta, häpet ser på för att de ser så nöjda ut, båda två.

Media och veganer envisas med att rubba den här balansen genom att helt enkelt presentera fakta. För sanningen är enkel. Det går inte att ha industriell produktion av levande varelser utan lidande. Testa att läsa ett kommentarsfält där bönder, köttätare och veganer försöker enas om detta. Bönderna har ursäkter, köttätarna har ursäkter och veganerna rabblar fakta men anklagas för att inte förstå böndernas utgångläge, som jag nämnde ovan. Det som är så normalt.

Genom att äta grönt kan fler människor få mat, miljön kan förbättras, vår hälsa likaså och framförallt kommer vi sluta föda upp miljontals djur enbart för att döda dem. Det låter så enkelt i mina öron. Från jord till bord. Wow no cow.

Ironin i detta? Den gröna maten får vi från våra bönder.

Hej COOP!

COOP

COOP väcker just nu uppmärksamhet med en video där en familj bytt helt till eko-varor under ett par veckor vilket jag inte har några synpunkter på men i samband det uppmärksammade jag ett påstående på deras kampanjsajt som jag i flera dagar väntat svar på.

Precis som Naturskyddsföreningen listar de fem produkter som är extra viktiga att byta ut till ekologiska. Bananer och vindruvor, kaffe, potatis, mjölk och kött.

Ekologiskt kött kommer från djur som haft det bra och fått utlopp för sitt naturliga beteende.

Jag kan inte hjälpa att fråga vad som räknas som naturligt. Är det naturligt med tvångsinsemination?  Är det naturligt att döda alla tuppkycklingar direkt efter födseln? Är det naturligt att kastrera kultingar utan bedövning? Är det naturligt för hönor att lägga ägg varje dag? Är det naturligt att skilja kalvarna från korna?

Läs gärna på om naturligt beteende och fundera på om det är okej att en av Sveriges största livsmedelskedjor påstår något sådant. Givetvis skulle de aldrig erkänna att det bästa vore att inte äta djur men är det inte bättre att rent konkret peka på att eko handlar om viss utevistelse, foder och antal djur istället?

Uppdatering:

Sen blev det knäpptyst.

Vegansk kost är allra bäst för klimatet

Veganbaserad kost mest klimatvänlig

Det råder inga tvivel om vilken kost som är mest vänlig för klimatet! Ändå tipsar forskaren i Chalmers rapport om att protein från ägg och fågel ”är ett smart och billigt sätt att minska vår klimatpåverkan” på. Här skulle jag vilja påstå att de som bryr sig om miljön också bryr sig om djuren men det är inte så självklart. De flesta bryr sig först och främst om sig själva när det kommer till mat, även de gröna. Se bara på Miljöpartiet som helt saknar en vegoprofil. Jag kan inte komma på en enda miljöpartist som är vegan. Det är egentligen väldigt märkligt, med tanke på hur tydlig kopplingen mellan miljö och kost är och har varit länge.

Hur är det då med äggen och kycklingarna?

Kycklingindustrin är den värsta av alla djurindustrier. Varannan kyckling dödas direkt efter födseln enbart för att de är pojkar. 150 000 fåglar dör varje år på väg till slakten av skador de haft länge eller fått i samband med den oömma behandlingen vid uppsamlingen. Många kvävs även till döds i de trånga lådorna inne i slaktbilen eftersom de packas så hårt. Som människa kan du inte besöka en uppfödare utan att bära mask medan fåglarna, som får sår på fötterna av att gå runt i sin egen avföring, andas in den fräna lukten av ammoniak varje dag utan möjlighet till utevistelse.

Någon annan miljövän som reagerar på att kyckling skulle vara ett bra alternativ?Förhoppningsvis är det ett april-skämt.

Så mycket lagligt våld att svälja

Veganska ägg

Foto: Veganska ägg från Karolina Tegelaars album Påskbuffé utan ägg och mjölk

I 20 år har jag naivt trott att om jag bara berättade för andra om det våld mot djur som jag ser så skulle de också sluta stödja den industrin. Med facit i hand så fungerar inte det. Jag kommer ändå aldrig sluta tro på det.

Det som slog mig häromdan är att det våld de sväljer är lagligt. Att sju miljoner pojkkycklingar dödas direkt efter födseln för att de är pojkar utan ekonomisk vinning är lagligt. Att 150 000 kycklingar dör på väg till slakten varje år är lagligt. Att det luktar så fränt inne hos kycklingarna där de står instängda hela livet att människan måste ha mask på sig för att kunna andas är lagligt. Att deras kroppar växer så fort att deras ben knäcks är lagligt. ”Världens bästa djurskydd”-lagligt.

Så varför matar vi den industrin med våra pengar? Är det för att påskägg är tradition? För att kyckling är gott? Eller är det för att alla inte känner till hur djuren har det? Du som läser det här kan väl omöjligen äta ägg någonsin igen om det innebär att du stödjer det här lidandet?

Eller jo, just det. Jag lär mig aldrig!

Vi har ökat vår köttkonsumtion med 40% sen 1990. Uppenbarligen har inte lagarna hängt med. 

En äggochlammfri påsk i år?

Kycklingar

Fler kycklingar än något annat djurslag föds upp och dödas för kött vilket innebär ungefär 80 miljoner individer per år i Sverige. Alla pojkkycklingar som föds, de gula ulliga som syns i marknadsföringsmaterial som påskmust och vykort, sorteras ut direkt efter födseln och dödas eftersom de inte ger bonden några pengar. Somar skriver bra om det på Politism.

Den tillväxtinriktade aveln har gjort så att kycklingarna växer så snabbt att de får ont. Mängden ägg skiljer sig enormt från vad hon normalt skulle producera och de små liven utsätts för lampor som ska likna det ljus som kommer nu under våren, fast året om, nästan dygnet runt för att öka produktionen. Det är med andra ord inte ”naturligt” att äta vare sig ägg eller kyckling och det är ingenting ”människan har gjort i alla tider” under de här förutsättningarna. Kycklingarna får som du kanske vet aldrig träffa sin mamma och bor inomhus hela livet. På väg till slakt dör dessutom 150 000 individer varje år av skador, oöm behandling och syrebrist.

Så vad sägs om att skippa äggen i påsk? Och när du ändå är igång, låt lammet leva också! En äggochlammfri påsk, om inte annat för att de är så söta.

Skool of vegan

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 Helen Alfvegren

Tema av Anders NorenUpp ↑