Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Etikett: Underbara Clara

Problemet med småskaliga bönder

Lunch på Ulriksdals trädgårdscafé

– Du som tycker att det är så himla viktigt med klimatet – varför äter du egentligen kött?
Frågan kommer när jag postar en bild på instagram med nyskördade grönsaker och en grillad köttbit. Ja, varför äter jag kött egentligen?
– Jo, svarar jag, därför att det är bättre för både klimatet och djuren än om jag skulle välja att vara vegetarian.

Jag är inne på Underbara Claras Instagram för att försöka hitta bilden med kommentaren men misslyckas. Har hon raderat den? Oavsett tycker jag att frågan är relevant. Hur resonerar någon som vill äta miljömedvetet kring kött? Svaret ges i krönikan Vegetarianer räddar inte nödvändigtvis fler djurliv via blogginlägget Problemet med att vara vegetarian. Problemet? Att vegetarianer är naiva som tror att de räddar djur. Det kan jag ju hålla med om, då de stödjer både ägg, mjölk- och köttindustrin, men inget av detta nämns i krönikan. Låt oss se vad det står istället!

Kommentaren jag får väcker irritation hos mig. För det är inte första gången ifrågasättandet kommer. Alltid från vegetarianer som slentrianmässigt hävdar att deras val än bättre än köttätares.

Det är korrekt att många, särskilt nyblivna, vegetarianer (och veganer) saknar kunskap och istället hänvisar till att de sett Cowspiracy. Det är alltid lika viktigt med källor och då finns det ingen bättre än Djurens rätt som alltid har en tydlig källhänvisning, oavsett djur. Sen är ju forskarna överens om att en växtbaserad kost är bästa valet för miljön, där saknar jag tyvärr källa till påståendet ovan – kanske för att Clara väl egentligen inte hänvisar till ”köttätare” i stort utan främst till sin egen kost och familjens jordbruk. Det intressanta är att irritationen uppstår just pga att personen är vegetarian varpå svaret säkerligen skiljer sig åt än om frågan hade ställs av en köttätare som, troligtvis inspirerad av Clara, går i sådana tankar. Det inlägget hade jag velat läsa!

Utöver att odla grönsaker brukar vi hålla höns och grisar – och funderar på att skaffa får. Djur för kött och mejeriprodukter behövs. Det är nämligen svårt att genom odling framställa protein och fett i någon hög utsträckning i Norrland.

När jag scrollar igenom sommarens bilder hittar jag mest vegetariska matbilder samt några med räkor och lax i, som jag gissar inte odlats i någon hög utsträckning i Norrland innan de inhandlades i en helt vanlig butik. Självklart är vissa saker svårare att odla, och framställa, i Norrland – Bästerbotten om jag får be – men det blir nästan lite löjligt när man i vissa sammanhang (arg krönika) inte säger sig kunna hitta protein (?!) och fett för att de inte går att odla lokalt men i andra sammanhang (lax och räkor i recepten på Instagram och bloggen) handlar på COOP som alla andra. ”I Västerbottens kärva klimat är ett rejält växthus en stor tillgång” läser jag på Marstorps mat, som för övrigt enbart säljer olika grönsaker – som alla innehåller protein.

Men jag kan inte släppa den naivitet och okunnighet som ofta följer med vegetarianism. Väldigt få har koll på verkligheten för en bonde. I dagsläget krävs det djurgödsel för att odla ekologiskt.

Det kretsloppet tror jag faktiskt att många vegetarianer är medvetna om. Men gödsel, dvs bajs, kommer naturligt från djuren dagligen och slutar komma först när djuret dödas. Vegetarianer bidrar inte aktivt till att djuren ska dödas, endast till att gödslet kommer till användning. Att djurbajs används gör ju inte en grönsak ovegetarisk. Just nu dödar vi djuren, i framtiden kanske vi enbart håller dem för de värden de sägs erbjuda och låter dem leva för att bli gamla, inte för att de smakar på ett visst sätt.

Ängavallen våren 2014

Den fina, närodlade och köttfria kosten vegetarianer kan äta – äter de för att någon annan är beredd att hålla djur.
– Ja men det besvarar fortfarande inte frågan, säger vegetarianen. Varför äter du upp hönsen, korna och fåren? Låt dem leva, beta och gödsla era odlingar i stället!
Ja, varför låter vi inte alla kycklingar i hönsgården leva? Jo, för att det kostar på.

Svaret på frågan som först ställdes är alltså inte att ”det är bättre för både klimatet och djuren än om jag skulle välja att vara vegetarian”, utan för att vissa djur anses ekonomiskt olönsamma även i småskaliga ekologiska jordbruk, precis som i djurindustrin. Vänd på det. Grönsakerna skulle gödslas även om ingen var vegetarian, det är vi konsumenter som gemensamt står för den efterfrågan. Vegetarianer, och främst veganer, minskar helt enkelt efterfrågan att döda djuren, vilket är hela poängen med att ta ett sådant steg.

I teorin är det enkelt att hoppa över grisslakten och låta suggan leva. Ha kvar henne för markberedning och sällskap. Men en fullvuxen gris äter lika mycket mat som en hel familj.

Precis. Så då får man ta ett beslut om de värden man som bonde brinner för, som öppna landskap och biologisk mångfald, tillsammans med gödslet, är värt det. Lägg till att grisar passar utmärkt för att äta upp det vi människor av olika anledningar slänger bort, vilket raderar familjens svinn. Hur många måltider är det värt?

Vegetarianer räddar inte nödvändigtvis fler djurliv än en köttätare. För vilka djur ska räddas? Vilka ska vi bry oss om? Ja, man kanske sparar livet på en gris genom att inte äta kött. Men vad ersätter man köttet med? Närodlade ekologiska grönsaker? I sådana fall är de gödslade med djurkiss och bajs.

Jag får inte riktigt ihop det här, men förslagsvis är det djuren vi äter som är i fokus här. Det handlar inte om att som vegetarian, eller vegan, hävda att man räddar ett visst antal djur – det handlar om att stödja det man tror är bäst för djuren, och för många även naturen. Igen, inget djur behöver dö för att producera kiss och bajs, tvärtom. Ekologiska jordbruk kanske borde ha djur enbart för de värden de ger naturen och grödorna?

Tänk inte bara på kor och grisar. Tänk på pollinerande insekter som trivs i småskaliga jordbruk. Med varierande växtlighet och utrymme för häckande fåglar. Småskaliga jordbruk är bra för den biologiska mångfalden. Kanske räddar du en gris från döden. Men vilka andra djur har dött för att din köttfria mat ska framställas och fraktas hit? Och för att du ska kunna fördöma köttätare slentrianmässigt? Sanningen är att vare sig du äter kött eller inte bidrar du till att djur dödas. Att låtsas om något annat är självbedrägeri.

Insekter och fåglar trivs även i småskaliga jordbruk som enbart odlar grönsaker, rätta mig om jag har fel. De trivs säkert också bra i andra länders jordbruk som odlar den mat som blir till köttfria alternativ, vilket klimatmässigt trumfar rött kött oavsett transportsträcka. Jag tror att väldigt få tar beslut om att bli vegetarianer eller veganer för att de har sett två grisar gyttjebrottas i ett småskaligt jordbruk. Här jämställs köttätare, dvs köttindustrin, med de få småskaliga jordbruken som finns. Krönikan skulle vinna på att hålla sig till det ena eller det andra. Genom att välja vego protesterar man mot djurindustrin som inte bara dödar djuren de föder upp utan även utrotar djur, läs mer om Holocene extinction. Djur dör oavsett kost men poängen är ju att aktivt välja den som leder till minst lidande. (Veganskt!)

Det finns platser i världen där en helvegetarisk kost är lämplig och enkel att framställa. Där både fett och protein är lätt att odla. Men en av de platserna är tyvärr inte norra Sverige.

Nej, men även norra Sverige har ett brett sortiment i de flesta butiker. Och exempelvis på Öland och ganska långt upp i Sverige går det utmärkt att odla bönor – säkert så nära Västerbotten att marknadsföringsknepet ”närodlat” räknas in – och efterfrågan på fler bönder som vill ställa om är just nu rekordhög. Stöd dessa bönder!

Jag kommer fortsätta äta kött från vår gård med gott samvete. Och för frälsta vegetarianer som fördömer det kommer jag fortsätta hävda att mitt val som småskalig jordbrukare är bättre än deras.

Få personer står så långt ifrån varandra som veganer och frälsta småskaliga bönder som klappar sina djur innan de dödar dem. Majoriteten av svenskarna äter kött för att de tycker att det är gott. Den slentrianmässiga nivån kritiseras sällan i den här typen av upprörda inlägg, inte ens när det konstant rapporteras om klimatförändringar. Det är synd att till och med Clara, som äter mycket vegetariskt OCH odlar mycket vegetariskt själv, känner behovet att markera på det här sättet. DET om något är ett problem, då vi alla snabbt måste ställa om till att både odla och äta mer växter för jordens skull (vilket hon även gör, vilket förvirrar). Avrundningen är dock stark!

Men du köttätare som tror att den här krönikan är din fribiljett till mer dansk fläskfilé utan dåligt samvete – du får tänka om. Du behöver äta betydligt mindre kött, välja närproducerat och ekologiskt. Och betala mer för det du väl äter. Det är det enda rimliga valet. Gör du inte det är det hundra gånger bättre att vara vegetarian.

Så vad var problemet med att vara vegetarian nu igen? Egentligen.

Anita är en av de skarpaste feministerna på nätet

I samband med att vi skulle prata om Anita Sarkeesian på P3 Browser i höstas skrev jag ett blogginlägg om hennes projekt Tropes vs Women in Video games. Jag ser henne som en av de skarpaste feministerna på nätet och blev förbannad över den skit hon fick ta emot, något hon nu bemöter i TEDxWomen-klippet ovan. Otroligt lärorikt!

När Martin länkade till videon på Twitter häromdagen blev jag förbannad igen och skrev att jag hatar alla som hatar på henne.

Vanligtvis använder jag mig inte av så många vokaler och versaler men om hon har möjlighet att komma finns det inte en chans i världen att jag missar The Conference i år, det är en av årets absolut bästa konferenser. Tack för att du försöker Martin!

Några länktips! Underbara Clara lyfter upp Anitas Bechdel-test, Fridah Jönsson listar händelser under året som pekar på att vi inte är särskilt jämställda och Unni Drougge påpekar att män med makt är farligare än alla näthatare tilllsammans.

Strandpromenad i solnedgången

I söndags kväll fick Johan välja vad vi skulle göra. Han ville som tur vara åka ner till stranden.

Det var ingen värme direkt men solen sken. Sanden var iskall att gå på där det var skugga.

Jag blir alltid lika fascinerad av snäckor och får för mig att jag måste hamstra men efter år av erfarenhet vet jag att de bara kommer ligga och lukta i en påse bortglömd i ett skåp.

Jag har inte badat än, får ändra på det i helgen!

Smutsiga tår som sig bör! På vägen hem till Stockholm satt jag och lyssnade på Underbara Claras sommarprat, det passade perfekt på tågresan!

Bokkei imponerar så på mig

Jag blev hänförd när jag såg hennes teckning av Underbara Clara, nu är jag helt mållös efter att ha sett tuschunderverket av Elsa. Hon har så mycket talang att jag inte vet vad jag heter.

Hon heter Maria och bloggar som Bokkei, spana in!

Translation: Watch this wonderful time-lapse from Bokkei, she is extraordinary talented!

Länkkärlek på helalf.se

Även om jag så vackert brinner för sociala medier så vill jag inte ha en renodlad sociala medier-blogg. Snarare ska den representera en blandning av det jag pysslar med och innehålla så mycket som möjligt av det jag tycker om. Därav länkkärleken i spalten nere till höger.

Jag behöver min dos av bloggar eftersom de är ett utmärkt sätt att få inspiration och tips men även erbjuder en typ av avkoppling. Om jag inte går in på Nio till fem minst en gång om dan känner jag av att något saknas. Vilket är ganska lätt att åtgärda.

Likadant är det med Elsas blogg. Jag har för vana att titta in där med jämna mellanrum – och borde egentligen göra samma sak med Pontus blogg eftersom vi har jobbat ihop på Pocket shop.

Underbara Clara är också en favorit eftersom hon inspirerar och biter ifrån i de ämnen som uppenbart ligger henne varmt om hjärtat. De är tre av mina favoriter men du hittar säkert en egen favorit om du klickar på någon av länkarna nedan!

Ljuvliga kolor hos Pärlans konfektyr!

Jag smet som väntat förbi Pärlans konfektyr precis innan de stängde i lördags. Deras butik ligger på Artillerigatan 56, ett stenkast från Tössebageriet om det säger någon något geografiskt.

Jag valde en kola av varje och tänkte utan knussel recensera de här på bloggen!

Topp 5

1. Mandel Helt utsökt, högsta betyg!

2. Havssalt Ljuvlig!

3. Pepparmint Otippat smarrig!

4. Lakrits Mjukare och lenare än man kan tro!

5. Choklad God och chokladig!

Det är stora kolor man får och fem stycken var perfekt att mumsa på. Tror att jag betalade 34 kronor för hela kalaset vilket var väl spenderade pengar. Nästa gång kommer jag satsa allt på mandeln!

Ser att Underbara Clara också fått nys om kolorna via Miriam. Bra för Pärlans konfektyr, bra för alla bloggande unga damer! Pst, visst funkar porslinskoppsljusstaken perfekt som kakfat?

Mys med Underbara Clara och Husmorsskolan

Igår gjorde jag klart min andra porslinskoppsljusstake och är mycket nöjd med resultatet, något mindre och sötare än den förra. Det är roligt att själv skapa lite inredning här hemma, borde göra det oftare!

Så! Medan jag åt tacos till middag i kväll lyssnade jag på det första programmet av Husmorsskolan som Clara gör tillsammans med Erica Dahlgren. Det spelas in i Claras hem i Västerbotten och på något sätt känns det helrätt att lyssna på det programmet, på radio, via datorn.

Hon pysslar med tapetklister, serietidningar och vimplar och säger att allt det som inredare och kockar gör nu för tiden uppfanns av husmödrar en gång i tiden så varför skulle inte de kunna lyftas upp i ett sådant här program? Det har ingenting med könsroller att göra, snarare med uppfinningsrikedom och kunskap och det är det inte fel att dela med sig av.

Det var riktigt mysigt och jag ser fram emot de kommande avsnitten!

I går passade jag även på att baka eftersom jag fick saffran i små söta paket när jag var på Pocketförlaget. Jag använde grundreceptet till cupcakes från A Piece of Cake och hällde helt enkelt ner två askar på totalt 2 gram i smeten. Det smakade riktigt mysigt i munnen med så mycket saffran och ganska skönt att slippa den där degiga, lite torra konsistensen som ju saffransbullar ofta har. Det var allt pyssel från mig för den här gången!

Jag är hänförd

Hittade den här videon via Underbara Claras blogg och jag kunde inte slita blicken från den. Illustratörskan heter Maria och jag bugar inför hennes talang. Helt otroligt!

Först trodde jag att det var Anna som hade ritat den men sen såg jag att det inte riktigt var hennes stil. Anna kontaktade jag förra våren när jag ville ha ett porträtt till Jenny Leebs hemsida och den ser lika bra ut där nu som den gjorde då!

Hurra för illustrationer!

© 2019 Helen Alfvegren

Tema av Anders NorenUpp ↑