vegetarian-arkiv - Sida 3 av 3

Etikett: vegetarian (sida 3 av 3)

Tretton år av kärlek

När jag bodde hemma hos mamma grät jag varje gång vi åt kyckling. De där filmerna som ingen vågar se på om hur fjäderfäna behandlas? Jag vägrade blunda. Framförallt hade jag väldigt svårt att ignorera sambandet.

Efter att vi ätit köttfärssås och spaghetti grät jag åt resterna som samlades i diskhon. Små, malda delar av liv som gick till spillo för min skull. De krossade mitt hjärta. Alla tårarna ledde till slut till ett beslut.

I slutet av augusti för 13 år sen blev jag vegetarian. Det är en självklar del av mitt liv och jag kommer aldrig äta djur igen. De av mina vänner som är vegetarianer har en särskild plats i mitt hjärta. <3

Jag tror inte att någon egentligen vill att djuren ska dö men tröskeln till att bli vegetarian är skyhög. Och allt däremellan underskattas. Jag tycker att man kan börja med att äta det lite då och då.

Det finns inget finare än någon som säger Jag tänkte på dig och valde vegetariskt.

Fem mysiga vegetariska restauranger och fik i Malmö, inklusive ett bonustips!

juli 20, 2011 / Helen / 4 kommentarer

Kao’s, Möllan

Den nyöppnade ekologiska och veganska restaurangen Kao’s på Spångatan, några kliv från Bergsgatan, kommer täcka upp det behov jag känt sen Astrid & Aporna försvann. Det var svårt att välja från menyn men jag testade burgaren med rotfruktsstripsen och är väldigt nöjd med det! Priserna är bra, den här dyrast med sina 85 kr, och jag vill snart tillbaka för att testa deras risotto och crêpes.

I närheten av Kao’s ligger Malmö Chokladfabrik där det går bra att få sig en glassdrink för 35 kr!

Indian Curry Hut, Möllan

Det här är garanterat Malmös bästa indier, jag blir hungrig bara jag tänker på maten! Beställ in grytor med spenat, linser, kokos, ost och så naan till det, gärna med vitlök. De har 12 olika vegetariska rätter och jag rekommenderar varmt Palok Ponir, Ponir Butter Masala och Dal Sak. Glöm inte att be om matlåda, det passar fint som lunch dagen efter och det kommer bli mat över!

Tvärs över gatan ligger Tempo där det går fint att ta sig en röd drink eller två.

Green Mango, Möllan

Om du passerar Möllevångstorget är det inte långt till Green Mango där det serveras Malmös bästa tofu. Alla rätter på menyn går att få med det alternativet men jag kan inte komma på något godare än Pad Thai. Beställ in en extra skål cashewnötter vid behov!

Missa inte att handla frukt och blommor på torget efteråt!

Kafe Agnez, Gamla Väster

Kafé Agnez har den mysigaste innergården av alla jag besökt i Malmö och fikat som serveras är ekologiskt, veganskt och rättvisemärkt. De har dagens soppa, mackor och godbitar i disken, jag högg in på en Agnez Spezial med rostade grönsaker och hommus.

I slottsparken på andra sidan gatan är det härligt att promenera, titta in i Malmö museum (som är en av de vackraste byggnaderna jag vet) eller ta en fika på Slottsträdgårdens Kafé.

Siesta, Gamla Väster

Siesta har inga vegetariska rätter på menyn men det går ju bra att avstå från djuret och be att få extra av något annat istället. Här, handgjord pasta med sås på fläder och vitt vin, sparris och en massa vackra krispiga grönsaker. Underbart gott! Och så en äppelmust till det. Sparrisen var något av det godaste jag ätit!

Gamla Väster är så otroligt vackert, skriv upp ett besök dit bums, särskilt nu när stockrosorna blommar.

Bonus! Bastard, Gamla Väster

När sötsuget sätter in kan det vara fint att få in lite dessert på Malmös bästa och mest omtyckta restaurang. Jag har inte ätit mat där så jag kan inte tipsa om det men desserten kommer locka tillbaka mig för en helkväll. Marängdrömmen med jordgubbar var underbart seg och god och grädden söt och lätt, en perfekt kombination! När de andra beställde in mer öl var jag tvungen att testa choklad och körsbärsglassen, vilken hit! Och innergården gick inte av för hackor den heller! Boka bord direkt!

Om att klappa men inte äta djur (hur söta de än är)

maj 16, 2011 / Helen / 6 kommentarer

Jag är en sån som hälsar på alla fåglar jag ser, som säger stopp stanna om vi passerar en hage med kossor och går fram för att hälsa, som går försiktigt på regnblöta stigar för att inte trampa i onödan på några sniglar.

Även om jag är lite rädd för spindlar, ogillar kliande myggbett och helst inte hittar getingar i saften skulle jag aldrig få för mig att döda ens en insekt.

Att jag blev vegetarian handlar till stor del om produktionen av djur och hur de behandlas under den förkortade tid de lever men framförallt blev jag det eftersom jag älskar djur och har världens respekt för dem.

Det räcker med att se ett djur i ögonen, klia det försiktigt bakom örat och betrakta vilka relationer det har till andra för att övertygas om att djur ska kramas, inte ätas. Ovan ett sådant ögonblick med en ej ätbar tapir, ej att förväxlas med entapir.

Fin dialog med @Pressbyran

januari 20, 2011 / Helen / 13 kommentarer

I går fick jag mail från Mischa som jobbar med Pressbyråns kommunikation på Twitter.

Självklart vill jag först beklaga och berätta hur ledsen jag är för att du känner dig förolämpad pga vår kampanj. Jag vore glad om vi kunde talas vid för att höra mer om dina synpunkter på Pressbyråns vegetariska utbud och hur det kan utvecklas.

Jag blev uppriktigt glad av en ursäkt och han upprepade den även över telefon. Vi hade ett väldigt bra samtal där han förklarade att Pressbyrån aldrig någonsin menat något illa med en sådan här kampanj och det kom fram att ADn på Åkestam Holst (som gjort kampanjen) själv är vegetarian. Inget illa menat, okej, så över till det viktigaste – dialogen!

Ärligt talat så gör Pressbyrån alla rätt här. De har koll på vad som skrivs, på vilka som skriver det och kontaktar de som blivit upprörda på Twitter, Facebook eller via mail. De ber om ursäkt, lyssnar, frågar hur vi kan lösa problemet ihop och sträcker ut handen ytterligare genom att vilja ha en fortsatt dialog även efter att det här har blåst över.

Det finns en problematik i att erbjuda vegetariska korvar eftersom det skulle innebära att alla butiker behöver en till separat grill men jag fick fram att det vi framförallt saknar är variation. Att de har en pastarätt från Gooh innebär att det är den vi får äta år ut och år in. (Jag har ätit samma vegburgare på Max i 13 år, kom igen.) Det tog han till sig så jag ser fram emot lösning.

Efter samtalet känner jag mig väldigt nöjd med att Pressbyrån verkar ta den här frågan på allvar samt att jag fick förklara min syn på saken. Jag fick intrycket av att de verkligen är intresserade och lyssnar på sina kunder.

Min hjärtefråga är vegetariska alternativ och om vi tillsammans får igenom det skulle jag bli otroligt stolt och glad (och med vi menar jag vi vegetarianer). När jag surfar in på Åkestam Holsts hemsida ser jag att de även står bakom bananen i Felix-kampanjen. Symboliken är ju intressant, jag väljer att tolka den som en vegetarisk revolution. Fler bananer åt folket!

Eating Animals av Jonathan Safran Foer

augusti 10, 2010 / Helen / 5 kommentarer

Jonathan Safran Foer har tidigare skrivit de framgångsrika romanerna Everything is Illuminated och Extremley Loud & Incredible Close men den här boken handlar om honom själv och om hans familj.

Den handlar även om att äta djur.

För fem år sen när hans fru var gravid med deras första barn började Jonathan intressera sig för mat. Han hade under många år pendlat mellan att vara vegetarian och djurätare men ville nu bestämma sig en gång för alla, för sin sons skull. Han började göra research för att lära sig mer om djurhållningen i USA och om vad det är vi stoppar i oss.

Det han upptäckte drev honom till att fortsätta och efter tre år hade han material nog till den här boken – material som han vill ha hjälp med att sprida vidare till andra.

Han har fyllt den med lättillgängliga fakta, obehagligt målande beskrivningar, riktigt oväntade intervjuer och ett jävlar anamma som jag sällan sett i print i ett sådant här sammanhang tidigare. Just det personliga drivet, med bitska kommentarer och ett ständigt ifrågasättande, fick mig att hurra redan på sidan 31.

En av huvudpersonerna i boken är hans farmor, en kvinna starkt präglad av sin uppväxt som judinna i Europa under Andra världskriget. Hon vill inte ens berätta om vad hon tvingades att äta för att överleva men fram mot slutet av kriget, när hon var på gränsen till att svälta ihjäl, erbjöds hon hjälp från en rysk bonde. Han gick in i sitt hus och kom tillbaka med en bit kött som han räckte fram till henne. Jonathan inspirerades mycket av den här historien och beskriver deras samtal nedan:

”He saved your life.”
”I didn’t eat it.”
”You didn’t eat it?”
”It was pork. I wouldn’t eat pork.”
”Why?”
”What do you mean why?”
”What, because it wasn’t kosher?”
”Of course.”
”But not even to save your life?”
”If nothing matters, there’s nothing to save.”

Eating Animals är den första boken jag läst om djurhållning där författaren är precis lika upprörd som jag själv. Jag kommer nog aldrig vilja rekommendera en annan bok så här mycket. Som vegetarian får den mig att ifrågasätta min mjölk- och äggkonsumtion. Som djurätare bör du ifrågasätta vad du betalar andra för att göra.

”Just how destructive does a culinary preference have to be before we decide to eat something else? If contributing to the suffering of billions of animals that live miserable lives and (quite often) die in horrific ways isn’t motivating, what would be? If being the number one contributor to the most serious threat facing the planet (global warming) isn’t enough, what is? And if you are tempted to put off these questions of conscience, to say not now, then when?”

Jonathan Safran Foer är min hjälte.

Uppdatering! Eating animals kostar ynka 61 kronor nu!

Meet your meat

augusti 8, 2010 / Helen / 1 kommentar

Har precis sett filmen ovan och den skär i hjärtat men är så oerhört viktig. Just nu läser jag Eating Animals av Jonathan Safran Foer och trots att flera av filmklippen ser gamla ut känner jag igen tillvägagångssätten från hans beskrivningar i boken. Såhär behandlas 99% av alla boskapsdjur i USA. Varje dag under djurens förkortade livstid.

Jag kommer att försöka äta mer veganskt några gånger i veckan eftersom jag inte vill stödja den här typen av uppfödning, vare sig den sker i Sverige eller inte. Jag är mycket nyfiken på vad Arla, Skånemejerier och Stjärnägg (de producenter jag regelbundet handlar hos) har för information till sina kunder om sin uppfödning och hur transparenta de är.

Jag vill gärna se med mina egna ögon om de KRAV-märkta ägg jag äter verkligen kommer från frigående höns eller inte. Har de tillgång till sol? Hur gamla blir de? Hur länge får kalvarna vara med sin mamma? Hur ofta blir de inseminerade? Vad innebär det för deras livskvalité att jag bara köper KRAV-mjölk?

Se även den här videon. Spela fram till 10:30 för att höra när Jonathan berättar om sin familj och om sin bok – det viktigaste jag har läst på länge. Recension kommer.

Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet