Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Månad: oktober 2012 (sida 2 av 3)

Tre smarta sätt för företag att använda Instagram

1. Använd redan befintliga kunders beteende

En restaurang vid namn Comodo i New York uppmuntrar sina gäster att ta bild på maten de får in och sen tagga den med #comodomenu dem så att deras andra gäster får upp ögonen för vilken typ av mat som serveras. De flesta verkar geotagga av bara farten!

2. Använd geotaggen för att hitta nya kunder

Luger, som jag nog är lite förälskad i sen Way Out West, taggar sina kommande konserter på Instagram med platsen där spelningen ska äga rum. Det innebär att om jag är på Strand i helgen och kikar igenom vilka bilder som taggats där så kommer jag se att Deerhoof Holograms ska spela där inom kort.

Fiffigt! Även om jag är säker på att inte så många känner till att platsen under användarnamnet är klickbar men nu vet du!

3. Jobba med ambassadörer som brinner för varumärket

Jag följer bland annat supermodellen Coco Rocha och fotografen och bloggaren From Me To You-Jamie på Instagram och det är helt uppenbart vilka företag de jobbar med men det gör inte så mycket så länge de tar fina bilder. Coco gör galna modelljobb åt Longchamp och Jaime dricker Veuve Cliquot mest hela tiden.

Jag har hört mig för om det är möjligt att göra en kampanj tillsammans med Kenza men icke! Där sätter hon stopp. Det hade varit något!

Ska försöka komma på något riktigt bra att prata om

I gårdagens P3 Browser pratade vi om nättroll och jag fick möjlighet att säga några väl valda ord om djurrätt, gratulera Djurens rätt som firar 130 år i år och skicka en kram till min kollega Carl Johan. Dessutom tipsar jag om den snällast platsen på internet, missa inte det!

På torsdag spelar vi in säsongens och kanske världens sista avsnitt av P3 Browser så vi kommer vara ett helt gäng i studion, ser fram emot det! Jag har redan hittat ett oslagbart tips som jag älskar redan innan jag ens hunnit testa det, ni ska få höra!

Producent Anton ringde i dag och låtsades att han var ett internettroll, ganska trovärdig, och sa att vi gärna får komma med spaningar på hur vi tror nätet kommer se ut framöver. Jag är ganska övertygad om att det är omöjligt att sia så men så snubblade jag över ett inlägg på Jennies blogg där hon lyfter upp en oerhört spännnande rapport som kanske kan vara något på spåren. Hoppas hinna lusläsa den innan torsdag.

I övrigt ska vi själva få fundera ut samtalsämnen så jag klurar på vad jag vill prata om. Förhoppningsvis blir något roligt!

Antal svenska Instagram-konton är rätt imponerande!

En av de bra sakerna med att jobba på en mediebyrå är att en får tillgång till en väldigt stor mängd statistik över precis allt du kan tänka dig. Är du som jag nyfiken i en strut och älskar Instagram kan jag härmed dela med mig av de senaste siffrorna för svenska konton!

I september fick vi veta att det i världen finns 100 miljoner Instagram-användare och i Sverige är vi enligt min kollega 600 000 stycken, en imponerande siffra. Eller som kontrast,  lika många som norska Andrea Brataas hade när hon uppmärksammades av VG för några veckor sedan. Det kontot har nu strax över 720 000 följare.

Pst! På Instagram heter jag rockspindeln!

Om tidigare liv som ligger gömt i en låda någonstans

Nu när jag flyttar till en lite mindre lägenhet så kommer jag inte ha plats för mitt älskade skrivbord längre så det ligger ute på Blocket. Tänker att det är lika bra eftersom jag då får lite kontanter att lägga i lönnfacket på chiffonjen. Samt kan finansiera Refused-resan som går från Stockholm – Malmö – Göteborg – Stockholm om några veckor.

Och sen Umeå.

Jag har varit helt hänsynslös i mitt rensande i dag och sakta men säkert tagit mig igenom de skåp och lådor som känts helt oöverkomliga i min fantasi. Det är oerhört skönt att rensa när man väl kommer in i det. Samtidigt måste man vara försiktig eftersom vissa saker måste sparas för evigt. Det är svårt det där. När det gäller nostalgi sparar jag hellre än slänger. En hälsning från förr betyder fortfarande något nu.

Även om den förvaras gömd i en låda någonstans.

Fuck you feminist fucks you already have equality

Anita Sarkeesian + Research Materials

Det här är Anita Sarkeesian och jag tycker att hon är en av de smartaste rösterna på internet. Hennes Feminist Frequency-videos är ögonöppnare och nyligen tog hon Kickstarter till hjälp för att backa ett nytt projekt som hon kallar för Tropes vs Women in Video Games, ett projekt som jag välkomnar med öppna armar.

Hon kommer spela igenom en mängd olika spel (se ovan) för att analysera bilden av kvinnan som återges och vem vet, kanske leder det till att videospelsföretagen äntligen gör något åt den trötta stereotypen som vi alla har vuxit upp med (Damsel in Distress, The Fighting F#@k Toy, The Sexy Sidekick, The Sexy Villainess och Background Decoration).

Innan du protesterar, om du nu mot förmodan tänkte göra det, kan jag meddela att tusentals och åter tusentals killar redan hunnit före. ”Fuck you feminist fucks you already have equality” tillhör skaran av snälla saker som skrivits om Anita sen det blev känt att hon ville dra igång det här projektet. ”Fucking ovendodger”, som referens till att hon är jude, är nog det grövsta jag någonsin läst någon haspla ur sig.

Det här är alltså ett projekt som inte är klart än vilket innebär att de som kommenterar inte vänder sig emot hennes åsikter, analyser eller slutsatser utan mot att hon ifrågasätter bilden av kvinnan i videospelen de spelar. Det här och annat spännande kommer vi prata om på P3 Browser på söndag 18:03. Hörs då!

Läs även: Emanuel skriver i DN om att Vi måste ta eget ansvar för sanningen och Hans skriver att Facebook och Twitter har blivit konsumentmakt på steroider.

En roadtrip genom ett så kallat vinterland

I dag bokade jag och Marie biljetter till Refuseds spelningar i Malmö, Göteborg och Stockholm. Det kommer bli en himla fin resa att göra ihop och jag ser verkligen fram emot att hänga lite i Malmoe. Nu håller jag bara tummarna för att vi får biljett till Umeå också, det blir så att säga höjdpunkten på den här turnén!

Innan Refused drar igång är det hög tid att se Duvchi igen på Keys och efter besöket till Umeå kommer jag att njuta riktigt ordentligt av att se Ben Howard igen. December ser rätt så ljust ut!

Viktigast av allt är att inte ha några svarta kanter!

Först tänkte jag att det räckte med att dela den här videon på Twitter men nu har jag sett den igen och vill ha den här på bloggen med. Den är inte bara informativ när det kommer till Instagram-användande, den inspirerar även till att göra egna, liknande videos. Fram med ritblocket!

Han missade dock att ta med att man måste använda @ när man svarar på någons kommentar, glöm inte det!

Nästa person som frågar om jag äter kyckling kommer jag be dra åt helvete

Jag läser i Djurens Rätts rapport att 150 000 kycklingar inte kommer levande fram till slakterierna varje år. SVT rapporterar att det var 160 000 förra året. De här fina djuren lever inomhus hela livet med bara fyra timmars mörker varje dygn. Det är svårt att vila i trängseln på golvet och tungt att stå på benen när fodret de matas med gör så att de rekordsnabbt ökar i vikt.

Kycklingar pratar med sin mamma redan inne i ägget och hon skyddar dem mot fara under sina vingar när de behöver henne. Ingen av de 80 miljoner kycklingar som produceras i Sverige varje år har sin mamma i närheten när de förgäves piper och piper på hjälp. Istället föds de upp tillsammans med tiotusentals andra kycklingar som också ropar efter sin mamma.

I 35 dagar får de leva. För mig är det inte barn, det är bebisar. Då sopas de upp av en stor maskin, se det gärna med egna ögon, kastas in i lådor och körs sen iväg till slakteriet, många med skador efter den oömma behandlingen. Det är under transporten 150 000 kycklingar dör varje år. De som överlever antingen gasas innan avblodningen, då går det inte att se vilka som dött under transporten, eller så hängs de upp i fötterna med skador till följd, för att sen doppas i ett strömförande vattenbad som bedövning innan de halshuggs och skållas.

Det dör två kycklingar i sekunden, dygnet runt, i det här landet. Det är väldigt många, det går väldigt fort. Inte alla blir bedövade av gasen. Inte alla blir bedövade av vattenbadet. Några halshuggs levande. Några skållas levande. Så berätta för mig exakt hur gott det är med kyckling. Gör det. Fråga mig om jag äter kyckling när jag säger att jag är vegetarian. Gör det. Jag förklarar gärna varför jag aldrig skulle ställa upp på detta. Men ät du lidande.

En loopcam från två av de rummen som är hemstajlade och klara

Har aldrig någonsin haft det så städat hemma. Missa inte nyllet från Johan Thunell! Nu, köket!

Dedikerar den här helgen till hemstajling och storstädning

Jag hemstajlar järnet här hemma den här helgen men när jag gick förbi kolonin i går och solen sken från en klarblå himmel ställde jag in alla planer och åkte till min favoritskog istället för en välbehövd promenad och hembakt fika. Jag hann med ett varv till IKEA också för lite sista-minuten-shopping där jag inom loppet av 10 minuter lyckades hjälpa en tacksam mamma av bussen med hennes barnvagn och rädda en söndergråten femåring som tappat bort sina föräldrar.

Nu ska jag göra all överkursstädning man kan tänka sig inför fotograferingen av lägenheten i morgon; smörja teakborden, plocka äpplen på kolonin till det vinröda fatet i köket, göra något åt den trasiga lampan i badrummet som ändrat format sen IKEA producerade den första gången, byta sängkläder till de romantiska rosorna jag köpte i går, ställa ner lite saker i källaren, hämta syrrans nyckel hos mamma så att jag kan låna en lampa, rengöra listerna i alla rum, köpa snittblommor…

Är det meningen att man ska plocka ner alla gardiner? Några andra tips jag bör ha med i beräkningen?

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2018 Helen Alfvegren

Tema av Anders NorenUpp ↑