Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Kategori: Personligt (sida 56 av 98)

Varannan vegan #varannanvegan

Jag fick låna boken Matens pris av Axel och det är otroligt häftigt att inse hur mycket makt konsumenterna har. Om djuren lider under hela sin förkortade livstid och naturen förgiftas för att snabba på leveranser så är det i slutändan ett resultat av det låga pris som konsumenterna är villiga att betala. Slutsatserna i boken gör att jag helt måste tänka om när jag handlar.

När jag läser att regnskogen skövlas för att ge plats åt sojaodlingarna, som sen besprutas så att arbetarna förgiftas, mår jag dåligt men det finns val jag kan göra för att förbättra deras villkor. Som vegetarian är jag beroende av soja men 9 av 10 sojabönor går till djurfoder som föder upp kor och kycklingar vars produkter jag äter. Där kan jag börja.

Många verkar känna att det handlar om allt eller inget men jag vill visa på att det handlar om små förändringar som i slutändan leder till något större om alla bara gör något. För att minska antalet ägg- och mjölkprodukter jag får i mig ska jag framöver testa att välja varannan vegan. Havremjölk istället för komjölk. Vegetarisk pastej med smörgåsgurka istället för ost som pålägg. Veganskt istället för vegetariskt när jag äter lunch eller middag ute. Haka gärna på #varannanvegan på Twitter och Instagram.

Uppoffringen är minimal eftersom jag vet att jag nästa gång kommer få köpa den produkt jag är van och fäst vid. Om jag äter paranötter framför teven ena kvällen kan jag äta choklad den nästa. Jag tänker även börja be om veganska alternativ där de inte erbjuds för att kanske hitta det alternativet nästa gång jag är där. Annars frågar jag igen.

Nr 18!

Här är fem av mina favoritställen i Stockholm dit jag gärna går om och om igen för att äta något av det bästa staden har att erbjuda:

  • Chutney  Tzayspett med sötpotatis kvällstid är en dröm!
  • Kokyo Välj nummer 18 – som en Miyazaki-film! Bild ovan. De gör egen tofu, mums!
  • Svarta lådan Så smart med olika storlekar på portionerna så att man slänger mindre. Dessutom alltid oerhört gott och nyttigt.
  • Ho’s Deras tofu med svarta bönor är en stor del av mitt liv, skulle inte kunna leva utan!
  • Lao Wai är ett himmelrike för vegetarianer och veganer!
Missa inte heller Vurma som har sallader och mackor i fantastiska kombinationer för alla som tröttnat på ciabatta med mozzarella och tomat.

Äta djur och Matens pris som jag nämnde ovan är enormt viktiga böcker så läs så snart som möjligt! När de kommer som pocket kommer jag köpa på mig och ge bort men du kan låna dem på ett bibliotek redan i dag. Börja där. Och läs Julia Svenssons utmärkta Hjort är gjort nu på en gång.

”Kött kräver flera gånger mer energi än vegetabiliska livsmedel. I Sverige har köttkonsumtionen ökat med 50 procent på 20 år och genomsnittssvensken äter 70 procent mer protein är han eller hon behöver. Slutade alla slentrianäta kött och animalieprodukter skulle man, förutom minskad fetma och färre hjärt- och kärlsjukdomar, kunna uppnå en övergripande förändring av hela jordens växtodling.”

Tänk efter en extra gång innan du handlar. Även om kött ”är gott” är det en krydda i sig att veta att inget djur har behövt lida för att jag ska bli mätt och belåten.

Min mormors ring

Min mamma är alltid så slug kring jul, tror hon, så det gäller att syna henne innan vi ses eftersom vi varje år säger att vi inte ska köpa något till varandra.

Jag: Har du köpt någon julklapp till mig?
Hon: Nej.
Jag: För om du har det kommer jag ta fram en sedelbunt med hundralappar och ge dig. (En kommentar som kanske avslöjar vad jag tycker om julklappar.)
Hon: NE-JE! Jag har bara köpt något litet.

Typiskt min mamma. Utöver de paket jag fick gav hon mig även ett kuvert när vi skiljdes åt efter firandet. ”Det är inte pengar”, försäkrade hon, något som också är typiskt henne.

När jag stannade till hemma på väg mot nästa firande öppnade jag det i hallen. ”Ett minne från mamma och mormor” stod det på kortet som följde med och i nästa sekund fiskade jag upp en guldring med en blå sten på och brast i gråt. ”Skulle vilja att du någon gång skulle ta den här ringen från mormor och sätta in en sten som du tycker om. Självklart så måste dom göra om omfånget”.

Jag tänker aldrig någonsin göra om den här ringen. Den ska sitta på mitt pekfinger och den ska för alltid bära den blå sten som min mormor själv har valt ut. I år är det 25 år sen hon dog. Hennes ring är ett minne för resten av mitt liv och jag älskar den gränslöst.

Tack mamma! Du är rätt slug ändå!

30 000 tweets, hujeda mig!

Ojoj! Det går fort när man har roligt! Twitter är så mycket mer än bara 140 tecken för mig. Det är vänskap och kommunikation, glädje och inspiration, sällskap och stöd, allt i ett.

Jag tror att många som börjar twittra glömmer bort att faktiskt skriva till andra och missar hela poängen. Där har du nyckeln! Få igång konversationer, hitta gemensamma intressen, förfasas och skratta åt saker tillsammans!

Skriv till någon du vill lära känna nu på en gång!

Kvinnorna på Apple

Efter att ha sett dokumentären om Steve Jobs funderade jag över en sak. Varför var inga kvinnor med?

Hans fru fladdrade förbi på ett fotografi utan att hennes namn nämndes och den legendariska intervjun tillsammans med Bill Gates innehöll också en kvinna men hon varken namnges eller får komma till tals när den manliga programledaren blickar tillbaka.

Som tur är nämns kvinnor i alla fall när Woz beskrivs som nörden och Steve som hippien. Kanske är citatet ovan menat att vara jobbrelaterat, kanske inte, men jag ser det som ett bevis på att Steve faktiskt har umgåtts med kvinnor. Men vilka är de? Jag är uppriktigt nyfiken på att få veta!

När vi pratade om det här på jobbet i går sa Anders att det är så märkligt eftersom Apple har skapat de mest kvinnliga datorerna i branschen och deras produkter är intuitiva, färgglada och lätta att bära med sig. Jag förstår att Steve var dirigenten men har inte en enda kvinna i hans orkester spelat en så pass stor roll att hon borde ha intervjuats när hans liv återberättades?

Uppdatering: såhär kan man också göra en cinemagraph!

Jag fick en väldigt trippig variant av en cinemagraph på jobbmailen och vill såklart visa upp den också även om det kanske är bäst att inte skriva ut någons namn. Nivån på mina kollegors skills skiljer sig lite åt…

Kan passa på att medge att den där klänningen trippar rätt bra den med!

Pepparkakselefant med grön kristyr, non ston och silverkulor och hans kompisar

I dag har det snöat regn utanför fönstret hela dagen så jag passade på att baka! Julstämningen är fortfarande nära nollan så jag slängde på lite Mariah Carey för att höja temperaturen. Klicka gärna Play innan du fortsätter läsa!

En sån här dag!

Jag är inte den som bakar egen deg utan tog bara fram pepparkaksdegen som låg i kylen och satte igång att kavla. Figurerna har blivit ett härligt gäng efter år av spontanköp.

Och nu det roligaste!

Jag kan garantera att alla pepparkakor man äter blir enormt mycket godare med kristyr, non stop och silverkulor på!

Boom!

Eventuellt försöker jag frakta över en elefant eller två till Axel och Jonas glöggmys i kväll men framförallt ska jag försöka lura hem Emanuel hit innan så att jag slipper äta upp alla själv.

God jul!

Det färdiga resultatet! Givetvis får min kära mor en alldeles egen eftersom hon är min kära mor. Nedan en loopcam som jag valt att döpa till Pepparkakstorn!

God jul!

Sveriges officiella Twitter-konto har tagit världen med storm!

Häromdan satt Emanuel och Jack på en restaurang på söder och bad om hjälp med årsbästalistor på Twitter till Ajour. Vilka har varit årets bästa tweets till exempel? Jag har tyckt att många årsbästalistor har haft lite bråttom och helt missat december, en månad som bjudit på mycket fint även om det inte har varit i form av snö eller julstämning. Därför var det väldigt roligt att se att Jack, som den här veckan twittrar från kontot @sweden, helt sonika skapade några av årets bästa tweets, mitt i december!

Lite Justin Bieber-humor sådär som jag gillar! Påpekade genast detta för Emanuel i ett DM och ungefär samtidigt exploderade nyheten om att Sverige gör något helt unikt just nu av stora jättar som The Next Web, Time och Mashable mfl. Sverige är alltså det första landet i världen som låter sina invånare stå för innehållet på det officiella Twitter-kontot, det som Visit Sweden ligger bakom. Och Jack gör oss stolta!

Vilken byrå som ligger bakom den här briljanta idén var inte så svårt att lista ut när David Orlic från Volontaire stjärnmärkte alla mina tweets som hade med @sweden-kontot att göra.

Det var riktigt fint att se glädjen spridas bland mina smarta vänner Philip och Patrick som också jobbar på Volontaire (och som jag gärna träffar snart igen för att höra allt skvaller om den här kampanjen)! Uppdatering: Patrick berättar att det inte är en kampanj utan en långsiktig satsning, desto mer spännande!

Och Emanuel som jobbar med Jack visste inte till sig av glädje när nyheten fortsatte spridas och kunde till slut inte hålla sig från att intervjua honom på Ajour.

En väldigt snygg kampanj som det ska bli fortsatt roligt att följa! Grattis till alla inblandade för det fantastiskt fina mottagandet!

Ta vara på den tid du har

Min mamma har jobbat inom vården i hela sitt liv och vi har faktiskt gjort det tillsammans under en period på ett servicehus, något jag tyckte väldigt mycket om. De var så fint att se de gamla skina upp när de hörde att jag var hennes dotter och jag blev stolt över att hon var så omtyckt av alla. Det är en enorm erfarenhet att jobba med människor på det sättet och man får otroligt mycket tillbaka men när vi slutade jobba där lovade vi varandra att hon aldrig någonsin skulle behöva bo under sådana omständigheter.

I kväll när jag satt på tunnelbanan hem från jobbet ringde hon för att berätta om Richard Larsson, en man som hon träffade för 40 år sedan när hon precis börjat jobba inom vården. Han saknade egentligen utbildning men de jobbade ihop inom långvården där han agerade som ett stöd för de döende. Studio hade precis sänt ett reportage om äldrevården och där blev han intervjuad, nu 96 år gammal och det ville hon berätta om. Jag letade upp klippet så snart jag kom hem, lyssna gärna på det.

Lyssna: Sara Beischer om äldreomsorgen

Efteråt får vi lyssnare veta att Richard Larsson nyligen avlidit men att hans familj ville att reportaget skulle sändas ändå. Monica Saarinen i studion är märkbart rörd över hur han har beskrivit situationen för de äldre och gråter så att hon knappt kan prata. Min mamma ville att jag skulle framföra en hälsning till Monica så det är därför jag skriver det här inlägget. 

När hon på 70-talet jobbade med Richard Larsson bad hon honom om råd. Hur skulle hon bemöta de personer som frågade om de skulle dö? Vad svarar man? Han sa ”Vänd på det. Fråga vad de själva tror. Ofta känner de på sig hur det ligger till.” Det är något som hon har haft med sig i alla år och använt sig av. Hon ville att Monica skulle få veta det och samtidigt tacka för ett bra program!

Glögg, pepparkakor och julmustprovning

I tisdags efter jobbet stack jag över till Emanuel för att äta middag och surra lite. Efter ett trevligt restaurangbesök i närheten valde vi (jag, jag tar på mig ansvaret, det var bara jag) bort efterrätten i form av friterade bananer till fördel för Konsums utbud. Jag ville ha Dumlekolor, Emanuel ville ha glögg (och kanske framförallt få mig att dricka glögg eftersom jag sa att jag inte dricker det).

Två glöggflaskor åkte ner i den gröna korgen innan vi ens kom på att vi skulle ha julmustprovning också. Det blev en tung kasse som jag är glad att jag inte bar när Emanuel berättade om när han var biografmaskinist under Sagan om ringen – skrattade så oväntat mycket att de garanterat skulle ha åkt i backen!

Fnissar nu när jag får flashbacks från glöggprovningen där jag sitter och blundar i soffan medan han matar mig med varma matskedar glögg. Typiskt bästisar! Den alkoholfria var klart godast, succé! Av musten var COOPs otippat godast men vi hade inte alla sorter med och flera på Twitter och Instagram föreslog Zeunerts så jag ska hålla ögonen öppna efter den! Systemet?

När vi var klara började vi youtuba julvideos och kopplade datorn till teven så en syn av skönsång mötte Wille när han kom förbi. Givetvis började julmustprovningen om då och även om han hävdade att Apotekarnes var godast tror jag att han som jag har för starka band till det varumärket för att våga inse fakta. Snart övergick jullåtarna i gospel och vips var klockan sent och det var dags att bege sig hemåt.

Först på t-banan hem insåg jag att det var Lucia.

Såhär ser jag ut som en delvis animerad gif

Finaste Arvid och Daniel erbjöd sig att göra mig till delvis animerad gif i utbyte mot att de skulle få öva på hur man gör samt sköta kameran. Varenda gång jag är i Örebro på kontoret där skämtar vi om att fota mig, väldigt internt, väldigt roligt, och i måndags hade vi äntligen en riktig anledning att göra det. Arvid filmade medan Daniel låg på golvet med en fläkt.

För att få till giffen fick jag stå och posa lite, något som jag är bekväm med att göra själv i spegeln i en provhytt men det är lite annorlunda att göra det på jobbet inför sina kollegor. Otroligt fnissigt! Och jag skrattar alldeles för mycket. Av någon anledning viskade jag och Arvid till varandra, även om det inte var någon kvar på kontoret.

Vi skulle ha lite AW ihop efter arbetsdagens slut och passade på att filma medan vi väntade på Sofia. Mitt i alltihopa dök hon upp och möttes av en något märklig men inte direkt otippad syn i konferensrummet, vilket vi lyckades få på film.

Typiskt så glad som jag är när jag får hänga med grabbarna grus! Såhär blev bilden till slut. Det finns knep att läsa här och här för den som vill försöka själv men i övrigt har jag ingen aning om hur Arvid gjorde, jag vet bara att jag är väldigt nöjd med resultatet!

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2026 Helen Alfvegren

Tema av Anders Noren — Upp ↑