Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Etikett: mjölk (sida 1 av 2)

Arlas Ko-filosofi

Annan art helalf.se

”Inomhussystem är utformade för att möta kornas biologiska behov av mat, vatten, hygien och skydd men både allmänheten och jordbrukare tror att tillgång till betesmark också är viktigt för mjölkkornas välbefinnande. För att bestämma om gräsåtkomst är viktigt för korna undersökte vi i vilken utsträckning kor jobbar för att komma åt betesmarker (genom att trycka på en vägd grind) och jämförde det med motivationen att få tillgång till färskt foder. Kor arbetade åtminstone lika mycket för att få tillgång till betesmark som de gjorde för att få tillgång till foder och arbetade hårdast för få tillgång till utevistelse på kvällstid. Detta visar att kor motiveras mycket av att få tillgång till utevistelse.”

Arlas Ko-filosofi

En forskningsrapport som delades på Twitter härom dagen visar det som även Arla känner till – att kor mår bra av utevistelse. Som vanligt syns Arlas kampanjer över hela stan, den här gången med syfte att driva trafik till en kampanjsida som heter Ko-filosofi. Där går följande att läsa:

”På sommaren går alla kor i Sverige ute på bete. Reglerna säger att korna ska vara ute minst sex timmar per dygn, men många är ute mycket mer än så. Hur många månader som korna betar ute skiljer sig mellan norra och södra Sverige, men det brukar åtminstone bli tre månader för de flesta. På betet kan korna leva så naturligt som möjligt. De rör sig i flock och kan gå flera kilometer under en dag. Betet har många positiva effekter. Det håller korna friska och stärker deras ben.” 

Det Arla skriver på kampanjsidan är alltså att när korna betar lever de så naturligt som möjligt och går tillsammans flera kilometer varje dag, vilket håller dem friska och stärker deras ben. Trots det står korna inomhus nio månader om året, utan att kunna röra sig fler än några meter, och under de dygn de får vara utomhus på sommaren är de inte 24 timmar långa som för oss andra, utan närmare sex timmar. Släpps de ut på morgonen får de med andra ord ingen utevistelse på kvällen.

Mjölk är naturligt, i reklamens värld

Mjölk är naturligt

Tvångsinseminering. Tvångsseparation. Framavlade juver. Mjölk från en helt annan art. Instängda större delen av livet. Köttfärs vid fem års ålder. Inte naturligare än så Arla? Det går att vara väldigt saklig om svensk mjölkindustri, som här i Filter. Du som dricker mjölk kanske vill läsa? Jag kan kort sammanfatta artikeln annars!

De senaste två åren har nästan en svensk småskalig mjölkbonde per dag lagt ner sin verksamhet. Ändå lyfts de alltid i reklamen med förnamn och härligt somrig backdrop. Vad som däremot ökar är gårdar med fler än 100 djur och produktionen av mjölk. En mjölkko producerar idag dubbelt så mycket som för 50 år sen och branschen vill ha mer. Sveriges mjölkproducenter ska öka levererad mängd mjölk med 1000 kilo per ko och år till 2020. Och det här är viktigt att förstå, vilka krav kossan har på sig och hur det påverkar henne. För hur ska det gå till?

Kossa mu helalf.se

Det uppnås främst med hjälp av kraftfoder, vilket innebär att mjölkkorna inte kommer kunna leva upp till böndernas ekonomiska förväntningar om de får gå ute och beta för då får de i sig gräs istället för foder, vilket är en direkt förlust för bonden.

Ändå syns den betande kon alltid i annonser. I verkligheten betar bara 20-30% av svenska kor på de naturbetesmarker som syns i reklamens värld – och de är inte ens kor som producerar mjölk, utan kvigor och stutar. När mjölkkorna väl får beta sker det oftast på åkermark, som till skillnad från naturbetesmark är artfattig, och lämpad för annan odling.

Majoriteten av svenska mjölkkor drabbas av juverinflammation, hälta och spentramp – att korna trampar på sina egna spenar när de ska resa sig. Forskning visar att bete minskar förekomsten av, just det, juverinflammation, hälta och spentramp. Ändå lever mjölkkorna över 90% av sina liv inomhus. För att deras livsuppgift är att bli mjölkade tills deras unga kroppar inte orkar hålla igång den höga produktionen längre.

Sveriges mjölkbönder driver öppet frågan om att få bort beteskravet, sitt kanske starkaste försäljningsargument, och enligt LRF Mjölk är väldigt många bönder med på tåget. Och trägen vinner. 2016 fick LRF igenom en lagändring som innebär att det inte längre går att kontrollera hur många dagar korna får komma ut på sommaren. I Danmark växer gårdarna på samma sätt som här, men utan något lagstadgat beteskrav. År 2003 släpptes 3 av 4 danska kor ut på sommarbete. 2014 var den siffran nere på 1 av 4.

Mifú

På tal om det naturliga med mjölk. Först blev jag lite fundersam över Valios mjölkprotein Mifú då mjölkkorna ändå blir till köttfärs när de anses uttjänta vid fem års ålder. Färs som färs, om varken djur eller klimat skonas? Sen insåg jag att målgruppen dels är köttätare som vill dra ner på sin köttkonsumtion, främst nötkött, och dels vegetarianer som tycker att mjölk är vegetariskt.

Kanske därav min förvirring?

Vegansk frukost

Hashtag naturlig frukost.

”Du kan importera mjölk, men inte öppna landskap”

Arla kampanj helalf.se

”Du kan importera mjölk, men inte öppna landskap” är det budskap som pryder Arlas senaste kampanj som sitter uppe i varenda busskur i stan. Min spontana tanke är att de kanske borde nämna att de tillsammans med våra svenska bönder i maj fick igenom det förenklade beteskravet som varken gynnar mjölkkor eller öppna landskap.

Om nu betande djur är den enda lösningen svenska bönder har för att bevara biologisk mångfald och öppna landskap kanske vi skulle låta dem leva? Tur att det är fler som jobbar på den frågan! Forskare i Uppsala tror nämligen att vi i framtiden kan låta vilda kor beta fritt.

Uppdatering

6 av 10 kött- och mjölkgårdar i Jämtland hade brister vid kontroll, enligt Länsstyrelsen. Flest brister rörde att kraven för utegångsdjur inte uppfylldes.

Det är som mjölk fast gjort för människan

Skärmavbild 2014-10-21 kl. 20.16.42

”Därigenom förmedlas intrycket att det är närmast onaturligt, oklokt och till och med galet att äta mjölkprodukter då dessa inte är avsedda för människan utan för kalvar.”

Svensk mjölk

I dag avgörs den dåliga stämningen i kyldisken. Här kan du läsa en sammanfattning av målet mellan Oatly och branschlobbyn Svensk Mjölk.

”Påståendena framställer mjölkprodukter som något som tillhör det förflutna, samtidigt som havrebaserade livsmedel lyfts fram som det moderna alternativet. Detta är nedvärderande för mjölkprodukter.” 

Svensk mjölk igen

Nedvärderande är hur vi behandlar de här kännande, kloka djuren? Genom att inseminera dem med våra armar. Genom att binda fast dem så att de inte ens kan vända på sig under höst, vinter och vår. Genom att ta deras barn ifrån dem efter ett dygn för att ta deras mjölk och deras liv. Benämningen ”nedvärderande” passar kanske bättre på människor?

”Det framgår inte av formuleringen ”It’s like milk, but made for humans” att mjölk är dåligt för människor. Bara för att komjölken utvinns, processas, paketeras och säljs till människor betyder inte att den ursprungligen är producerad eller anpassad  för människor. Komjölk är anpassat för kons kalvar och inte för människobarn och än mindre för vuxna människor. Oatlys havredryck är däremot speciellt framtagen för just människor.”

Oatly

Oatly är inte ett renodlat veganskt företag men de pratar veganska. För mig betyder det något när köttnormen, där mjölkprodukter ingår, alldeles för sällan ifrågasätts på det här sättet, i det här sammanhanget. Vi är alldeles för vana vid att när mjölk diskuteras i reklamsammanhang är det fluff-fluff, hittepå och rena lögner. Därför uppskattar jag den här typen av faktabaserad kommunikation lite extra.

För en som älskar att prata om djur var det här en perfekt inramning. Mer på bloggen om detvid tillfälle!

I går hörde jag på radio att allt fler små mejerier startas för att det finns ett utbrett missnöje bland mjölkbönder över priset som betalas från de större mejerierna. (Det är ingen nyhet.) När Rolf Axel, som äger Ängavallen, berättade att de säljer sin mjölk för 25 kronor litern och låter sina djur leva tills de är 20 år istället för 5 år (som är regel i mjölkindustrin då de anses uttjänta som mjölkmaskiner och mals ner till köttfärs) började jag gråta.

Jag har ju hört honom berätta det när vi har gått över deras klöverströdda ängar för att hälsa på korna och jag har även hört hans söner berätta det tillräckligt många gånger för att kunna det utantill. De låter korna kramas extra länge med tjuren när de själva är sugna på det. De låter kalvarna vara kvar med sin mamma och dia så länge kalven vill det. De låter korna gå ute året runt. För att de respekterar djuren.

Vilket bevisligen är lönsamt, för alla.

Finns det någon svensk mjölkbonde i dag som får ihop sin affärsmodell, utan bidrag, subventioner och stöd? Den verkar ju inte gå ihop inklusive all support. Nu föreslår KD dessutom att vi ska öronmärka en miljard kronor av våra skattepengar till mjölkbönderna för att hjälpa en bransch där verkligheten är att fem mjölkproducenter lägger ner sin verksamhet, varje vecka. För att de inte får betalt. För att de inte tar betalt.

Stämningen avgörs inom de kommande veckorna. Team Oatly såklart! Men det handlar inte om mjölkbönder vs havrebönder, vi gillar alla bönder här. Det handlar om pengar och det handlar om makt. Om norm. Om djur. Och kanske lite om reklam.

En enda spänn

Älskade Ängavallen

Från den 1 oktober och 3 respektive 6 månader framöver kommer Axfoods kedjor Willys och Hemköp och ICA i samarbete med LRF hjälpa svenska bönder genom att på olika sätt skänka en krona för mjölken som går direkt till bonden. I går när jag var förbi City gross för att leta efter de senaste veganska nyheterna, ständigt denna jakt på smultronställen, noterade jag priserna i den veganska mjölkkylen.

  • 1 l sojamjölk 13:95
  • 1 l havremjölk 15:95
  • 1 l mandelmjölk 24:95
  • 1 l rismjölk 23:95
  • 1 l komjölk 8:95

1 kr extra i det sammanhanget låter rätt futtigt?

Om vi dessutom jämför förutsättningarna för produktion och dess inverkan på djur och natur, utöver alla subventioner som mjölkbönder redan får, blir det genast tydligt hur snedvridet priset är satt. Svenska konsumenter vill att mjölk ska vara lika tillgängligt som vatten men Arla & CO tar inte ut det verkliga priset och där kommer inte bara bönderna i kläm.

För det står ju kon och kalven för genom tvångsinseminering, separationsångest, överproducerande juver, instängda nästan hela livet och sen slaktade vid ett och ett halvt år respektive fem års ålder för att bli köttfärs, trots att de kan leva tills de är 25 år.

I mina öron borde en sådan produkt vara värt mer än en växtbaserad dito som inte tagit omvägen genom kon.

Som en högpresterande idrottsman #LandetEkoMjölk

Ängavallen helalf.se

Just nu har Arla en kampanj för ekologisk mjölk, #LandetEkoMjölk, där de radar upp fina exempel på vad som har hänt sen den ekologiska mjölken introducerades. Ett exempel är att vår statsminister numera kallar sig feminist. Ett annat Anja Pärssons familj där bilderna på henne, frun Filippa och nyfödda sonen främst för tankarna till bröstmjölk. Jag skulle vilja påstå att den reklamfilmen saknar motstycke och framförallt all den relevans som upplysta konsumenter eftersöker.

Idag är Sverige inte bara ett öppnare och mer tolerant land i många avseenden, utan också det land där konsumtionen av ekologisk mjölk ökat mest i hela världen. Och vi tror att det hänger ihop. För grunden för ett bra och hållbart samhälle är omtanke. Omtanke till djur, natur och varandra. Oavsett om det handlar om sexuell läggning, kravmärkning eller mångfald på arbetsplatsen.

Reklam spelar roll, vare sig vi vill det eller inte, och reklamen för mjölk har under de senaste 30 år legat på den luddiga gränsen till folkhälsoinformation. ”Mjölk ger starka ben.” Den höga benskörheten nämns aldrig. Inte sällan används somriga bilder på ett nationalromantiskt landskap där korna betar i en hage utan slut. Dessa bilder används även på vintern. I övrigt får vi ingen information om var de, eller andra djur, är eller har det under resten av året. Samma sak med ekologiska produkter. Vi har genom reklamen fått lära oss att ekologiskt är bra men vi vet inte riktigt vad det innebär för djuren. De ”har det bättre”.

För att bena ut vad ekologisk mjölk innebär för korna och kalvarna (tjurarna nämns inte) har jag kopierat texten från KRAVs sida om ekologisk mjölk som LRF Mjölk hänvisade till på Twitter när jag frågade. Jag har fetat det jag tycker är viktigt att veta. Vi kan väl kika på den? Mina kommentarer är kursiverade.

Såhär produceras ekologisk mjölk

Ekologisk mjölk kommer från kor som fötts upp ekologiskt. I tankbilen och i mejeriet hålls den ekologiska mjölken hela tiden skild från övrig mjölk vare sig man gör grädde, fil eller något annat av den. På den ekologiska gården där korna lever ska de ha det bra och kunna bete sig naturligt. De ska också huvudsakligen få äta sådant foder som de är skapade för att kunna smälta.

”Bete sig naturligt.” En ko avlas fram för att producera så mycket mjölk som möjligt. Hon tvångsinsemineras för att producera kalvar och mjölk till människan men får inte umgås med sina barn. Under vinterhalvåret får hon stå instängd med djur hon själv inte har valt att umgås med. Hennes kropp anses vid fem års ålder vara uttjänt då hon omöjligt kan nå upp till de produktionskrav bonden har satt på henne men är ofta frisk i övrigt. Därför slaktas hon istället för att leva i 20 år till. ”Bete sig naturligt.”

”Äta foder de är skapade för att kunna smälta.” Vi får hoppas att människan är god nog att ge sina djur den mat som passar deras kroppar när hon valt att ta ansvar för deras liv.

Kons naturliga beteende

Kon är ett socialt flockdjur som behöver röra sig fritt för att t ex inrätta sig i flockens rangordning. Kor måste därför kunna gå ut på bete åtminstone under sommarhalvåret och kunna gå ut och röra på sig även på vintern. När kalven föds vill kon slicka den torr och skydda den och både ko och kalv mår bra av att kalven diar. Kalvar på en KRAV-certifierade gård får dia under minst ett dygn.

”Kon är ett socialt flockdjur som behöver röra sig fritt.” De väljer inte flock och under största delen av livet står de instängda utan möjlighet att kunna röra sig så mycket som de skulle önska.

”När kalven föds vill kon slicka den torr och skydda den.” Att en mamma tar hand om sitt nyfödda barn ser vi överallt i naturen. Enbart inom produktionen av djur har människan mage att kalla det naturligt att barnet tas ifrån henne under det första dygnet.

”Ko och kalv mår bra av att kalven diar. KRAV-kalvar får dia under minst ett dygn.” Den här typen av okritisk fakta summerar djurproduktion för mig och övertygar mig om att aldrig någonsin dricka mjölk eller äta mjölkprodukter igen. 

Den ekologiska kon äter ekologiskt foder

Kor är idisslare och har fyra magar där fodret i tur och ordning omvandlas till näring med hjälp av bakterier och enzymer. Idisslares magar är anpassade att smälta fiberrika gröna växter och därför är grovfoder kors naturliga föda. Grovfoder växer på vallen och består av gräs och klöver som betas, torkas till hö eller konserveras till ensilage. De vita bollarna som ligger på åkrarna efter skörd är vall som konserveras till ensilage med hjälp av mjölksyrebakterier (som surkål) i den lufttäta balen. Ekologiska kor äter ofta mer grovfoder än kor som inte hålls ekologiskt.

Dagens kor producerar väldigt mycket mjölk. En ekologisk ko mjölkar i genomsnitt ca 8000 liter mjölk om året, en icke-ekologisk ko ungefär 1000 liter mer. Många kor mjölkar över 10 000 liter om året. För att kon ska orka med denna prestation behöver hon mycket energi och protein, som en högpresterande idrottsman. Därför behöver kon oftast också ett tillskott av mer koncentrerat foder som finns i t ex säd. Men om andelen koncentrerad näring i förhållande till grovfoder blir för stor, utsätts kon för påfrestningar som kan leda till hälsoproblem. I utfodringen vid ekologisk produktion förses kon med energi och protein till så stor del som möjligt genom grovfodret och måste då kunna äta stora mängder.

”Dagens kor producerar väldigt mycket mjölk.” På 1930-talet beräknades en ko mjölka runt 2 500 kg/ko och år. Nu (2011) är siffran runt 9 000. (Källa: Jordbruksverket) 2015 är siffran 10 000 liter enligt KRAVs hemsida. Detta räknas också som en del av kons naturliga beteende och avel nämns inte alls. 

”För att kon ska orka med denna prestation behöver hon mycket energi och protein, som en högpresterande idrottsman.” Den här meningen får mig att vilja skrika rakt ut. Den bygger helt på människans KRAV på henne och ligger inte alls i hennes intresse. När hon inte ”orkar” längre belönas hon med döden.

”Ett tillskott av mer koncentrerat foder med hög andel näring i förhållande till grovfodret kan leda till hälsoproblem.” Hur kan vi få ut ännu mer mjölk ur den här kroppen? Vi leker med deras liv. Det absolut mest intressanta med detta är att hon sliter hela sitt liv för att producera en produkt som säljs i princip gratis.

”Måste äta stora mängder.” Hon behöver också röra på sig mycket mer än hon har möjlighet till när hon är instängd inomhus men det skulle innebära att hon då behövde äta mer vilket är en kostnad för bonden. Kor kan utan problem vara ute året runt, vi har som bekant deras hud på oss som skydd mot kyla.

I mjölkproduktion som inte är ekologisk utfodras korna ofta med koncentrerat protein från sojabönor som importeras från bl a Brasilien. Där odlas sojan i ensidig odling med hjälp av kemiska bekämpningsmedel som skadar både människor och natur. Av sojan tillverkas sojamjöl med hjälp av kemiska extraktionsmedel. Sådant sojamjöl får inte ingå i ekologiskt foder. Däremot kan ekologiskt odlad soja ingå i foder till ekologiska kor.

Ekologiska gårdar strävar i stället efter att vara självförsörjande med så lite inköpt foder som möjligt. Minst hälften av fodret odlas på den egna gården. Fodret är helt ekologiskt odlat, dvs odlat utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

”Utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.” Att så mycket som möjligt av den mat vi ger till djuren odlas såhär är av intresse för människan då hon äter djuren och det de producerar.

#LandetEkomjölk

Kalven

För att producera mjölk måste kon få en kalv varje år. Ekologiska kor får föda sin kalv i avskildhet i en speciell kalvningsbox där de får vara ifred och lära känna varandra den första tiden. Den ekologiska kalven får dia minst 1 dygn för att få i sig den första näringsrika råmjölken. Den skyddar kalven mot infektioner. När kalven skiljts från sin mor får den leva i grupp med andra kalvar. Till minst 12 veckors ålder får den fortsätta att dricka riktig komjölk genom att dia en amko eller suga på en konstgjord spene. När kalven får riktig komjölk blir den friskare och växer fortare än om den föds upp på pulvermjölk. I icke-ekologisk uppfödning kan kalvarna få stå ensamma i små boxar och de får nästan alltid mjölk gjord på pulver. Medan kalvar på konventionella gårdar vistas inne i ladugården även på sommaren, ska kalvar på KRAV-gårdar släppas ut från det de är fyra månader gamla.

”För att producera mjölk måste kon får en kalv varje år.” Ingen kommentar om hur detta går till? 

”Ekologiska kor får föda sin kalv i avskildhet där de får lära känna varandra den första tiden.” Under minst ett dygn. Sen får de leva med andra kalvar som också saknar sin mamma.

”Suga på en konstgjord spene.” Deras sugbehov är enormt stort. Nästan så att man kunde tro att de hade behov av att få vara kvar med sin mamma.

”När kalven får komjölk blir den friskare och växer fortare.” Komjölk är kalvens bröstmjölk. Vi känner igen fördelarna från vår egen mjölkproduktion, bröstmjölk för människobebisar. Inget annat djur dricker mjölk från en annan art. Den är som gjord för kalvens behov.

Utegång och bete under sommarhalvåret

Motion, frisk luft och sol är hälsosamt för kor. Den som sett kor släppas ut från vinterstallet på det första vårbetet kan lätt förstå att utevistelse och motion är en del av kons välbefinnande. Kor vandrar också långa sträckor under betandet och till och från mjölkningsplatsen. Det är nyttigt och naturligt för kon. Ekologiska kor och ungdjur ska under betessäsongen vara ute på bete minst halva dygnet. På KRAV-certifierade gårdar ska korna få i sig minst hälften av sitt dagliga grovfoder genom att beta. Därför behöver en KRAV-gård mer betesmark än vad mjölkgårdar brukar ha. När korna betar i hagarna bidrar korna samtidigt till att hålla landskapet öppet och att gynna den biologiska mångfalden.

”Motion, frisk luft och sol är hälsosamt för kor.” Ändå är det bara beteskrav under halva året.

”Kor vandrar långa sträckor under betandet.” Det här är kors naturliga beteende i ett nötskal och att vägra dem det hälften av året är en form av plågeri. 

”Korna bidrar till att hålla landskapet öppet och att gynna den biologiska mångfalden.” Detta gör även får och hästar men enbart i koproduktionen nämns det som en anledning att döda dem.

Under vintern inne i lagården

Ekologiska kor är inne i lagården kortare tid än andra kor, även under hösten kan de nämligen gå ut en stund varje dag för att få frisk luft och motion. Lagården ska vara ren, dragfri och ljus med bra ventilation. Korna ryktas och klövarna ses om regelbundet. Då får också skötaren en kontakt med djuret vilket är värdefull för båda. Förr stod de flesta kor bundna under lagårdsvistelsen, men numera får de oftast röra sig fritt även inne i lagården och ligga i bås på en bekväm madrass eller på halm. För bönder som har ett mindre antal kor kan det vara alltför dyrt att bygga om sin lagårdännu så länge får kor på en del små gårdar stå uppbundna i lagården under vintern under förutsättning att de rastas utomhus två gånger i veckan.

”Röra sig fritt inne i lagården.” Påminner om en klass med skolbarn som ”får röra sig fritt” inne i klassrummet istället för att gå ut och springa av sig på rasten. 

”Ligga i bås på en bekväm madrass eller på halm.” De får ligga på betong och eftersom de ”får röra sig fritt” ligger de mjukt på bajs. Till skillnad från säg en äng.

”Det kan vara alltför dyrt att bygga om sin lagård.” Om du väljer att föda upp djur så vänta tills du har tillräckligt med pengar eller låna ihop tillräckligt så att dina djur slipper stå uppbundna, dvs utan möjlighet att ens vända på sig under ett halvår, annars gör du ingen en tjänst. ”Att vara bonde är ett kall, en livsstil”, säger bönder. Att vara bonde är ett enormt ansvar för andras liv starkt kopplat till en ekonomisk prestation, säger jag.

”Under förutsättning att de rastas utomhus två gånger i veckan.” Inte undra på att de är så glada vid kosläppet. 

Förebyggande hälsovård

Grundregeln är att korna ska födas upp och leva hela sina liv på den egna gården. Då minskar risken för att smitta sprids mellan olika grupper av djur. Enstaka djur kan dock köpas in för att möjliggöra ett bra avelsarbete. Men det finns också andra saker som påverkar hur korna mår. Med rörelsefrihet, utevistelse och en diet baserad på grovfoder, samt god skötsel och bra rutiner lägger en ekologisk djurbonde grunden för en god djurhälsa.

Om ett djur blir sjukt ska det naturligtvis snabbt behandlas och få den medicin det eventuellt behöver, men djuren får inte behandlas rutinmässigt eller i förebyggande syfte med t ex avmaskningsmedel. Om kon behandlas med antibiotika eller andra läkemedel tar det dubbelt så lång tid att få sälja mjölken som ekologisk jämfört med vad som gäller för annan mjölk.

Känner du igen dig i den bild reklamen målar upp? Är det ”lite bättre” att köpa ekologiskt eller har du högre krav? Om du vill läsa mer om vad KRAV innebär för grisar och kor rekommenderar jag mitt inlägg om Ängavallen där bilden ovan är tagen!

Luktar det inte sur gammal mjölk?

På fredag när vi kommer till New York är det nationella donut-dagen i USA. Det innebär med andra ord att vi kommer bege oss direkt till Dun-Well Doughnuts för att köpa på oss en hel kartong med munkar som vi ändå inte kommer orka äta upp. Längtar!

Jag är inte mycket för att fira dessa hittepå-dagar men i måndags när det var Mjölkens dag kunde jag inte låta bli!

Mjölkprodukter

Jag länkade exempelvis till mitt inlägg Istället för mjölk – en händig guide där det finns tips på vad du byter ut mot vad och twittrade om Mjölken.se vars hemsida är en lätt överskådlig guide till den svenska mjölkindustrin.

Skelettmuffins

Jag passade även på att lyfta serien Mjölk – så funkar det! av Skelettmuffins som förklarar allt så bra. Det här var dessutom samma dag som Way Oat West släppte nyheten att de inte kommer servera komjölk i år utan gör dryck direkt av havren istället. Genier! Göteborgarna rasade men jag tycker att det är så spännande att de utvecklar samarbetet med Oatly. Fler företag borde lära av dem!

LRF Mjölk på Twitter

Avslutningsvis vill jag uppmärksamma de här notiserna som dök upp redan innan jag började twittra om #svenskmjölk och #mjölkensdag. Låt dig inte luras av att profilbilden ser tysk ut, LRF Mjölk representerar den svenska mjölkbranschen och har en sociala medier-strategi som säger att de bör kategorisera veganer och djurrättare på Twitter. På hemsidan står det:

”LRF Mjölk ska påverka villkoren för mjölk- och mejeriföretag, skydda mjölkens position som omtyckt livsmedel och vara knutpunkten för branschens samverkan. Det är i korthet uppdraget från ägarna – mejerier, husdjursföreningar och mjölkföretag.”

Luktar det inte sur gammal mjölk?

”Kan vi verkligen klara oss utan bönder?”

Ängavallen våren 2014

Jag lyssnar på ett klipp från P1 där de diskuterar den kris som mjölkbönder befinner sig i och kommer ha svårt att ta sig ur. Inte bara svenska, mjölk är en global marknad så våra bönder påverkas både av ryskt importstopp och kinesisk mättnad. Problemet är att bönderna inte producerar mjölk efter marknadens behov utan för mycket vilket inte går ihop med det nuvarande världsläget och därför pressas mjölkpriserna, om jag har förstått det hela rätt.

Det är i alla fall tydligt att för 30 år sen fick mjölkbönderna bättre betalt för mjölken än de får i dag. Den låga räntan räknas som ett ljus i mörkret för deras bransch men om den stiger är det citat kört. Enligt en mjölkbonde som intervjuas är situationen ohållbar, bönderna gråter för att de inte kan betala sina räkningar och han vill att samhället ska hjälpa dem bekosta de här politiska klammeriet.

Jag önskar att det var så lätt som att de kunde börja odla havre istället.

Som konkurrensnackdelar för Sveriges mjölkbönder nämns, nästan i förbigående, ”byggnationer och beteskrav” som exempel på utgifter som påverkar kostnaderna för att producera. I klarspråk pratar de gissningsvis om de stallar som måste byggas om så att hälften av alla svenska mjölkkor slipper stå uppbundna, fastbundna, orörliga, hela året. Med undantag för när de får gå på bete under sommaren så att vi kan hävda att öppna landskap är anledningen till att de behandlas som de gör. Med andra ord, det nyss nämnda beteskravet som ju Astrid Lindgren delvis ligger bakom.

Är det verkligen där vi ska spara in pengarna?

Arla har ju förresten en ny business på gång. Tofu! Det känns ju naturligt att den tusenåriga produkten ska produceras av mjölk och inte soja. I deras ansökan skriver de att de vill ta fram en produkt som liknar tofu i smak, konsistens och utseende. It’s like tofu but made of milk!

Citat om mjölkkrisen

”Det har aldrig druckits så mycket mjölk 2014 som, hehe, som detta år.”

Näringsminister Sven-Erik Bucht 

”Mjölken håller snabbt på att förlora sin ställning som hushållets viktigaste basföda. I dag häller vi i oss mindre än hälften så mycket mjölk som för femtio år sedan.”

SVT

”Arlachefen Peder Tuborgh pratar entusiastiskt om den ljusa framtid som väntar svenska mjölkbönder, ja mjölkbönder i hela världen.”

Dagens nyheter

På väg genom Norrland

På Norrtåget med Norrland, någonstans i Norrland.

Norrland.

Norrland.

Norrland.

Den perfekta boken att läsa i Norrland! Just nu, ett stycke om mjölk.

Testa växtbaserad mjölk nästa gång du går och handlar!

När det kommer till alkohol och kaffe ingår det att man behöver vänja sig. Eller snarare såhär! Alla är överens om att man behöver ”tvinga i sig” det för att så småningom gilla det. Om det är belöningen som gör det upplägget populärt – rus eller pigghet eller vad det nu är, att känna sig vuxen? – kanske en kalvs liv kan funka som morot för att testa växtbaserad mjölk?

Enligt Oatly har deras försäljning ökat med 43% i november jämfört med november förra året. Kul! Förutom havre finns det mjölk baserad på soja, mandel, hasselnötter, cashewnötter och ris. Dessa hittar du på ICA, COOP, Hemköp, precis överallt. Kedjorna har egna varianter (Garant, ICA, Änglamark) men leta även efter märken som Alpro och Lantmännens Go Green.

Det bästa sättet att testa växtbaserad mjölk är att inte dricka den straight up. Använd den som du använder din vanliga mjölk, i smoothies, varm choklad, bakning, kaffe eller te istället. Eller varför inte göra en chiapudding – det sökord som ökat mest i kategorin Mat under 2014 enligt Google? Det finns även växtbaserad matlagningsgrädde, vispgrädde, creme fraiche, ost osv. Läs gärna min guide istället för mjölk!

Varken bönder eller butiker flaggar för att det skulle vara något fel med att dricka kalvens mjölk. För nästan alla anses det naturligt eftersom ”kon ändå producerar mjölk”. Om vi kan gå genom hela livet och tro att det är så mjölkindustrin fungerar så har verkligen Bregottfabriken och liknande kampanjer lyckats med sitt uppdrag. Sjung med i deras julsånger om du vill men ifrågasätt ännu hellre varför det är aldrig någonsin bli vinter i den där fabriken. Om de sa att jorden var platt skulle vi (konsumenter) köpa det med?

« Äldre inlägg

© 2024 Helen Alfvegren

Tema av Anders NorenUpp ↑