Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Månad: november 2012 (sida 1 av 2)

Längtar efter att spela sönder denna från Alexis Weak

Det sker per automatik, och min brud är så tajt jag får klaustrofobi. Men innan jag går ner på knäna, vill jag ge henne stenen som hon förtjänar. Så det är ett problem…

Cash är ju som bekant ett problem! Riktigt roligt i slutet av låten när Alexis kommenterar att vissa i publiken redan kan hela texten. Från hans spelning på Marie Laveau i förra veckan, jag tycker att den är hur bra som helst, den kommer dyka upp gratis att ladda ner cirka nästa år.

Tre låtar som gör mig alldeles hög just nu

Molnen (ni kan inte nå mig)

Okej, jag har kommit ner lite sen de första hundra lyssningarna men på torsdag ska jag till Fasching för att se Duvchi och då kanske kanske kanske han sjunger den helt själv. (Så då kommer jag att dö.)

White Foxes

Sandra tipsade om den här låten i ett inlägg härom dan och jag har inte kunnat sluta lyssna på den sen dess, skickar den till alla jag känner! (Min chef ba Var inte hon med på Skavlan? Jag ba Pratar du teveteve med mig? innan jag kom på att han finns på Play.)

Losing you

Stod och dansade till den här med Philip i torsdags när Kakan var DJ, den är ju heeelt fantastisk! En sån hit från lillsyrran! (Perfekt uppvärmning innan Alexis Weak gick på scen. Ser fram emot nytt material från honom!)

I simhallens duschrum är vi som allra vackrast

Jag kan inte riktigt förklara känslan av att stå i duschen med en massa andra nakna kroppar runt omkring mig. Ett duschrum i simhallen där jag är uppväxt till råga på allt. Ingen annanstans känns våra olika kroppar mer självklara.

Tänk på det. Hemma framför datorn, på teve, i tidningar, i reklam på stan och på bio, i tunnelbanan och på allmäna platser, överallt syns en viss typ av kvinnokroppar som har väldigt lite gemensamt med den sanna bilden av hur vi ser ut.

Kvinnan får tidigt lära sig att hon inte duger, att hon ständigt behöver förbättra sig, att hon aldrig någonsin kan slappna av och känna sig nöjd. Kroppen ändrar på sig, ibland från en dag till nästa, men jag kan inte minnas att  jag läst i livsstilsmagasinen eller kvällstidningarna om hur levande kroppen är – att det är okej att brösten och magen lever sina egna liv och anpassar sig till olika dagar och situationer – magen ska vara platt, brösten ska puta ikapp!

Men i simhallens duschrum! Där, tillsammans med andra nakna kvinnor i olika storlekar och former, känns kvinnokroppen nästan heligt naturlig. Och är samtidigt som allra vackrast. Gå dit för bövelen!

Om hur busenkelt det är att äta varannan vegan

Det här året som varannan vegan har varit högst framgångsrikt! Rent konkret innebär det att jag ätit mer veganskt än på flera år och mitt ömma hjärta känner sig väldigt belåten med det. Vad innebär det? Att jag regelbundet har uteslutet mjölk- och äggprodukter från min redan vegetariska kost eftersom djuren som producerar det inte mår bra. Punkt.

Hur äter man mer veganskt undrar du då? Jo, det ska jag be att få berätta, det är nämligen busenkelt!

Frukost

Den milda vaniljyougurten jag vanligtvis lapar i mig är utbytt mot Alpros naturella variant och i den har jag jordgubbar, banan, äppelmos, mandlar eller müsli. Den vande jag mig vid direkt och äter nästan varje dag. Perfekt som mellanmål.

Istället för mjölk, som jag dricker slentrianmässigt utan eftertanke, har jag testat havremjölk, sojamjölk och mandelmjölk. Tyvärr är det ingen som riktigt faller mig i smaken, om jag inte vispar det till varm choklad. Därför dricker jag istället juice, kostar på mig ekologisk allt som oftast och njuter av smaker som mango, blodapelsin eller vanlig apelsin. Äppeljuice har heller inte varit någon främling.

De flest smörgåsar är bakade utan animaliska produkter så som smör och ägg så med ett mjölkfritt margarin är man nästan hemma. Vegpastej med smörgåsgrurka och jordnötssmör är favoritpålägg och riktiga klassiker.

Vegetarisk kommentar: När jag köpt ost på sistone har jag enbart valt Västans ekologiska variant, den som innehåller 10% fett, för att det är den enda hårdosten jag snubblat över som inte innehåller kalvlöpe. Löpe är ett ämne som tas från kalvmagen och som vegohjärta kommer jag nästa år utöka min vego life style till att utesluta just det. Jag har bett både Arla och Skånemejerier om fler alternativ, hoppas på det! Jag tror på att alltid ställa krav på tillverkare, gör det du med!

Gelatin är också ett ämne som jag undviker helt och hållet, det kommer antingen från grisar eller kor och du hittar det ofta i godis om du läser på innehållsförteckningen.

Lunch

I mitt jobb har jag ofta lunchmöten med säljare runt Stureplan vilket innebär att ett vegetariskt alternativ är tillräckligt svårt att få tag på men så fort tillfälle ges ser jag till att plocka bort den beståndsdel som kan tänkas ställa till det för att få rätten vegansk.

De asiatiska köken är överlägset bäst på detta men om man går till ett deli kan man enkelt plocka på sig det man vill ha och komponera sin egen rätt. Lao Wai har ständigt en vegansk Dagens, Malaysia har i princip alltid det, Kokyo kör köttfri måndag och då har man en hel buffé att välja från men de har såklart veganska alternativ alla dagar i veckan, på sushihaken ber man att få avstå omeletten (samt misosoppan som alltid innehåller fiskbuljong), en mezetallrik går att få vegansk, O Mamma Mia serverar vegansk pizza, Vurma erbjuder en falafelsallad som inte står på menyn (fråga vad såserna innehåller!), Saturnus brukar ha soppa som funkar fint och närmaste indier bjuder på spenat- och linsrätter som lägger sig varma i kistan.

På Söder är det inga som helst problem att hitta veganskt, många hak, som LouieLouie och Chutney, skriver ut vilka alternativ som är veg eller veganska på menyerna. Svarta lådan som finns både i Skrapan och i närheten av Norrmalmstorg är otroligt smarta som inte bara erbjuder ett urval av protein och kolhydrater (välj till exempel bönbiffar till couscous), de har olika stora portioner också.

Middag

Kokyo är ju ett himmelrike även kvällstid eftersom de gör egen tofu (missa inte nr 18 vad du än gör!) och Chutney har de godaste tzayspetten med sötpotatis på sin kvällsmeny. På Vapiano (Gamla stan, Kungsbron och Humlan) väljer jag alltid Pasta pesto med campanelle och extra körsbärstomater, be att få avstå parmesanosten. Waga mama vid Klarabergsviadukten har en oerhört smarrig pad thai men missa inte att be att få avstå ägget, det står lurigt nog inte med på menyn (och glöm inte att beställa edamamebönor, finns inget godare!).

Lagar du mat hemma finns det en mängd recept att hitta på www, testa även att fråga om tips på Twitter. Jag brukar göra en soppa på potatis, morötter, broccoli, linser och kikärtor, steka på någon av Astrid & apornas fantastiska korvar (finns på Daglivs eller Goodstore i Stockholm) eller göra en tofu stroganoff. Lasagne och wok (med cashew såklart) är heta tips liksom egna bönbiffar och pastarätter. Tzay, som är det godaste jag vet, går att köpa i välsorterade livsmedelsbutiker liksom tofu. Missa inte heller att det finns frysta edamamebönor och sojabönor i butik nu, de är goda som godis!

Det är en enorm sorg att så få orkar bry sig om att välja vegetariskt så jag har en särskild plats i mitt hjärta för de som gör det. Årets finaste vegohjältar är Luger som gjorde Way Out West vegetariskt, Pressbyrån som började sälja vegankorv och Daglivs som tog in Astrid & apornas sortiment när jag bad om det.

Jag diskuterade med en twittrare som också är veg häromdan om vi skulle kunna tänka oss att dejta någon som äter kött och jag sa att de jag träffar oftast blir det efter ett tag även om de äter kött från början. Det här året har jag dock lyckats med att enbart hångla upp vegohjärtan och är väldigt nöjd med det. Slump? Säg det.

Några av mina favoritbilder från två fina år på Instagram

I mitten av november firade jag två år med allra käraste Instagram. Här är de fem bilder som fått flest likes under den tiden.

Gröna Lund under Rockbjörnen då vi åkte oss löjligt lyckliga och jag avslutade kvällen i den här vackra karusellen och kände hur mitt hjärta nästan sprack av kärlek till Stockholm, min fina stad.

Jag har de senaste två åren prickat in körsbärsblomningen i både New York och Stockholm, ska försöka fortsätta så!

Förvåningen när jag kikade ut genom Antons fönster och såg att regnbågen jag ville ta kort på slutade vid Stadshuset var enorm! Några minuter senare var den helt borta. Bildtexten löd något i stil med Skatten vid regnbågens slut: Tre kronor.

Ännu en bild från Kungsan, vet att jag testade att tagga med det japanska namnet för körsbärsblom och det fick upp antalet likes lite.

Ironin i att åka på semester och ta en bild på en kampanj som jag planerat hemma i Sverige och så kommer den bland de mest gillade bilderna jag har… Det här var tidigt en morgon på väg med mamma för att äta frukost på Brooklyn bridge för vidare färd mot botaniska trädgården.

Här är mina topp 15 såhär långt. Sen har jag såklart bilder som jag själv tycker bäst om och som jag gärna lyfter upp. Tio av dessa dyker upp nedan. Vill du också kika på vilka av dina bilder som fått flest likes och kommentarer använder du enklast Statigram.

Av hela koloniområdet är det här min favorithörna. Under en vecka varje sommar står vallmo, pion, iris och lupin i blom samtidigt. Förra året lyckades jag missa det, i år fångade jag dem allesammans under en morgonpromenad.

Berns är inte bara helt fantastiskt pga sin dessertbuffé och konsertlokal, matsalen går inte av för hackor den heller.

Petit Écolier är mina absoluta favoritkakor, de finns att köpa på ICA vid Fridhemsplan bland annat så jag brukar smita in där och köpa två paket åt gången. Blir väldigt sugen på ett knytkalas i solen!

Förra året kom inte vintern lagom till jul och därför uteblev mina julkänslor, trots att jag lockade med pepparkaksbak och skönsång från Mariah Carey. Därför bestämde jag mig för att sikta på julgransdoften i en variant och hängde upp den här skönheten i taket istället. Funderar på att göra det i år igen, det var så skönt att slippa rugbytackla en barrig gran ut på balkongen i januari.

Det här var en present från Johan som fått stå lite i skymundan i ett skåp för att godiset skulle hålla även om jag inte åt det varje dag men när jag väl tog fram det och ställde den på finaste platsen lyckades den ramla och gå i tusen bitar. Ingen idé att gråta över spillda jelly beans men synd på många sätt.

Det här var verkligen behållningen på Fjärilshuset i Haga, koifiskarna var femfalt så roliga som fjärilarna. Jag stod och lockade på fiskarna i vattnet tills handen blev alldeles iskall. Här lyckades jag fånga när en baddare bet i Kixets lillfinger.

En utmärkt utflykt så här års är Bergianska trädgården vid Universitetet. De har ett till växthus hundra meter närmare vattnet som inte bör missas och där i ryms det endast en bassäng med enorma näckrosblad. Ta med en tjugolapp för inträde och njut av prakten!

Gamla Väster i Malmö är oslagbart när stockrosorna står i blom, jag som redan är så kär i Malmö kan knappt titta på den här bilden utan att längta ihjäl mig.

Besöket på Ängavallen är, utöver Refuseds återföreningsturné och New York-resan med mamma, årets absoluta höjdpunkt. Jag kommer aldrig att glömma det.

Och på tal om New York…

Klappa kossor som katter

 

Rosor, choklad och annat jag inte vill ha

Första gången jag sa att jag älskade honom sa han det inte tillbaka. Jag visste inte var jag skulle ta vägen. Men jag sa inget då. Dagen efter sa han att han älskade mig. Jag fick höra att det var första gången han sa det till någon, första gången han kände så. Jag visste inte var jag skulle ta vägen!

Romantiska minnen i all ära, jag kan bara inte relatera till att vilja ha ett förhållande just nu.

Det fina i reklamsången

Min mamma har alltid retat mig för att jag gillar reklam. Och för att jag har gått på reklam. Det skyller jag helt och hållet på TV3:s intåg i vårt vardagsrum då TV Shop lockade med skruvade gurkskivor och tomatkreationer utanför min vildaste fantasi. Jag var helt enkelt tvungen att försöka skapa en grönsaksskapelse utan dess like.

Nuförtiden har jag ett lite annat förhållande till reklam eftersom jag jobbar med det. Jag är ändå förvånad över hur starkt jag reagerar när jag passerar reklam jag planerat på stan, när jag stöter på den inne på en sajt, när jag klickar på en länk någon tipsat om och scrollar förbi den i mobilen eller bläddrar fram en helsida eller ett uppslag i en tidning.

Det är någon slags stolthet! Och glädje. En väldigt fin känsla. Och jag vet att det är mycket som är hysch hysch i mediebyråbranschen men jag vill bara skrika till alla mina medresenärer på tunnelbanan att DET DÄR ÄR MIN ANNONS! och blogga om varenda kampanj jag gör.

Av många förklarliga skäl kommer det aldrig att hända. Men viktigast för mig är att det känns så på insidan.

Jag har min favorittröja på mig

I morse när jag åt frukost med Anton sa jag på skoj att jag ville ha en lusekofta men sen när jag gick och bläddrade bland de stickade tröjorna på Beyond retro insåg jag att det var sant. På onsdag åker jag till Oslo för ett kundmöte och det är första gången jag besöker Norge, ett land som jag länge velat åka till och som jag alltid älskat. Norge är min mormor för mig. Mina fina släktingar. Och såklart, Jo Nesbø.

Därför blev jag väldigt glad när jag snubblade över det här praktexemplaret, med en norsk flagga på ena ärmen. Det var kärlek vid första ögonkastet och i kväll när vi var på bio tillsammans blev jag övertygad om att det här bara är början på en riktigt fin vänskap. För mig är mjuka tröjor oemotståndliga så om fler tycker det kanske den leder till ett kramkalas eller två. Hoppas!

Projecteo, den lilla Instagram-projektorn, är sötare än en hel fest med kattungar!

Philip tipsade mig om Kickstarter-projektet Projecteo, världens sötaste projektor, och jag längtar hem så att jag kan backa dem!

« Äldre inlägg

© 2024 Helen Alfvegren

Tema av Anders NorenUpp ↑