Du sökte efter mjölk - Sida 11 av 15

Sökresultat: ”mjölk” (sida 11 av 15)

Årets första besök på Ängavallen!

I söndags lämnade vi Malmö för att åka ut bland de gula rapsfälten på landet. Ängavallen ligger strax utanför Vellinge och det är enkelt att åka dit med buss 146, gå av vid Håslöv.

Så fint att vara tillbaka för årets första besök!

Grisarna var ute i den stora hagen och jag höll mig från att hoppa in innan paret som stod och fotade hade gått där ifrån, jag ville ju verka lite civiliserad.

När vi stod och höll oss fick jag ögonkontakt med en av sönerna på gården på håll och han vinkade åt oss att klättra över så då gjorde vi det! Du vet sådär som bönder gör till veganer!

Det är som julafton varenda gång!

Det fina vädret var helt perfekt – lite skillnad från förra våren i slutet av mars när jag kröp ihop i en grop i halmen för att hålla värmen!

Det är så fantastiskt att omge sig med de här krabaterna!

Tjaba!

Samma skor som i somras!

Något av det jag gillar mest är ljudnivån, att höra hur grisarna pratar med varandra och hur ivriga de är!

Så skönt med lite svalka!

Puss mamma!

Alltså!

Jag klappade den här sötnosen i sömnen och hon gillade verkligen när jag kliade henne under hakan – även fast hon sov!

Såhär vill jag egentligen alltid ha det!

Ganska soft faktiskt!

Kli kli!

När de hade ätit var de trötta och låg och njöt i solen så vi tog oss en lång promenad ut på ängen där korna står.

Kli kli!

Även här är ljudnivån ljuvlig, att höra hur kalven suger i sig sin mammas mjölk, så naturligt och självklart!

Mestadels undrade de nog vad jag pysslade med.

Några var riktigt nyfikna, det är som att särskilt skorna lockar dem.

En sån fin kalv!

Här låg en annan och sov så sött! De är som små bambis hela bunten!

Här är ytterligare en annan. Jag älskar dem alla!

Jag hittade så fina blå blommor på ängen och är nästan helt säker på att det är samma blomma som sen dök upp i vår varmrätt!

Jag hade ingen aning om att de hade så bra veganmat, vi blev glatt överraskade! Allt smakade så otroligt gott, rödbetorna, potatisen, jordärtskockorna, tofun, mums!

I sommar ska vi sova över en natt och jag kan knappt tänka på det utan att det flyger runt fjärilar i magen! Det är så otroligt vackert på Ängavallen, ser mest fram emot att vakna upp där.

Fler bilder finner du på Flickr, det här vara bara en bråkdel av de jag tog!

❤ Det säger mycket om @Angavallen som låter två veganer hänga med deras grisar och kor! Att de dessutom har utsökt veganmat är fantastisk! ❤

— Helen Alfvegren (@rockspindeln) April 27, 2014

Att odla sin egen mat

april 7, 2014 / Helen / Inga kommentarer

Det blir inga blommor i år men däremot ska jag äta upp allt jag odlar! Jag må ha överdrivit mängden dill jag kommer konsumera men det ska nog gå bra. På kolonin kommer jag efter midsommar kunna plocka upp potatisen direkt från jorden, promenera grusvägen hem genom skogsdungen, koka den i lättsaltat vatten en knapp kvart senare och sen låta en handfull knippe dill regna över de små liven medan det mjölkfria margarinet får allt att smälta ihop till ett kalas i munnen.

Min fina vän Eva skrev att hon ska skicka hem Green Kitchen Stories till mig, ser fram emot att få inspiration till att göra något av allt det här gröna! På Instagram följer jag med stort intresse inspelningen av nya Mat i Munnen och har skyhöga förväntningar på de kommande avsnitten. Jag säger som Lars Frölander när Tomas Ravelli erbjuder honom 10 000 kronor för att äta en bit torr och okryddad gris: tack, men nej tack! Odlad mat är banne mig bäst.

Ett budskap som är enkelt att förstå men svårare att ta till sig

mars 26, 2014 / Helen / Inga kommentarer

Jag uppskattar den här typen av visuella videos där det är busenkelt att ta till sig fakta och svårt att inte bli berörd. Den här handlar om det verkliga priset för en hamburgare som du kan få för en guldtia hos närmaste multinationella snabbmatskedja. Den påverkar hela vår jord.

Men det är ju gott!

I boken Farmageddon besöker författaren några av världens mest fasansfulla exempel på hur djurindustrin breder ut sig och påverkar djur, natur och människor. Den handlar om mjölkkor i Kalifornien som nästan ramlar omkull av sina egna juvers enorma övervikt, om hur de i Taiwan svälter de ekologiska hönorna för att de ska lägga ägg oftare, om hur ansjovisindustrin i Peru föder fiskodlingar runt om i världen med sitt fiskfoder, allt medan resterna av deras kroppar pumpas ut i havet igen där vattenytan skiner av fett.

Men det är ju gott!

Telegraphs recensent summerar det bra genom att påpeka att människan inte kommer påverkas av den här boken så länge hon själv inte riskerar att drabbas av en farsot som liknar det fantastiska lidande vi dagligen utsätter djuren för.

Men det är ju gott!

Jag känner mig väldigt påläst och blundar aldrig för fakta. Därför är jag vegan. I går lärde jag mig dock något nytt. Svenska ekologiska växtodlingar gödslas med gödsel, så kallat biofer, som består av benmjöl från danska grisar. Gissningsvis både kuperade (knorren avklippt utan bedövning) och fixerade (uppvuxna med en mamma som ligger fastbunden av galler medan hon matar de sina). Trots att våra svenska djurskyddslagar förbjuder det.

Men det är ju så gott!

Jag läste även om suggan som skickats till slakt trots att hon grisade på vägen dit, något som också är förbjudet. Det upptäcktes att hon led av leverförfettning, fettnjure och utbredd gulsot. På Foodmonitor där nyheten kommer ifrån går det att läsa om de sex kvigor som skickades högdräktiga till slakt och om du har inlogg kan du även få se bilderna. Det är sådant jag tänker på när jag läser att Svenskt kött kampanjar tillsammans med de största livsmedelskedjorna för att få oss att äta mer svenskt kött.

Men det är ju så gott!

Precis som jämställdhet bygger djurrätt på fakta, det är inte en åsikt. Därför borde vi egentligen vara överens om det allra enklaste budskapet. Ät inte djur.

Varför är vegetarianer inte veganer?

mars 17, 2014 / Helen / Inga kommentarer

Jag tycker att diskussionen som togs upp i senaste Veganprat och på Vegoforum är så intressant. Varför är vegetarianer inte veganer?

För mig som älskar djur kändes det hur lugnt som helst att vara vegetarian. Jag åt ju inte kött, undvek gelatin men däremot åt jag ju ägg och ost och alla möjliga sorters mjölkprodukter förstås… allt det där som faktiskt kommer från djuren.

I efterhand kan jag inte riktigt förstå det. Ingen kan ju påstå att korna, grisarna och hönorna mår särskilt bra när de står instängda större delen av året, om inte hela livet. Deras kroppar är så hårt avlade att de är uttjänta enligt industrin långt innan de hunnit leva klart. Och de får inte utlopp för sitt naturliga beteende vilket påverkar dem negativt från dag ett.

Ordet vegetarian är alltså lite lurigt.

Även om jag valde ekologiska KRAV-märkta ägg från frigående höns så maldes hankycklingarna levande till döds, och hönorna fick inte umgås i grupper om 20 vänner som de föredrar utan med 10-15 000 främlingar, i lokaler som var upplysta nästan dygnet runt.

Och även om jag inte åt hamburgaren som skapats av hundratals uttjänta mjölkkor som knappt ens fyllt fem bast så bidrog jag i förlängningen till att deras liv tog slut. All mjölkproduktion, även den ekologiska, innebär att kor tvångsinsemineras, transporteras (långa sträckor) och dödas för att bli mat till människan.

Ju fler som äter färre djur desto bättre såklart – flexitarian har blivit något av ett modeord – men å andra sidan innebär ju det att det är okej att döda djur ibland. Hur går det ihop med de etiska slash miljömässiga skäl som ligger bakom valet till att börja med? Vegetarian däremot är ju fortfarande långt mycket bättre än att äta djur… eller är det egentligen samma sak?

Det är som sagt väldigt intressant att diskutera varför vegetarianer inte är veganer.

Knäppa upp byxorna-goda veganska nachos med ostsås

mars 12, 2014 / Helen / 1 kommentar

Anton tipsade mig om ett nachosrecept från kocken The Food Lab som varje år äter och lagar vegansk mat under en månads tid.

The Ultimate Fully Loaded Vegan Nachos! I går tog vi hjälp av Ullman och Doris för att testa hans recept!

Grundreceptet består dels av en tomatsås med svarta bönor, chipotle och sojafärs, dels av en ostsås gjord av bland annat cashewnötter, mandelmjölk och potatis.

Ja, potatis!

Tomatsåsen med bönorna mixades innan vi hällde i färsen, tips, och ostsåsen mixades också när den hade puttrat klart.

Det tyckte Ullman var lite jobbigt.

Men vi blev helt till oss av lycka!

Jag snubblade över olikfärgade morötter inne på Daglivs så de fick också vara med på ett hörn.

Det hela serverades med nachochips, en salsa på silverlök och tomater samt en krämig guacamole på avokado, silverlök, lime och vitlök.

Så otroligt gott och mumsigt! Jag åt tills jag var tvungen att knäppa upp byxorna.

Det gick faktiskt riktigt snabbt att laga ihop! Helgtips!

Tack för sällisen i köket, Ullis!

Rekommendera mera!

mars 5, 2014 / Helen / Inga kommentarer

Jag försöker förklara veganism för människor som frågar med att jag inte äter något som kommer från djuren. Det funkar faktiskt inte för de börjar ändå räkna upp mjölk, ost och ägg, innan de kommer på sig själva. Troligtvis är de så vana vid att det är mat – inte djur – och att de känner folk som är vegetarianer men inte veganer.

På samma sätt ses proteinbrist som en sanning hos veganer, något som är helt obefogat. Protein finns i baljväxter, sojabönor, tofu, nötter, frön, bröd, kokt potatis, gröna blad, alger, majs osv och är väldigt enkelt att få i sig. I dag skriver SvD och SR om att köttätare löper fyra gånger så stor risk att drabbas av cancer, just för att de äter för mycket animaliskt protein. Värt att notera!

Den ökade köttkonsumtionen leder också dokumenterat till fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar men än har jag inte sett några rekommendationer för att äta veganskt eller ens vegetariskt. Livsmedelsverkets rekommendationer flörtar dock lite med stockholmsvegetarianer, även om jag undrar om Naturskyddsföreningen håller med.

Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen.
Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel.
Ät fisk ofta, gärna två-tre gånger i veckan.
Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen.

Den stora veganutmaningen

mars 1, 2014 / Helen / 2 kommentarer

I dag börjar Den stora veganutmaningen! Jag är inte på något sätt med men älskar initiativet och när jag fick ett mail från en deltagare som snubblat över min blogg tänkte jag passa på att bjuda på lite inspiration!

Att vara vegan handlar till största delen om att äta riktigt god mat även om jag främst är det för att inget djur ska behöva lida och dö för min skull.

Du kommer bli förvånad, det är som att en helt ny värld öppnar sig, utan att du behöver sakna något.

På nätet finns det mängder av grymma bloggare som delar med sig av sina bästa recept! Klicka dig vidare till Vegoteket, Vardagsmatad, Vegoriket, Gaashud, Vegologi, Vegania, Vegankrubb och Flickan & kakorna så ska du få se!

Vegokoll och Pinto magasin har alltid koll på det senaste! Gå in och inspireras av nya produkter, tips på ställen värda att besöka eller gör en mental notering om vilka som säljer veganska semlor i år. Och på tal om magasin så borde du genast beställa Matmagasinet Vego som är helt fantastiskt! Fullmatad med tips och recept!

Lyssna också på Veganprat där två syskon i Västerås resonerar om det mesta som har med veganism att göra! Och missa inte det fina matprogrammet Mat i munnen!

När du är i affären så använd med fördel Vegolistan i början så att du hittar det du är sugen på.

Du kan enkelt ersätta mjölk, ägg, grädde och smör i vilken ICA-butik som helst och hitta burgare, biffar, schnitzel, bitar, tofu, bollar, nuggets, färs och stekar utan problem.

Missa inte att också leta rätt på de finaste korvarna, tofun och sojaproteinet också. Det gör du förslagsvis i asiatiska butiker och hälsokostbutiker eller renodlade vegobutiker som Goodstore (i Stockholm) eller Astrid & aporna (i Malmö).

Astrid & aporna är också märket på en mängd fantastiska produkter, allt från julsk*nka och ostar till göttbollar och majonäs.

Anamma är också ett märke att hålla utkik efter, de har precis gjort om alla sina produkter så att allt är veganskt. Du hittar deras produkter på ICAS, Hemköp, Willys, COOP och City Gross. Om de inte finns inne ber du helt enkelt din handlare att ta in.

Jag vill verkligen rekommendera Alpros naturella youghurt samt den med smak av jordgubb och rabarber. Likaså är jag förtjust i Oatleys havregrädde men Alpros går precis lika bra. Ska du göra en tårta eller pannkakor måste du testa Alpros vispgrädde som är helt ofattbart fluffig!

För att ersätta mjölk kan du välja mellan soja- eller havredryck (se till att du köper osötade sorter!) och välja mandel- eller hasselnötsdrycken när du gör varm choklad. Det går utmärkt att baka med dessa produkter!

Till frukost äter jag gärna ett gott bröd (i princip allt bröd är veganskt så det är bara att välja och vraka) med mjölkfritt margarin (förslagsvis Carlshamn) och pålägg i form av Jeezly-ost, sk*nka, tartex med smörgåsgurka, jordnötssmör (finns slät eller crunchy) eller den grönsak som råkar ligga i kylskåpet.

Till det en god juice, en jordgubbssmoothie (banan, jordgubbar, naturell youghurt, sojadryck) eller varm choklad. På sommaren älskar jag att variera frukten eller bären i en skål naturell youghurt, så enkelt och så gott! Gärna med lite frön på.

Lunch och middagar kan bli allt från snabblösningar som snällkorv i bröd, potatisbullar med lingonsylt eller sojafärs och spaghetti till mer invecklade recept som hemmagjord seitan, tofugratäng eller palak paneer. Köp hem ett gäng olika baljväxter och koka upp!

Om jag går ut och äter går jag helst till restauranger och fik som jag vet är duktiga på vegansk matlagning men det brukar nästan alltid finnas något. Du märker snabbt vilka som lägger lite extra kärlek när de improviserar.

Exempelvis LouieLouie, Farang, Kokyo, Lao wai, Betan, Martins gröna, Vurma eller Chutney men du kan alltid få en god vegansk sushi eller indisk rätt var du än är i för stad.

Många pizzerior har också hoppat på vegantrenden och serverar mängder av pålägg som det inte gick att drömma om för några år sedan. Leta rätt på smultronställena genom att höra dig för i vegangrupper på Facebook till exempel.

Det du ska undvika att äta är kött, fisk och fågel samt produkter med mjölk, ägg och honung i. Sen finns det delar av djur som du bör se upp med, särskilt i godis, som gelatin och karmin. Kika på baksidan av förpackningen så ser du vad den innehåller.

Om du är chokladälskare som jag så notera att kakaosmör inte innehåller smör! Det finns mängder av chokladsorter som du kan äta men jag rekommenderar varmt Vego som säljs på Goodstore, stora bitar med hela hasselnötter i!

Vegansk mat är inte hälsokost, det är precis det du är sugen på för stunden!

Dyk ner i det asiatiska köket och testa en mängd olika tofu-sorter innan du hittar din favorit. Har du hört talas om tzay innan? Du kommer att älska tzay! Och seitan är fantastiskt!

Börja med att laga samma rätter som du brukar göra och byt ut de delar som kommer från djuren mot de som kommer från naturen. Leta sen upp en handfull recept och börja experimentera!

Som vegan kommer du testa en mängd nya rätter och upptäcka hur mycket god mat det finns samtidigt som du inte behöver ge upp gamla godingar som parmesan, bearnaisesås eller pannkakor.

Vegansk mat är bra för både djur och natur. Och om sojadrycken inte smakar komjölk så gör det faktiskt ingenting. Du vänjer dig!

Recension av Revolten, rörelsen, Refused

februari 23, 2014 / Helen / Inga kommentarer

Jag var den enda av mina vänner och klasskamrater som inte provade alkohol i högstadiet men det var först i gymnasiet som jag upptäckte att det fanns andra som jag. De kallades Straight edge och av en slump hade en av mina barndomskamrater en kille i sin klass som var det. Han gav mig ett blandband och tillsammans med tips från en av mina andra barndomskompisar började jag lyssna på hardcore. Och kanske särskilt Refused.

Första gången jag såg dem på Hultsfred 1996 blev jag knockad av energin på scen. Prick såhär såg det ut:

Sen dess var jag fast! Det är därför extra roligt, och lite läskigt, att få en inblick i hur ens idoler såg på den tiden. Särskilt efter deras reunion förra året då jag såg dem spela vid åtta tillfällen, många av dem tillsammans med Marie (som har skrivit ett matigt fanzine för den som vill läsa mer).

Boken är skriven av Patrik Wirén, sångare i Misery Loves Co, och i förordet blir jag lite nervös över att redaktören gett honom lite väl fria händer men det ordnar upp sig i första kapitlet. Genomgående är det otroligt många interna detaljer som kunde ha behövt bättre redigering men det är ändå en unik inblick i en tid som betytt mycket för många, både i Sverige och utomlands.

Mest tagen blir jag av trummisen David Sandströms mamma. Vilket engagemang! Hon påminner mig om min killes familj så kanske är det typiskt för Umeå? En sammanhållning och en självklar inställning att hjälpa till, att delta, att stödja ungdomarna. Jag minns hur imponerad jag var över att höra hur många kids i Umeå som var vegetarianer och när vi var där uppe på spelningar så hade nästan alla X:at händerna. Tänk att få växa upp i en sådan kultur!

Det är fascinerande att backa bandet och få höra om hur allt började och en gång för alla reda upp vad som hände under det där sista året och framförallt varför.

Jag pratade med Marie om boken när vi sågs i Stockholm härom veckan och vi var båda överens om att vi hade velat läsa ännu mer men så är vi ju otroligt nördiga när det gäller Refused också. Det är trots allt en intern bok men för mig som är rätt i målgruppen blir den väldigt speciell.

Det finaste är ju att Umeå fortfarande ger mig samma vibbar, i alla fall när det kommer till kreativa upptåg, som Marc Strömberg och hans Håll det äkta, som illustratören Hanna Karlzon, som det feministiska Bokcafé Pilgatan, som den veganska cateringfirman Snåttren, som de ekologiska restaurangerna Rost och Socialize, som det nybyggda Bildmuseet.

Superduper tips från Stockholms stadsbibliotek! Den 3 mars kommer Dennis och Patrik till Kulturhusets bibliotek för att prata om boken. Det vill jag inte missa för allt mjölkfritt smör i Carlshamn!

Recension av The Ghosts in Our Machine

februari 23, 2014 / Helen / 2 kommentarer

Vi såg på Sverigepremiären av The Ghosts in Our Machine i går på ett välbesökt Vegoforum, där spökena representerar alla de djur vi aldrig ser men vet finns där. Det är första gången jag ser en film som fångar världen med mina ögon, dvs med veganglasögonen på och det är Liz Marshalls förtjänst.

På gatorna i New York filmas kvinnor i pälsar, skyltfönster med skinnskor, en uppstoppad kråka som dekoration, en korvkiosk vid ett gathörn där korvgubben pressar ett spett med döda djur mot stekpannan, en utställningsmonter på en flygplats med en uppstoppad leopard. Så ser jag också på världen. Det är döda djur överallt, men ingen ifrågasätter det.

Fotografen Jo-Ann McArthur som porträtteras i filmen är vegan sen 10 år tillbaka och försöker med sina bilder visa att djur, precis som människor, har känslor och behov. Och att de trots det får utstå så enormt mycket lidande och grymheter. Hennes fotoprojekt We animals har fångat djur över hela världen i nästan 15 år och hon har märkt att ett riktigt starkt fotografi kan få ett större genomslag än en olaglig aktion. Även om de ibland måste kombineras.

Jag känner igen mig väldigt mycket i henne. Hur frustrerande det är att rabbla fakta, trots att den finns tillgänglig för alla, som när hon ifrågasätter att vegetarianer stödjer mjölkindustrin som på många sätt är värre än köttindustrin eftersom korna får leva kortare, tas ifrån sina barn och deras kroppar utarmas innan de själva blir en del av köttindustrin. Hur provocerande det är när folk ändå inte gör något, trots att de får alla fakta serverade.

När hon diskuterar sin kommande bok med ett förlag och visar upp sina bilder får hon frågan om hon sover gott om nätterna. Hon svarar att hon lider av sömnproblem på grund av alla hemskheter hon har sett och har, precis som jag, ett väldigt stort behov av att få umgås med glada djur för att väga upp alla hemskheter hon tar del av.

Som exempel på en hemskhet kan jag nämna videon som Humane Society släppte härom dan och som New York Times plockade upp. Den visar smygtagna bilder från en gård i Kentucky kallad Iron Maiden, vilket för övrigt är namnet på ett gammalt tortyrredskap. På gården står suggorna instängda i små, tajta burar utan möjlighet att ens vända sig om, så kallade gestration crates. Där står de medan de väntar barn vilket i princip är hela livet eftersom de hålls konstant gravida under de få år de får leva. Det är helt normalt inom factory farming.

På gården finns ett oerhört dödligt virus, av arbetarna kallat El Churro, som leder till diarré hos de små kultingarna. Mannen som har smygfilmat på gården berättar att han under två dagar sett 980 kultingar dö av det viruset och i gången mellan metallburarna syns mörka pölar av magsjuka. De döda kultingarna samlas ihop på hög och av deras inälvor och tarmar görs en smoothie som arbetarna matar suggorna med. Varpå de blir infekterade.

Det är väldigt svårt att lämnas oberörd av det. Och det är väldigt märkligt att inga medier i Sverige ens nämner det med tanke på hur mycket uppmärksamhet exempelvis galna ko-sjukan fick när den började spridas till människor också. En sjukdom som ju startade med att kor blev matade med andra kor i form av kött- och benmjöl.

Djurindustrin kommer aldrig visa upp den sanna bilden av hur djuren har det så Jo-Anne använder sig av också av olagliga metoder för att komma in på mink- och rävfarmar för att fota dem i smyg. (Pinsamt nog nämner hon minkfarmar i Sverige som exempel på ett land där hennes bilder fått stort genomslag.) Frågar du pälsdjursbranschen så har djuren det bra i sina burar men när du ser hennes bilder, hör djurens skrik och ser deras stressade beteende, verklig panik, ser du i deras ögon vem det är som ljuger.

Filmen utspelar sig under ett år runt om i USA, Kanada och Europa, bland annat i en fristad för djur utanför New York där fantastiska berättelser uppstår. Jag både skrattar och gråter under filmens gång, alltmedan Jo-Anne försöker få till sitt bokkontrakt för att nå ut till så många som möjligt med sina bilder. Det är fantastiskt att se hur hon fångar dem, på riktigt fångar deras själ, och jag tror inte att någon som ser filmen, eller hennes bilder, lämnas oberörd. Jag hittar den faktiskt på Bokus och blir lite sugen på att beställa!

I ett klipp får vi se en gris som vadar ut i sjön för att bada och nöjt doppar trynet i vattnet och blåser bubblor varpå alla i Palme-salen inne i ABF-huset skrattar till. Det kändes så oerhört självklart att han skulle göra precis så! Men har du någonsin sett en gris bada? Nä. Inte jag heller. Det är den typen av sorg i glädjeögonblicken, om och om igen.

Att se djur i bur som kämpar för att komma ut är enbart sorgligt. Och att lämna dem är det värsta, säger Jo-Anne, precis som killen som smygfilmade inne på Iron Maiden. Samtidigt som filmen ändå är hoppfull så inser tittaren att djuren inte ens har rätt till sitt eget liv, de har inte rätten att leva. Det är oerhört starkt. Se den! Och missa inte Blackfish!

Lucka 6: Det här fick mig att börja gråta

december 6, 2013 / Helen / Inga kommentarer

Att ha med temat Det här fick mig att börja gråta i bloggkalendern är lite känsligt och det är trots allt inte alla som gråter. Jag å andra sidan gråter regelbundet. Att vara ledsen är inte konstigare än att vara glad eller arg, alla känslor måste få ta sin plats. Av de gånger jag gråtit under året minns jag den här gången lite extra.

Jag var mitt i ett lyckorus efter att ha hängt med några av landets finaste kor och satt i gräset och klappade en kalv som verkligen tydde sig till mig. Efteråt fick jag höra att hennes mamma stött bort henne och att hon flaskmatats så därför var hon extra tillgiven människor.

Det slog mig där och då att hon, och en overklig mängd andra kalvar, dör innan de ens har levt och hela min kropp började skaka av gråt, mitt bland alla kossorna. Människan äter upp någons barn och tar hennes mjölk utan minsta reflektion. När det tvärtom är något som verkligen är värt att reflektera över.

Det märkligaste med att vara vegan är att inte alla andra också är det.

Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Sökresultat: ”mjölk” (sida 11 av 15)

Årets första besök på Ängavallen!

Att odla sin egen mat

Ett budskap som är enkelt att förstå men svårare att ta till sig

Varför är vegetarianer inte veganer?

Knäppa upp byxorna-goda veganska nachos med ostsås

Rekommendera mera!

Den stora veganutmaningen

Recension av Revolten, rörelsen, Refused

Recension av The Ghosts in Our Machine

Lucka 6: Det här fick mig att börja gråta

Tidigare inlägg