Vegan-arkiv - Sida 44 av 48

Kategori: Vegan (sida 44 av 48)

Fyra dagar i Paris

I början av sommaren fanns det riktigt bra priser på flygbiljetter så jag spontanköpte en till Paris och letade sen runt efter en passande lägenhet på Airbnb. Jag fann en perfekt precis nedanför Sacre Coeur med världens finaste utsikt över taken! Det här är andra gången jag testar det och det är något väldigt speciellt med att bo i lägenhet istället för på hotell!

Eftersom vi ändå var grannar började jag min vistelse med en promenad upp till stans kanske finaste kyrka och slog mig ner med den bit mat jag hittat på vägen.

Tyvärr bestod den endast av en frigolitlåda med osaltade pommes frites eftersom jag glömt de livsnödvändiga tips jag skrivit ut hemma i lägenheten. Om du planerar att göra en resa skulle jag rekommendera att ha några restaurangtips på fickan för det var ingen dans att hitta något veganskt. De ställen jag väl besökte hade dock utmärkt mat!

Jag har inga som helst planer med resan, utöver några små delmål som fick sätta agendan, utan strövade mest omkring med en bok i väskan som sällskap.

När jag var i Paris 2008 såg jag i princip det som ska ses så även om jag gick förbi Louvren eller Eiffeltornet behövde jag inte köa för att uppleva det igen vilket var väldigt skönt. Jag bara fortsatte strosa!

Jardin de Tuileries.

Av en slump, som det ska vara, sprang jag på en second hand-butik på väg hem och provade mig igenom deras utbud medan ägaren och hans udda sällskap satt och drack champagne och pratade om livet. Fick med mig tre plagg hem, glad över att det inte var fler eftersom jag bara hade med mig en ryggsäck för den korta vistelsen.

Dag två var jag bättre förberedd, hade koll på var jag kunde få une baguette, s’il vous plait och en fruktsmoothie till frukost och läste sen andmäktigt de två första kapitlen i Arne Dahls Blindbock med väggen ovan som kuliss. Karln är ett geni, jag vet inte varför jag förvånas av det om och om igen.

Notre Dame.

Pretty in pink!

När jag hittat till Loving hut var jag rent ut sagt överlycklig eftersom allt tar lite längre tid än en tror i den stora staden. Kebab- och tofuspettet med nudlar och grönsaker var väl värt ett besök!

Likaså sorbetglassen hos Berthillon!

Skejtare utanför Palais de Tokyo.

Eiffeltornet precis vid Almatunneln där prinsessan Diana blev ihjälkörd. Jag blev väldigt påverkad av det av någon anledning, kanske för att jag stunden innan jag upptäckte var jag var tänkte på att de körde som idioter precis där.

Middagen åt jag på Tien Hiang, rekommenderas också! Tänk på att dubbelkolla öppettider var du än ska äta så att du inte åker tvärs över stan förgäves! Kvällen bjöd på en fantastisk solnedgång som jag sneglade på samtidigt som jag skypade.

Den tredje dan bestämde jag mig för att skippa Versailles och åka direkt till Marais istället! Väl där hittade jag en alldeles utmärkt second hand som heter Gilda Vintage Quality, gå dit är mitt tips, även om det inte är i billigaste laget! Ryggsäcken fick påfyllning även efter det besöket.

Centre Pompidou.

Fick tips om East Side Burgers från Niclas på Instagram vilket tacksamt togs emot!

Sen stack jag till Lafayette och blev allt lite impad igen av det vackra taket.

Jag provade en klänning från Sonia Rykiel som nästan fick följa med hem, den var ju på rea! Annars var det underklädesutbudet som verkligen imponerade, Agent Provocateur och Princesse Tam Tam tillhör favoriterna.

Sista dagen regnade det så jag plockade ihop mina saker, köpte med mig en baguette och sa tack och hej för den här gången! Även om Paris är kärlekens stad så fanns det mer av den varan hemma i form av hemlagad middag och mys. Borta bra men hemma bäst!

Testa att äta grönt en månad!

augusti 7, 2013 / Helen / 1 kommentar

Ett fång med japanska anemoner till Michaela som uppmanar alla att testa en månad som vegetarian (eller om du redan är det, vegan)! Läs det här bra, konkreta och smarta inlägget för mer info! Om det känns spännande, om du blir nyfiken, om det verkar lite läskigt men du gärna vill ändå, tveka inte att hojta för tips och råd, antingen till mig eller något annat vegohjärta!

Många brukar bli förvånade över hur gott och enkelt det är men det jag tycker mest om är att det väcker en upptäckarglädje, i att uppskatta nya smaker och nya rätter som snabbt blir till favoriter, i att på riktigt förstå att det inte behövs djur för att äta gott, nyttigt och varierande. Sprid gärna hennes inlägg vidare!

Vegetariskt är gott!

juli 24, 2013 / Helen / Inga kommentarer

Sista kvällen i Malmö spenderades på en filt i en park tillsammans med Björn som har bloggen Vegankrubb. Vi har inte setts innan men sånt spelar ju ingen roll när en följer varandra i sociala medier. Eftersom han också är vegan har vi ju det gemensamt och det var något som återkom som diskussionsämne.

Eftersom jag spenderat veckan som @sweden med att oförstående försöka förstå hur jag ska bemöta argument som ”växter har också känslor”, ”Mmm, tasty!” när jag lägger upp bilder på de djur jag träffat och ”det skulle inte finnas några djur om det inte vore för köttätare” utan att vara oartig (jag tyckte att jag lyckades genom att hänvisa till det defensiva köttätarbingot men då fick jag höra att jag var passivt aggressiv och att jag skämde ut andra veganer) var det skönt att få säga exakt vad jag tycker om saken, även om det var till någon som i stora drag tycker som jag.

Vi hade ett bra snack men är långt ifrån färdigpratade. Som jag ser det måste restauranger och andra ta köttätarnas enda argument ”kött är gott” väldigt bokstavligt för där har vi nyckeln. Om det bara erbjuds ett vegetariskt alternativ måste det vara precis lika gott som det mest populära från den övriga menyn, både smakmässigt och utseendemässigt. När tallriken kommer in ska folk vända sig om vid bordet och ge komplimanger för hur gott det ser ut och helst ska de ha läst eller hört om den vegetariska rätten redan innan de kom dit. Egentligen ska den inte heller benämnas som vegetarisk utan bara som jäklig god mat.

Jag blev lite förtvivlad senare på kvällen efter att ha postat bilderna från Ängavallen att någon nu tror att djuren som de äter har det lika bra som de som jag träffat på Instagram. Låt mig då påminna om att Ängavallen har gått ur KRAV för att de tycker att KRAV har för låga krav. Istället för att rabbla fakta vill jag visa hur fina djuren är men det får inte uppstå någon förvirring om vilka det är som ligger i trågen på ICA. Jag är medveten om att det är känsligt att påpeka att någon mördar en levande varelse, särskilt en som inte har fått sina naturliga behov tillgodosedda under hela den korta livstiden, men se på den lilla parveln ovan och försök förstå hur tydligt jag ser kopplingen mellan djur och kött. Och det finns alternativ för att det ska få det bättre.

Jag är väldigt nyfiken av mig, kanske lite extra när det kommer till djur. När jag läser om att grisar är mer intelligenta än hundar, då vill jag gärna se det med egna ögon. När jag läser om att vi har en bra djurskyddslag i Sverige (precis som vi anses ligga i framkant när det kommer till jämställdhet) vill jag gärna höra någon som ifrågasätter det. När jag läser på vegetariska alternativ att de innehåller ägg kontaktar jag det företaget för att höra om de kan byta ut det mot något annat. Och när jag läser om djurförsök i Djurens frigörelse kontaktar jag KI för att höra hur deras djur har det. Nästa vecka ska jag på besök till Astrid Fagraeus. Så stillar jag min nyfikenhet.

Lyssningstips! Veganprat #4 om husdjur och Maria Svelands sommarprat.

Malmö för mig

juli 23, 2013 / Helen / 6 kommentarer

Malmö för mig är många saker. Nästan alla gör mig lika lycklig som att hitta två flugor i rosen i håret.

Vallgraven utanför museet.

Slottsträdgårdens vackra odlingar.

Ribban i skuggan av Turning torso.

Rosfontänen i Folkets park.

Precis allt inne på Astrid & aporna!

Uteserveringen på Kafé Agnez.

Stockrosorna på Gamla väster.

Men framförallt är det nog detta jag tycker allra mest om!

Ta av mig skorna för att hänga i hagen med grisarna.

Klappa de små liven när de softar i skuggan.

Plocka upp och pussa på en för att de är helt oemotståndliga!

Hålla tummarna för att det här gänget vill leka.

Ta den långa promenaden ut på ängen där kossorna står och bli helt tagen av det vackra landskapet.

Börja gråta mitt bland alla korna för att folk på riktigt äter barn utan att reflektera över det.

Få en puss efteråt.

99% av grisarna i det här landet tillbringar sina liv inomhus, ofta på betonggolv där de inte kan böka. Nästan hälften av alla kor står uppbundna nästan hela året vilket innebär att de inte ens kan vända på sig. Att jag är vegan beror på fakta och kärlek, en ganska enkel kombination att basera beslut på.

Det här besöket hade Mathias inte tid att visa mig runt, jag kommer ju så spontant, men han sa att jag fick göra vad jag ville, hänga var jag ville. Jag tycker att det är helt fantastiskt att han har den inställningen.

Senast jag var på besök i slutet av mars hade jag vantarna på mig när jag klappade kompisarna, den här gången kom Mathias förbi mig i hagen med en iskall flaska hemmagjord flädersaft som svalkade fint i värmen. Där satt jag nöjt i nya kjolen och bara njöt av det jag gillar allra mest.

Efter några timmar var det riktigt skönt att svalka och tvätta av fötterna. Att besöka Ängavallen är utan tvekan det bästa med Malmö för mig, även om jag gillar allt det andra också! Tack för den här gången! Jag vill tillbaka snart igen!

Vänliga veganen på studiebesök

juli 11, 2013 / Helen / 1 kommentar

Jag har de senaste dagarna pratat med Karolinska Institutet på Twitter eftersom jag läser Djurens frigörelse nu och är helt mörkrädd över hur många plågsamma djurförsök som genomförts genom åren över hela världen, sällan med ett konkret resultat som följd. Kan inte ens minnas när media senast rapporterade om försöksdjur och de flesta är nog rätt nöjda med att inte veta vad som försiggår men ibland tar nyfikenheten över!

I går frågade jag om jag får komma på besök för att se hur djuren har det och idag fick jag ett jättetrevligt mail som svar. De undersöker om jag kan få besöka Astrid Fagraeus som är det laboratorium där de har aporna. Det låter väldigt läskigt och spännande på samma gång. Precis som jag gärna hänger med de kor jag inte äter vill jag gärna träffa de djur jag inte plågar. Bara för att höra om de har det bra. Under omständigheterna.

Jag är ju en väldigt vänlig vegan så jag hoppas verkligen att de säger ja. Annars… skoja! Ser fram emot ett besök!

Se upp för min vattenpistol!

juli 2, 2013 / Helen / Inga kommentarer

I fredags var vi ute till havs och vände vid Vaxholm i en väldigt vacker båt, kollegorna på jobbet. Tanken var att alla fick göra vad de ville när vi parkerade vid land igen men i praktiken innebar det att vi samlades på samma ställe ett stenkast därifrån för att vi gillar att umgås med varandra.

En kollega som jag sällan pratar med men gärna vill lära känna närmare sa några väldigt vänliga ord om mina inlägg, bilder och värderingar – att hon som äter kött, röker och dricker alkohol uppskattar det jag skriver om och uppmanar till, även om det innebär att jag pekar på henne med min vattenpistol. Hennes ord betyder enormt mycket för mig och det fick jag tillfälle att uttrycka, hoppas att vi får tillfälle att ses snart igen!

Tips! 3 poddar jag har lyssnat på nu på sistone:

Missa inte heller Nina Åkestam som i går höll Årets Feministiska Almedalstal som presenteras av Maktsalongen. ”Säg att du är feminist, säg det högt och tydligt och till alla du träffar.” Gör det! Och glöm inte att nämna det för dina kollegor.

En snabb summering av söndagen!

juni 23, 2013 / Helen / 7 kommentarer

Jag började dygnet med att dansa till så många bra låtar på Tonys dansgolv på Obaren att jag nästan skrämde iväg Arvid ut i den ljumma sommarnatten med mina glädjetjut, fortsatte dagen med att gå på Jean Paul Gaultiers utställning, helt fantastisk, (lyckades locka till mig några tatueringar när jag träffade på en gammal kollega från Pocket shop som visste att det fanns några kvar bakom kassan), hittade klänningen med stort K till Helena och Antons bröllop (som givetvis är superhemlig fram till den stora dagen), upplevde en stund av sann Twitter-lycka när Peter och Isak skickade kärlek över internet (det påminde om hur vi brukade ha det på fredagarna förr), rullade nästan hem i det fina vädret på mammas cykel som jag precis fått ta över (men bakhjulet hade ingen luft så jag tog t-banan), bokade äntligen boende i Paris (med en utsikt att tillbe även för mig som ateist), köpte en biljett till Natten på fredag då det ska dansas tryckare tills det ljusnar igen (måste bara sommarfesta med jobbet först) och blev på riktigt lycklig när jag såg att lill-ICA tagit hem Alpros nya sojayoghurt som jag bett om (den med rabarber och jordgubbssmak som är så himla krämig och god)! Håller tummarna för att edamamebönorna också dyker upp i frysen inom kort!

Jag åt en suverän sallad på Systrarna Voltaire i PUB-huset och gillar särskilt att de kallar den för vegansallad. Det gröna alternativet har ju nästan alltid en liten undanskymd plats på menyn eller så står den inte med alls. Jag funderar lite på det. I veckan åt jag lunch på en av de finaste restaurangerna på Strandvägen och fick in en tallrik med ris, sötsur sås och lite lätt stekta grönsaker (pak choi och långa skidbönor som var rätt svåra att tugga i sig). Det jag blir ledsen över är inte att jag behöver sitta och peta i mig det, det jag blir ledsen över är att det inte är en enda person vid bordet som skulle vilja byta tallrik med mig. Och så har jag det sällan annars, privat. Då är jag så mallig över att jag vet exakt vilken rätt som är godast på menyn och vet att den skulle vinna över vemsomhelst till den gröna sidan (nr 18 på Kokyo, tofun med svarta bönor på Ho’s, tzayspettet med sötpotatis på Chutney, till och med vegankorven på 7-Eleven) men sällan imponerar det vegetariska alternativet på mitt sällskap när vi väljer valfri restaurang i landets huvudstad. Tänk om det gjorde det? Tänk om det vegetariska var det bästa som erbjöds på menyn? Tänk om det var den rätten som det skrevs om i tidningarna, som fick folk att vallfärda till restaurangen för att smaka. Tänk.

Jag letar veganhak i Paris för fullt och tar tacksamt emot tips!

Något jag missat? Merci på förhand!

Hur får du i dig protein? och andra frågor som behöver raka svar

juni 22, 2013 / Helen / 5 kommentarer

En av de absolut vanligaste reaktionerna jag får som vegohjärta är frågan Hur får du i dig protein? Det är en av många myter som etsat sig fast som sanningar om vegetarisk/vegansk mat, att proteinbrist är ett problem, och jag tänkte döda den här och nu. Jag behöver 50 gram protein om dagen och det finns i nästan allt jag äter, till och med i den veganska chokladen jag äter i badet på kvällarna när jag ligger och läser.

Det här är bara några av de livsmedel som jag har stoppat i magen i dag och mängden protein per 100 gram:

Alpro naturell yoghurt 4 gram
Markattas mandelsmör 21 gram
GoodLifes nötbiffar 9 gram
Astrid och apornas korv 20 gram
Sojabönor 13 gram
Lingongrova 8,5 gram
Divine mörk choklad med hallon 6,7 gram

Proteinet är inte ett problem. De flesta som äter veganskt har dessutom bättre koll på vad de får i sig än en köttätare har och en blandad kost hjälper dig att få i dig det du behöver. Har du någonsin hört talas om någon som drabbats av proteinbrist eller känner du någon som har det? Jag gissar att du inte har det.

Det är snarare jag som ska ifrågasätta hur mycket extra protein och fetter köttätare får i sig. Köttrenden skrämmer mig rejält och saknar helt logik eftersom den inte bara leder till enormt lidande för djuren – den drabbar miljön och i slutändan människan också. Hjärtattacker, blodproppar, övervikt, cancer, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, högt kolesterolvärde… Allt kan spåras tillbaka till djuren. Men det är ju ingen nyhet.

Det människan behöver finns i grönsaker, frukt, fullkorn (pasta, ris, bröd), baljväxter (bönor, linser) och nötter/fröer. Många verkar tro att det inte finns någon mat kvar om de tar bort de animaliska produkterna men det är bara okunskap. Jag kan äta i princip allt en köttätare kan, bara växtbaserat. Vi använder samma kryddor och om en skillnad i konsistens innebär att djuren inte tvingas lida under min hand så ser jag det som en extra krydda. Jag fick nyligen en vegansk ost i present och den smakar precis som Gouda. På midsommarafton lät jag mitt nyfikna sällskap smaka på tzay och alla älskade det. I morse piffade jag till min sojayoghurt med färska biggaråer. Veganskt innebär lite mer omtanke men framförallt öppnar det upp för nya, spännande måltider.

När Jonathan Safran Foer gjorde research till sin bok Äta djur (som jag rekommenderar varmt) drog han två slutsatser. Den ena var att de flesta han pratade med var övertygade om att han skulle bli vegetarian när han fick all fakta presenterad för sig vilket säger rätt mycket. Den andra slutsatsen var därför att folk redan känner till det lidande som pågår men vägrar ändra sina vanor. När min kollega häromdagen höll upp en bebisbläckfisk på restaurangen vi var på frågade jag om hon hade sett videon med Luiz som inte vill äta sin mammas mat när han får reda på att den innehåller djur. ”Nej och jag vill inte se den”, sa hon, ”jag gillar mat!” Det har inte med saken att göra. Jag ser det som ett jätteproblem att folk vägrar koppla djuret på tallriken till djuret i havet eller hagen. Barn är så mycket klokare.

Något annat som många fått om bakfoten är att du inte kan träna för att du äter grönt. Tänk då på att de starkaste djuren på jorden, som elefanter, noshörningar och flodhästar, alla är växtätare. Apor likaså vilket säger mycket om vilka vi bör jämföra oss med. De tillhör dessutom de djur som lever längst vilket jag tycker känns tryggt. Jag funderar mycket just nu på varför det ses så naturligt att dricka mjölk från ett djur som är så långt ifrån oss. Mjölk som borde gå till kalven. Mjölk som är anpassad för att en kalv med fyra ben ska växa upp till en stor ko på flera hundra kilo, alltså långt ifrån vad människan någonsin kan tänkas behövas. Borde inte chimpansmjölk vara mer rimligt? Eller varför inte katt- eller hundmjölk om vi ändå har en sådan hemma? Låter det helt uppåt väggarna? Då vet du hur jag känner!

När personen som sitter mittemot mig och äter kött säger att hon älskar djur säger jag ifrån. Trots att det är socialt krångligt. Överlag är jag väldigt rak på sak i min kommunikation. Häromdan fick jag alla tre i sällskapet att välja det vegetariska alternativet till lunch för de kunde inte säga emot den fakta jag presenterade när de frågade om varför jag är vegan. ”Men nu får du väl ta och ge dig!” väntar jag mig nästan att folk kommer säga snart. Kompis! Jag har inte ens börjat. Trots att hon inte ville det mailade jag videon med bläckfiskarmar till min kollega. Och så kommer jag hålla på. Jag kommer vara jävligt krånglig. I dag hörde jag en gris skrika av smärta, såg fiskar dö av syrebrist, kalvar tas ifrån sin mamma, grisar dras i örat, kultingar kastade i betonggolvet, kycklingar malas levande… Det betyder mer för mig än att passa in. Enormt mycket mer.

Jag ska drömma om hägg- och mandelglass!

juni 13, 2013 / Helen / Inga kommentarer

Googla ”vegetariskt Malmö” och vips så dyker min blogg upp högst upp, fint va! (Likadant med ”medieplanerare”.) Jag har väldigt svårt att tänka på så mycket annat än grön mat just nu och vill helst inte prata om något annat heller. Alla mina bilder på Instagram handlar om mat, alla mina tweets på Twitter likaså. Och nu bloggar jag om det, igen.

I går mailade jag till Max för att fråga om deras burgare är vegan, om de har någon dressing som är det och om de planerar att börja med sojashakes eller varför inte, hör och häpna, sojaburgare? Det sista förslaget stod Mårten för. Han fick tyvärr nej men jag leker med tanken att det är inte är så märkvärdigt att veganer och vegetarianer tar större plats på hamburgarerestauranger. Varför inte?

Burgaren är vegan men den friteras tillsammans med produkter som innehåller mjölk enligt deras chefskock som jag råkade ha i kontaktlistan på mailen.

Vi var även förbi Daglivs då jag köpte på mig mängder av veganska kakor som Marabous Mörk choklad cookies, Göteborgs Kex Jätten vanilj och Bageriets Bästa bärdröm-kakor från samma kexfabrik. Det kommer ju bli picnic-väder nån dag! Alla Singoalla är vegan, det vet du va? Jag har mailat till Göteborgs Kex för att höra om de inte kan tänka sig att använda Djurens rätts veganska sigill för att underlätta ännu mer för sina kunder.

Sara har åkt hem, love you long time! men anledningen till att hon var i stan är att hon ska börja skriva för en ny tidning som kommer ut i höst och som ska granska matindustrin och samtidigt inspirera hemmakocken. Hunger – ett väldigt passande namn! Den ges ut av samma förlag som står bakom Filter och Offside och chefredaktören är ingen mindre än den hemliga kocken Mats-Eric Nilsson. Jag anar succé! Jag uppmuntrade Sara att skriva om veganism och det hade hon redan tänkt på. I Malmö där hon bor finns det väldigt många bra människor som är veganer, som Fido och Johanna som har underbara Vegoteket, som Björn som har Vegankrubb, så det kommer inte vara några problem att hitta någon att intervjua!

Björn har för övrigt programmet Mat i munnen ovan där Teresa, som också är vegan, precis har börjat jobba och som fantastiska Michaela har gjort loggan till (besök hej blekk bums!). Det är något med profiler – vi kallade Björn för veganbjörn vid köksbordet häromdan som att det är hans namn – som inte bör underskattas!

Jag blev så oerhört sugen på att åka till Malmö när jag såg att de gjorde hägg- och mandelsglass i programmet. Hur gott låter inte det? Vegansk, så självklart. Såg på Vegokoll att Bea Szenfeld var med i en kändisvariant av Halv åtta hos mig. Vegan! Hur cool är inte hon? För cool för skolan. Okej, nu ska jag stilla min veganfeber med lite KRAV- och Fairtrademärkt veganchoklad och en god bok innan jag blir löjlig!

Denna sommar

juni 9, 2013 / Helen / Inga kommentarer

Det finns bara en sessa för mig, hon som ser livrädd ut på bilden här ovan, men jag undersöker ryktet om att prinsessan Madeleine skulle vara vegetarian! Återkommer! På midsommar har jag fått äran att vara barnvakt till lilla A så då ska hon få sova över här hemma, ser fram emot det!

De senaste dagarnas värme sätter sina spår! Det innebär bland annat att allt blir så mycket roligare! Jag har dansat till Tonys beats två kvällar den här veckan och kommer fortsätta med det, blir så glad av hans musik! Den här låten med J Cole och TLC får mig dock att gråta. Tionnes röst…

En annan favoritstund från veckan som gått utspelade sig på Allers tak i onsdags tillsammans med Hermine som jag träffade för första gången – vi klickade som Silvia och kungen! Vi försökte förklara för hennes kollegor på de andra tidningarna att vi var på en Twitter-date, det gick okej. När de gått ner för att fortsätta jobba satt vi kvar ett tag till och jag är övertygad om att vi hade kunnat möta solnedgången där utan problem.

Har bokat biljetten till Way Out West nu men ska dra ut lite till på att boka boende i Paris tills jag känner att jag har hittat den perfekta lyan. Premiärdoppet var nära i helgen men får vänta några veckor till! Har typ sju baddräkter som vill se dagens ljus så det är bara att kämpa på!

Åt en riktigt smarrig vegansk kokos- och ananaskaka i dag på Hermans (han som gör bakverken är vegan så du kan välja och vraka bland allt) och lånade hem Det andra könet från bibblan vid Hornstull. Det känns riktigt fint, nästan högtidligt, att börja läsa de nästan tusen sidorna nu.

Sommaren är här! Och i morgon kommer Sara! Åh!

Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet