vegan-arkiv - Sida 31 av 39

Etikett: vegan (sida 31 av 39)

Rekommendera mera!

Jag försöker förklara veganism för människor som frågar med att jag inte äter något som kommer från djuren. Det funkar faktiskt inte för de börjar ändå räkna upp mjölk, ost och ägg, innan de kommer på sig själva. Troligtvis är de så vana vid att det är mat – inte djur – och att de känner folk som är vegetarianer men inte veganer.

På samma sätt ses proteinbrist som en sanning hos veganer, något som är helt obefogat. Protein finns i baljväxter, sojabönor, tofu, nötter, frön, bröd, kokt potatis, gröna blad, alger, majs osv och är väldigt enkelt att få i sig. I dag skriver SvD och SR om att köttätare löper fyra gånger så stor risk att drabbas av cancer, just för att de äter för mycket animaliskt protein. Värt att notera!

Den ökade köttkonsumtionen leder också dokumenterat till fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar men än har jag inte sett några rekommendationer för att äta veganskt eller ens vegetariskt. Livsmedelsverkets rekommendationer flörtar dock lite med stockholmsvegetarianer, även om jag undrar om Naturskyddsföreningen håller med.

Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen.
Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel.
Ät fisk ofta, gärna två-tre gånger i veckan.
Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen.

Vegansk semla, lätt som en plätt!

mars 4, 2014 / Helen / Inga kommentarer

Köp ett paket semlebullar, du behöver inte baka själv, och gröp ur en grop i bullen som du sen fyller med en blandning av mandelmassa och resterna av den urgröpta bullen. Vispa upp sojavispgrädden med några teskedar socker i och lägg sen på en rejäl klick eller fem på bottenbullen. Lägg försiktigt på bullocket och pudra rikligt med florsocker. Klart!

Överkurs! Doppa botten av locket i smält mörk choklad och låt stelna. Ge grädden smak av choklad, kardemumma eller varför inte saffran? Och när du ändå är på gång, täck hela skapelsen med ett grönt marsipanlock. Vegansk semla, det gröna alternativet!

Den stora veganutmaningen

mars 1, 2014 / Helen / 2 kommentarer

I dag börjar Den stora veganutmaningen! Jag är inte på något sätt med men älskar initiativet och när jag fick ett mail från en deltagare som snubblat över min blogg tänkte jag passa på att bjuda på lite inspiration!

Att vara vegan handlar till största delen om att äta riktigt god mat även om jag främst är det för att inget djur ska behöva lida och dö för min skull.

Du kommer bli förvånad, det är som att en helt ny värld öppnar sig, utan att du behöver sakna något.

På nätet finns det mängder av grymma bloggare som delar med sig av sina bästa recept! Klicka dig vidare till Vegoteket, Vardagsmatad, Vegoriket, Gaashud, Vegologi, Vegania, Vegankrubb och Flickan & kakorna så ska du få se!

Vegokoll och Pinto magasin har alltid koll på det senaste! Gå in och inspireras av nya produkter, tips på ställen värda att besöka eller gör en mental notering om vilka som säljer veganska semlor i år. Och på tal om magasin så borde du genast beställa Matmagasinet Vego som är helt fantastiskt! Fullmatad med tips och recept!

Lyssna också på Veganprat där två syskon i Västerås resonerar om det mesta som har med veganism att göra! Och missa inte det fina matprogrammet Mat i munnen!

När du är i affären så använd med fördel Vegolistan i början så att du hittar det du är sugen på.

Du kan enkelt ersätta mjölk, ägg, grädde och smör i vilken ICA-butik som helst och hitta burgare, biffar, schnitzel, bitar, tofu, bollar, nuggets, färs och stekar utan problem.

Missa inte att också leta rätt på de finaste korvarna, tofun och sojaproteinet också. Det gör du förslagsvis i asiatiska butiker och hälsokostbutiker eller renodlade vegobutiker som Goodstore (i Stockholm) eller Astrid & aporna (i Malmö).

Astrid & aporna är också märket på en mängd fantastiska produkter, allt från julsk*nka och ostar till göttbollar och majonäs.

Anamma är också ett märke att hålla utkik efter, de har precis gjort om alla sina produkter så att allt är veganskt. Du hittar deras produkter på ICAS, Hemköp, Willys, COOP och City Gross. Om de inte finns inne ber du helt enkelt din handlare att ta in.

Jag vill verkligen rekommendera Alpros naturella youghurt samt den med smak av jordgubb och rabarber. Likaså är jag förtjust i Oatleys havregrädde men Alpros går precis lika bra. Ska du göra en tårta eller pannkakor måste du testa Alpros vispgrädde som är helt ofattbart fluffig!

För att ersätta mjölk kan du välja mellan soja- eller havredryck (se till att du köper osötade sorter!) och välja mandel- eller hasselnötsdrycken när du gör varm choklad. Det går utmärkt att baka med dessa produkter!

Till frukost äter jag gärna ett gott bröd (i princip allt bröd är veganskt så det är bara att välja och vraka) med mjölkfritt margarin (förslagsvis Carlshamn) och pålägg i form av Jeezly-ost, sk*nka, tartex med smörgåsgurka, jordnötssmör (finns slät eller crunchy) eller den grönsak som råkar ligga i kylskåpet.

Till det en god juice, en jordgubbssmoothie (banan, jordgubbar, naturell youghurt, sojadryck) eller varm choklad. På sommaren älskar jag att variera frukten eller bären i en skål naturell youghurt, så enkelt och så gott! Gärna med lite frön på.

Lunch och middagar kan bli allt från snabblösningar som snällkorv i bröd, potatisbullar med lingonsylt eller sojafärs och spaghetti till mer invecklade recept som hemmagjord seitan, tofugratäng eller palak paneer. Köp hem ett gäng olika baljväxter och koka upp!

Om jag går ut och äter går jag helst till restauranger och fik som jag vet är duktiga på vegansk matlagning men det brukar nästan alltid finnas något. Du märker snabbt vilka som lägger lite extra kärlek när de improviserar.

Exempelvis LouieLouie, Farang, Kokyo, Lao wai, Betan, Martins gröna, Vurma eller Chutney men du kan alltid få en god vegansk sushi eller indisk rätt var du än är i för stad.

Många pizzerior har också hoppat på vegantrenden och serverar mängder av pålägg som det inte gick att drömma om för några år sedan. Leta rätt på smultronställena genom att höra dig för i vegangrupper på Facebook till exempel.

Det du ska undvika att äta är kött, fisk och fågel samt produkter med mjölk, ägg och honung i. Sen finns det delar av djur som du bör se upp med, särskilt i godis, som gelatin och karmin. Kika på baksidan av förpackningen så ser du vad den innehåller.

Om du är chokladälskare som jag så notera att kakaosmör inte innehåller smör! Det finns mängder av chokladsorter som du kan äta men jag rekommenderar varmt Vego som säljs på Goodstore, stora bitar med hela hasselnötter i!

Vegansk mat är inte hälsokost, det är precis det du är sugen på för stunden!

Dyk ner i det asiatiska köket och testa en mängd olika tofu-sorter innan du hittar din favorit. Har du hört talas om tzay innan? Du kommer att älska tzay! Och seitan är fantastiskt!

Börja med att laga samma rätter som du brukar göra och byt ut de delar som kommer från djuren mot de som kommer från naturen. Leta sen upp en handfull recept och börja experimentera!

Som vegan kommer du testa en mängd nya rätter och upptäcka hur mycket god mat det finns samtidigt som du inte behöver ge upp gamla godingar som parmesan, bearnaisesås eller pannkakor.

Vegansk mat är bra för både djur och natur. Och om sojadrycken inte smakar komjölk så gör det faktiskt ingenting. Du vänjer dig!

Vegansk majonäs? Jajamensan!

februari 23, 2014 / Helen / 1 kommentar

Jag fick testa Astrid & apornas majonäs, Mayo, för några månader sedan och kan nu dra slutsatsen att det är original-varianten som fallit mig i smaken! Är lite osäker på hur en använder majonäs utöver till vegoburgare men det funkar faktiskt perfekt som snabb sås till en grönsaksbiff eller liknande för den som är lat.

Annars går det ju utmärkt att göra en egen majonäs genom att piffa till COOPs X-tra majonäs med lite naturell sojayoghurt, vitlök, färska kryddor och vad en nu är sugen på. Dessutom brukar min kille göra en riktigt smarrig hamburgerdressing av tomatpuré, senap, yoghurt, bostongurka, majonäs, salt och peppar. Mums!

Recension av Revolten, rörelsen, Refused

februari 23, 2014 / Helen / Inga kommentarer

Jag var den enda av mina vänner och klasskamrater som inte provade alkohol i högstadiet men det var först i gymnasiet som jag upptäckte att det fanns andra som jag. De kallades Straight edge och av en slump hade en av mina barndomskamrater en kille i sin klass som var det. Han gav mig ett blandband och tillsammans med tips från en av mina andra barndomskompisar började jag lyssna på hardcore. Och kanske särskilt Refused.

Första gången jag såg dem på Hultsfred 1996 blev jag knockad av energin på scen. Prick såhär såg det ut:

Sen dess var jag fast! Det är därför extra roligt, och lite läskigt, att få en inblick i hur ens idoler såg på den tiden. Särskilt efter deras reunion förra året då jag såg dem spela vid åtta tillfällen, många av dem tillsammans med Marie (som har skrivit ett matigt fanzine för den som vill läsa mer).

Boken är skriven av Patrik Wirén, sångare i Misery Loves Co, och i förordet blir jag lite nervös över att redaktören gett honom lite väl fria händer men det ordnar upp sig i första kapitlet. Genomgående är det otroligt många interna detaljer som kunde ha behövt bättre redigering men det är ändå en unik inblick i en tid som betytt mycket för många, både i Sverige och utomlands.

Mest tagen blir jag av trummisen David Sandströms mamma. Vilket engagemang! Hon påminner mig om min killes familj så kanske är det typiskt för Umeå? En sammanhållning och en självklar inställning att hjälpa till, att delta, att stödja ungdomarna. Jag minns hur imponerad jag var över att höra hur många kids i Umeå som var vegetarianer och när vi var där uppe på spelningar så hade nästan alla X:at händerna. Tänk att få växa upp i en sådan kultur!

Det är fascinerande att backa bandet och få höra om hur allt började och en gång för alla reda upp vad som hände under det där sista året och framförallt varför.

Jag pratade med Marie om boken när vi sågs i Stockholm härom veckan och vi var båda överens om att vi hade velat läsa ännu mer men så är vi ju otroligt nördiga när det gäller Refused också. Det är trots allt en intern bok men för mig som är rätt i målgruppen blir den väldigt speciell.

Det finaste är ju att Umeå fortfarande ger mig samma vibbar, i alla fall när det kommer till kreativa upptåg, som Marc Strömberg och hans Håll det äkta, som illustratören Hanna Karlzon, som det feministiska Bokcafé Pilgatan, som den veganska cateringfirman Snåttren, som de ekologiska restaurangerna Rost och Socialize, som det nybyggda Bildmuseet.

Superduper tips från Stockholms stadsbibliotek! Den 3 mars kommer Dennis och Patrik till Kulturhusets bibliotek för att prata om boken. Det vill jag inte missa för allt mjölkfritt smör i Carlshamn!

Va, är det veganskt?!

februari 23, 2014 / Helen / 4 kommentarer

På Skunk fanns det en grupp som hette Va, är det veganskt?! som jag tänkte hämta inspiration ifrån på bloggen! Som vegan får en ofta märkliga frågor i stil med Äter du potatis? eller Kan du äta bröd? så jag tänkte vända mig till andra veganer som redan pratar samma språk som jag. Tanken är att göra återkommande inlägg där jag testar nya produkter och bara delar vidare det jag verkligen rekommenderar.

Som de här nya läckerbitarna från Anthon Berg! Mörk choklad med smak av lakrits eller havssalt och mandel. Otroligt goda! Tre stycken för 20 kr är godtagbart och de passar perfekt som biogodis. Mina allra varmaste veganska rekommendationer!

Pst! Missa inte taggen #vadveganeräter på Instagram!

Lusten att löpa

februari 23, 2014 / Helen / Inga kommentarer

Det känns som att alla bitar föll på plats nu i helgen. Efter att jag gjort mitt pilatespass i fredags och började göra armhävningar nämnde min kille att han har hantlar och vikter som jag gärna får låna. Sagt och gjort! Sen när solen värmde så skönt i går och påminde om att våren är på gång kände jag en längtan till stigarna i skogen så vi gick förbi Löplabbet i går och provade ut ett par skor till mig. De var jag bara tvungen att inviga i dag!

Jag ska låna Born to run av min kille, en bok som inspirerar en till att springa, även dagar då solen inte visar sig samt snickra ihop en playlist som kan passa. (Jag har även laddat hem RunKeeper sist av alla.) Märkte att jag gärna springer till lite lugnare låtar men en blandning blir nog bra. Annars är det ju bara att ta Stic.mans The Workout rätt av. Vegan power! Missa inte videon till Back on my Regiment!

Recension av The Ghosts in Our Machine

februari 23, 2014 / Helen / 2 kommentarer

Vi såg på Sverigepremiären av The Ghosts in Our Machine i går på ett välbesökt Vegoforum, där spökena representerar alla de djur vi aldrig ser men vet finns där. Det är första gången jag ser en film som fångar världen med mina ögon, dvs med veganglasögonen på och det är Liz Marshalls förtjänst.

På gatorna i New York filmas kvinnor i pälsar, skyltfönster med skinnskor, en uppstoppad kråka som dekoration, en korvkiosk vid ett gathörn där korvgubben pressar ett spett med döda djur mot stekpannan, en utställningsmonter på en flygplats med en uppstoppad leopard. Så ser jag också på världen. Det är döda djur överallt, men ingen ifrågasätter det.

Fotografen Jo-Ann McArthur som porträtteras i filmen är vegan sen 10 år tillbaka och försöker med sina bilder visa att djur, precis som människor, har känslor och behov. Och att de trots det får utstå så enormt mycket lidande och grymheter. Hennes fotoprojekt We animals har fångat djur över hela världen i nästan 15 år och hon har märkt att ett riktigt starkt fotografi kan få ett större genomslag än en olaglig aktion. Även om de ibland måste kombineras.

Jag känner igen mig väldigt mycket i henne. Hur frustrerande det är att rabbla fakta, trots att den finns tillgänglig för alla, som när hon ifrågasätter att vegetarianer stödjer mjölkindustrin som på många sätt är värre än köttindustrin eftersom korna får leva kortare, tas ifrån sina barn och deras kroppar utarmas innan de själva blir en del av köttindustrin. Hur provocerande det är när folk ändå inte gör något, trots att de får alla fakta serverade.

När hon diskuterar sin kommande bok med ett förlag och visar upp sina bilder får hon frågan om hon sover gott om nätterna. Hon svarar att hon lider av sömnproblem på grund av alla hemskheter hon har sett och har, precis som jag, ett väldigt stort behov av att få umgås med glada djur för att väga upp alla hemskheter hon tar del av.

Som exempel på en hemskhet kan jag nämna videon som Humane Society släppte härom dan och som New York Times plockade upp. Den visar smygtagna bilder från en gård i Kentucky kallad Iron Maiden, vilket för övrigt är namnet på ett gammalt tortyrredskap. På gården står suggorna instängda i små, tajta burar utan möjlighet att ens vända sig om, så kallade gestration crates. Där står de medan de väntar barn vilket i princip är hela livet eftersom de hålls konstant gravida under de få år de får leva. Det är helt normalt inom factory farming.

På gården finns ett oerhört dödligt virus, av arbetarna kallat El Churro, som leder till diarré hos de små kultingarna. Mannen som har smygfilmat på gården berättar att han under två dagar sett 980 kultingar dö av det viruset och i gången mellan metallburarna syns mörka pölar av magsjuka. De döda kultingarna samlas ihop på hög och av deras inälvor och tarmar görs en smoothie som arbetarna matar suggorna med. Varpå de blir infekterade.

Det är väldigt svårt att lämnas oberörd av det. Och det är väldigt märkligt att inga medier i Sverige ens nämner det med tanke på hur mycket uppmärksamhet exempelvis galna ko-sjukan fick när den började spridas till människor också. En sjukdom som ju startade med att kor blev matade med andra kor i form av kött- och benmjöl.

Djurindustrin kommer aldrig visa upp den sanna bilden av hur djuren har det så Jo-Anne använder sig av också av olagliga metoder för att komma in på mink- och rävfarmar för att fota dem i smyg. (Pinsamt nog nämner hon minkfarmar i Sverige som exempel på ett land där hennes bilder fått stort genomslag.) Frågar du pälsdjursbranschen så har djuren det bra i sina burar men när du ser hennes bilder, hör djurens skrik och ser deras stressade beteende, verklig panik, ser du i deras ögon vem det är som ljuger.

Filmen utspelar sig under ett år runt om i USA, Kanada och Europa, bland annat i en fristad för djur utanför New York där fantastiska berättelser uppstår. Jag både skrattar och gråter under filmens gång, alltmedan Jo-Anne försöker få till sitt bokkontrakt för att nå ut till så många som möjligt med sina bilder. Det är fantastiskt att se hur hon fångar dem, på riktigt fångar deras själ, och jag tror inte att någon som ser filmen, eller hennes bilder, lämnas oberörd. Jag hittar den faktiskt på Bokus och blir lite sugen på att beställa!

I ett klipp får vi se en gris som vadar ut i sjön för att bada och nöjt doppar trynet i vattnet och blåser bubblor varpå alla i Palme-salen inne i ABF-huset skrattar till. Det kändes så oerhört självklart att han skulle göra precis så! Men har du någonsin sett en gris bada? Nä. Inte jag heller. Det är den typen av sorg i glädjeögonblicken, om och om igen.

Att se djur i bur som kämpar för att komma ut är enbart sorgligt. Och att lämna dem är det värsta, säger Jo-Anne, precis som killen som smygfilmade inne på Iron Maiden. Samtidigt som filmen ändå är hoppfull så inser tittaren att djuren inte ens har rätt till sitt eget liv, de har inte rätten att leva. Det är oerhört starkt. Se den! Och missa inte Blackfish!

Sverigepremiär för The Ghosts in Our Machine på Vegoforum

februari 20, 2014 / Helen / Inga kommentarer

Jag blev väldigt glatt överraskad i går när jag upptäckte att The Ghosts in Our Machine ska premiärvisas på Vegoforum nu på lördag! Det är en film som jag har längtat efter länge och som jag vet kommer beröra mig starkt. I en läsvärd recension jag hittade i går står det:

I cried myself to sleep, and then I thought, the next morning, about how powerfully the film had affected me; how it had broken more of my heart than I thought there was left to break. And I knew that if I had watched this film as a non-vegan, it would have changed everything for me; that I could not have seen the world the same. That’s the kind of film this is. Every dot is connected, and you cannot come away unchanged.

Rätt bra betyg! Jag ser även fram emot diskussionen om ”Den svenska djurindustrin – ur djurens perspektiv” som Lena Näslund håller i, hon som gjorde så otroligt bra radioinslag i Vetandets värld i P1 då bland annat Ängavallen intervjuades. Peppen!

Och du! Om du inte är vegan, bli vegan!

Världens godaste gratäng!

februari 18, 2014 / Helen / 2 kommentarer

Jag har fastnat för bloggen Vardagsmatad efter att vi gjorde seitan i helgen (vetegluten finns till bra pris på Goodstore nu om du är sugen på att testa!) och kanske alldeles särskilt för deras tofugratäng. Tror att det har att göra med att jag hade en burk tångkaviar hemma som är så gott, för jag har egentligen aldrig gillat fisk, och att jag precis handlat hem ekologisk tofu på Asian Market vid Fridhemsplan. Mums!

Den blev så otroligt god! Moset, smaken, tofun, min mun var alldeles lycklig! Tar tacksamt emot fler middagstips!

Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet