Det kommer var tyst här på bloggen tills det inte är det längre. Jag cyklar, yogar, leker med Loppan, besöker kolonin, äter glass, ringer min mamma, ser på serier, klappar Bamse och kramas med min kille under tiden. Vi hörs!
Det kommer var tyst här på bloggen tills det inte är det längre. Jag cyklar, yogar, leker med Loppan, besöker kolonin, äter glass, ringer min mamma, ser på serier, klappar Bamse och kramas med min kille under tiden. Vi hörs!
Jag har en mapp på Instagram som heter Böcker. Där sparar jag ner alla bra boktips jag snubblar över. Härom dagen var det så dags att göra en beställning och nu är jag näst intill redo för sommaren känns det som!
Maja på Pocket shop är alldeles till sig över The Power! ”Alltså hur nervkittlande och spännande kan en bok bli?! Alderman suddar ut gränsen mellan utsatthet och maktbegär, utopi och dystopi, ”manligt” och ”kvinnligt” och fram träder mänsklighetens behov av hämnd och makt. En provocerande och galet bra bok du måste läsa.”
Enligt Levan är The Underground Railroad en av de bästa böckerna han har läst på över ett årtionde. Det säger mycket!
Karin tipsar om Fahrenheit 451. ”Blev nyfiken då nån sa/skrev att den här boken är ännu mer talande för vår tid än 1984. Håller med!”
Luke tipsar om My Absolute Darling. ”It’s a majestically-written, terrifying, utterly electric story about an extraordinary teenage girl and her abusive father. Devastating and hopeful. Brutal and beautiful. Read it!”
Min mamma, mitt livs bästa boktipsare, lånade ut en bok av Karin Slaughter till mig för nån månad sen och jag slogs av att den hade ett så tydligt feministiskt perspektiv. Oerhört upplyftande. Inte desto mindre bestiala mord för det!
Det är knappt att jag kommer klara av att läsa om hur Carolina tog sig igenom sorgen när hennes man dog, men jag misstänker att när jag väl har börjat kommer jag inte kunna lägga ifrån mig den. Jag saknar dig Ulrika. Kom hem nu Stefan. Jag börjar med den här.
Förra helgen fotade vi cupcakes så jag tyckte det var en bra idé att ta lite yogabilder också, när vi ändå hade alla grejer framme. Jag hade bokmärkt några positioner på Instagram som jag var sugen på att testa!
Som den här.
Och den här. Alldeles för lättroad!
Så här blev bilden. Frostingen var mitt ansvarsområde. Mums!
Ena minuten undrar jag varför jag lägger tid på sociala medier, andra minuten tänker jag att det är perfekt att börja välja ut giffar till ett Vegan GIF Challenge på Instagram Stories när jag ska gå och lägga mig. (Tryck Play)
Spara ner och gör din egen! Tack @Tallys_art!
Det går knappt att gå omkring på bottenplanet inne på Åhléns city längre. Utbudet måste om möjligt ha tiodubblats de senaste åren? Hyllorna med produkter främst vi kvinnor sägs behöva trängs med kunderna som funderar på vad de verkligen behöver. Det är näst intill omöjligt att bläddra igenom en modetidning, lyssna på en podcast om skönhet eller följa en influencer på Instagram utan att lämnas med känslan av att behöva något. Men vad?
När jag växte upp visste vi inte om att PhotoShop användes i reklam riktad mot kvinnor för att retuschera hur modellen såg ut. Vi skulle tro att produkten som marknadsfördes gjorde jobbet, så som reklam fungerar. Idag när i princip alla unga kvinnor känner till hur PhotoShop och reklam fungerar retuscherar vi istället oss själva. Bokstavligen.
Det är nästan skrämmande hur snabbt det har blivit norm att ”ta hand om sig själv” genom att tråda ögonbrynen, göra naglarna, förlänga ögonfransarna, injicera huden, förstora läpparna, applicera serum, syra och sheet masks in absurdum – och gärna visa upp detta i sociala medier. Lägg till alla app-filter på det så har vi kommit till ett märkligt läge då vi knappt vill publicera oredigerade bilder av oss själva längre. Och då har vi inte ens börjat prata om smink och hår.
Jag köper inte att vi ska känna att vi behöver allt det där jag nyss räknade upp. Och jag tror ärligt talat inte att vi mår bra av det. Tanken på att min systerdotter nu växer upp med ett retuscherat ideal får mig att må illa – särskilt med tanke på att det ouppnåeliga idealet i princip inte möts av något motstånd. Snarare anpassar vi oss och marknadsför själva det idealet till barn och ungdomar. Som om det var en naturlig del av att vara kvinna att behöva lägga så mycket tid, pengar och energi på sitt uteseende.
Mitt tips är att lämna Åhléns sminkavdelning fortare än kvickt, dra ur hörlurarna till podden du lyssnar på och känn efter vad du egentligen själv vill och behöver. Om du är nöjd med det du ser i spegeln så håll fast vid det! Själv känner jag mig som finast när jag har yogat, då hela jag är nöjd och glad. Jag vägrar bedöma den känslan i antal likes.
Keep it vegan!
Jag lyssnar på senaste avsnittet av I nöd och lyft med det gifta paret Kalle och Brita. Det är officiellt en podcast om träning men den handlar minst lika mycket om deras privatliv och övriga intressen. Därför är det inte det minsta märkligt att Brita väljare att avrunda podden med att ta upp Kim Kardashian, som precis välkomnat sitt tredje barn till världen.
Brita provoceras av att Kim Kardashian lagt upp en bild av sig själv i tajt linne med texten #momofthree när hon valt bort att föda det själv, trots att hon kan, för att det är jobbigt och istället överlåtit det till en surrogatmamma. ”Vissa grejer måste väl vara jobbiga?” undrar Brita upprört.
Vi hoppar in 38:07 i podden för att höra vad Kalle svarar!
Kalle: Ja, fast det här kommer antagligen bli en jobbig diskussion mellan oss två för det tycker ju jag om att skaffa barn… om att kvinnor skaffar barn på egen hand. Det tycker jag, det är ju samma. Alltså vissa grejer ingår i att skaffa barn och det är ju det att man då måste stå ut med att leva ihop med nån annan eller i alla fall ligga med någon annan.
Brita protesterar över att många blivande farsor lämnar kvinnan under graviditeten och inte tar sitt ansvar.
Kalle: Verkligen! Men, för att skaffa ett barn så måste man hitta nån att para sig med. På samma sätt som man måste ha barnet i magen, på samma sätt som man måste ta hand om barnet när det kommer ut.
Brita: Men, kan vi inte hålla oss till Kim (Kardashian)?
Kalle: Jo!
Helen: Nej! Kalle, det går alldeles utmärkt att föda barn utan en partner. Ibland kan det, tro det eller ej, till och med vara skönt att slippa ha en partner som delar dina förlegade åsikter.
Jag fick höra om ett projekt på jobbet där de mäter stressnivån på kollegor som får träna pass tre gånger i veckan. Genast blev jag nyfiken på det motsatta – hur min kropp, som tränar flera gånger i veckan, skulle reagera om jag inte fick träna. Gissningsvis skulle jag bli orolig. Stressad. Trött. Kanske till och med deprimerad?
Vill inte ens tänka tanken!
© 2026 Helen Alfvegren
Tema av Anders Noren — Upp ↑