Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Etikett: Stockholm (sida 1 av 13)

Mina bästa restaurangtips i Stockholm!

Näst efter min veganguide till New York är Var veganer äter i Stockholm det mest matiga inlägget jag någonsin skrivit. Eller, rent tekniskt är det en sida, som jag har sparat i menyn här ovan under kategorin Vegan. Läs och ät! Då jag lagt ner timmar, nej dagar, på att leta bilder, hitta adresser och skriva tips får du gärna dela den vidare.

Och inte bara om du är vegan, den är till för alla. Alla behöver inte bli veganer men alla behöver lära sig att äta veganskt.

Tack!

Os Gêmeos i Stockholm

Os Gêmeos, Stockholm

Os Gêmeos, Stockholm

Igår när jag kom hem från Göteborg åkte jag direkt från Centralen till Slussen för att hinna bevittna det här mästerverket från Os Gêmeos, som hämtat inspiration från Lisbeth Salander (i Stieg Larssons böcker bor hon på nummer Fiskargatan 9). En av bröderna var på plats och fyllde i detaljer, de har hållit på hela långhelgen.

Os Gêmeos, Stockholm

Os Gêmeos, Stockholm

Målningen är helt enastående, så mycket vackrare i verkligheten än på bild. För mig som har beundrat Os Gêmeos länge är det här inte en dröm som går i verklighet, det här tillhör kategorin jag inte ens vågat hoppas på. Fiskargatan 6, gå dit!

Os Gêmeos, Stockholm

Os Gêmeos, Stockholm

Os Gêmeos, New York

I New York hittar du brödernas verk One World, One Voice (2010) på 21:a gatan i Chelsea.

Os Gêmeos

Os Gêmeos

Os Gêmeos

Kika även på deras hyllning till old school hiphop på 1:a gatan, andra avenyn (2015).

Älskar!

Årets första dopp!

Cykelglow helalf.se

Igår när det skulle bli typ 25 grader och sol tog vi ledigt efter lunch och cyklade till Tantolunden. Det här landet har alldeles för få sådana dagar så passa på!

PS, jag tror bara det funkar om du är först med idén på ditt jobb och chockar din chef, DS.

Äntligen sommar helalf.se

Så nöjd över att det äntligen är dags att plocka fram badkläderna från baddräktsbyrålådan igen! Min kille hade med en högtalare så vi låg och lyssnade på I nöd och lyft medan vi åt salta cashewnötter och citronlakrits.

Första doppet helalf.se

Med tanke på att det snöade nyss (!) i Stockholm var väl chanserna för ett dopp inte så stora men hey, har du tagit ledigt och ändå har på dig baddräkten så varför inte?

Första doppet helalf.se

Ooh, ljuvliga tolv grader!

Mahala helalf.se

Efter att ha solat klart lämnade vi in min killes cykel på lagning och åt någon slags middag, trots att klockan bara var fem. Mahalo har en ny topping med bland annat jordgubbar och raw nutella som jag var tvungen att smaka – med extra jordnötssmör.

Västerbron helalf.se

Sen cyklade jag hem medan min kille tog buss och tunnelbana. Kan inte förstå hur man väljer bil framför cykel då argumentet att det går fortare är ren och skär lögn. Säg som det är istället, du älskar att köa.

Stockholm helalf.se

Fina mil i fint väder! Hemifrån till jobbet, från jobbet till Tanto, från söder och hem.

Jag ÄLSKAR Stockholm på sommaren!

Stockholm

Stockholm helalf.se

-Behåll den här roadtrip-känslan hela dagen nu, uppmanade min kollega Anna mig när vi skiljdes åt vid halv två i fredags, efter att ha hållit en presentation tillsammans för våra kollegor i Uppsala under förmiddagen. Det ska jag, lovade jag när jag slängde igen bildörren. Men det är inget lätt löfte, när känslorna konstant kastas runt.

Fredagen började tidigt på morgonen med att fortsätta försöka undvika bilderna från gasattacken i Syrien på Twitter och följdes av en skön stretch och avslappning på jobbyogan. Jag åt en snabb frukost med mina kollegor medan jag försökte ta in vad det innebär att Trump under natten attackerat Syrien med tomahawks och pladdrade sen förtjust i bilen på väg till Uppsala med Anna. Efter att ha ätit lunch på Max i solskenet efter presentationen pratade vi om våra ex i bilen på väg tillbaka till Stockholm, vilket vägdes upp av nyheten om att Sana kommer ha huvudrollen i fjärde säsongen av SKAM.

Jag var på bra humör när vi sa hej då men klockan två hade vi avskedsfika för Maria, en av de kollegor jag jobbat närmast med de senaste två åren. Mia gav mig en lätt knuff för att få mig att läsa brevet jag skrivit varpå tårarna samlades i ögonen på given signal. Det är inte lätt att läsa och gråta samtidigt men jag är ändå glad att jag gjorde det och fikat slutade med kramkalas.

Och så där håller det på, livet. Upp och ner.

Det var i slutet av ett möte om Google Analytics som nyheten nådde oss. En lastbil hade kört in i folkmassan i centrala Stockholm. Vi avslutade snabbt och gick tillbaka till vår avdelning för att söka mer information. De flesta ringde runt till sina anhöriga och vi började planera hemfärden då kollektivtrafiken snabbt ställdes in.

De som hade bil stämde av att alla som behövde hade skjuts. Jag tackade nej för jag och min kille hade bestämt oss för att promenera hem istället. Det sista som hände innan jag lämnade jobbet var att en kollega sa att hon hade hört i hissen att något hade hänt på Grand (Hôtel) också. Vid den här tiden gick medierna även ut med en skottlossning på Fridhemsplan och min kompis som är journalist på Aftonbladet skrev på Twitter att folk sprang ifrån något på Hötorget.

Vi hade bestämt träff i trapporna mellan Friends arena och Mall of Scandinavia och jag pratade i telefon med min svärmor på vägen dit. Efter terrordådet i Paris så har min kille och jag pratat om att gallerian är ett troligt mål om något liknande skulle ske i Sverige, så jag ville bara snabbt träffa upp honom och komma därifrån.

Vi mötte upp varandra mittemot gallerian istället, utanför hans jobb. Jag frågade om vi inte skulle gå in och handla snabbt på Hemköp men han sa att det var bättre att ta något på vägen istället och plockade upp två bars ur fickan som han hade med sig som färdkost. Jag tackade nej och sa att jag bara var törstig. ”Men då tar vi lite vatten innan vi går”, sa han och vände om. Vi fick trixa lite med passerkortet men till slut tog vi oss in i receptionen på hans jobb och där stod människor som, precis som vi, avslutat veckan lite hastigt för att ta sig hem.

När vi druckit upp och skulle gå ut igen blev vi stoppade i dörren av en kille med passerkort som sa att det hade varit skottlossning inne i gallerian. Då brast det för mig och tårarna rann. Vad är det som händer? Vi satte oss i en soffa och såg på när alla som ville gå ut stoppades med samma budskap. Det har varit skottlossning i gallerian. Jag skrev om det på Twitter och fick snabbt frågan om det var bekräftat varpå jag svarade nej. Men där satt vi fast av den anledningen. Och i högtalarsystemet meddelades att alla utgångar mot Arenastaden hade stängts av för in- och utpasserande, av säkerhetsskäl.

Vi uppdaterade våra familjer om vad som hänt och avvaktade instruktioner. Efter ett tag fick en säkerhetsvakt ett meddelande i sin walkietalkie varpå hennes kollega gick ut i högtalarsystemet igen och meddelade att dörrarna nu var upplåsta. Jag uppdaterade på Twitter och raderade mina tweets vilket kändes skämmigt då jag först bara retweetat information om att inte sprida rykten i en krissituation. Det kändes verkligen inte som bara ett rykte, att bli stoppad i dörren så där, men senare skulle polisen även dementera skottlossningen på Fridhemsplan.

Vi gick hem, åt och följde som alla andra nyheterna för att försöka förstå vad som hade hänt. När den första chocken hade lagt sig och sociala medier fylldes av berättelser om hur stockholmarna tog hand om varandra var det inte så svårt att acceptera att det som regelbundet händer i andra delar av världen, och allt oftare i Europa, nu även drabbat oss.

Sen kom uppgifterna om en sprängladdning som inte detonerat, antalet skadade på sjukhuset minskade och polisen gjorde snabbt ett gripande som innebär att han som körde lastbilen kommer ställas till svars. Kanske kom vi lindrigt undan?  Då kom uppgifterna om att en elvaårig flicka finns bland de döda.

Det är en enorm skillnad på att snabbt acceptera att Sverige inte skonas från terrordåd och att sörja de som skadats eller mist livet. De kommande dagarna kommer de andra tre som dog också bli till verkliga personer och de som skadats kommer med tiden orka berätta sin historia. Det som de utsatts för behöver vi inte acceptera.

Det sägs att det bästa sättet att bemöta terrorism är att fortsätta leva som vanligt och det är jag med på. Men när vi går tillbaka till jobbet imorgon, äter lunch och sitter på möten, måste vi ha förståelse för att vänner, kollegor och bekanta kommer bearbeta och sörja det här terrordådet på olika sätt. Det enda vi kan göra är att fortsätta kramas och ta hand om varandra. Livet går upp och ner och nu behöver vi hjälpa varandra upp igen.

Lunch på Green Peas

Sommar helalf.se

Sommar helalf.se

Sommar helalf.se

Green Peas helalf.se

I fredags passade vi på att äta lunch på Green Peas när vi ändå var lediga. De håller så hög klass att du kan välja precis vad som helst från menyn, vilket vi tre gjorde. Hamburgaren var citat jävligt god slutcitat, vårrullarna som jag åt helt fantastiska och curryn helt okej den med.

Det vi genast upptäckte var att den vita såsen, precis som på Holy Cow, är gjord av sötad yoghurt och det skapar en helt annan smakbild, inte är lika fin som den naturella. Om du vill testa sojaprodukter i din matlagning, dubbelkolla att de är osötade. När du bakar kan det tvärtom funka riktigt bra.

Missa inte heller alla goda nötdrycker till smoothies eller Alpros sojadryck som är smaksatt med vanilj. Pricken över i till helgfrukosten!

Äldre inlägg

© 2018 Helen Alfvegren

Tema av Anders NorenUpp ↑