Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Etikett: kor (sida 1 av 3)

Badande kor i Väsby hage

Badande kor, Väsby hage

Badande kor, Väsby hage

En timme med buss från Brommaplan, längst ut på Munsö, ligger naturreservatet Väsby hage. Busstationen heter Sjöängen, alldeles vid färjan som går över till Adelsö.

Badande kor, Väsby hage

Badande kor, Väsby hage

Det var mysigt att gå upp tidigt imorse, göra matlåda och packa badkläder och en bok. Har längtat till den här dagen sen jag fick höra att det går kor och får helt fritt här.

Badande kor, Väsby hage

Badande kor, Väsby hage

Får i all ära, det är kor jag älskar och fascineras av. Här två syskon, om jag inte tolkar deras nummer i öronen fel.

Badande kor, Väsby hage

Badande kor, Väsby hage

Har du någonsin sett kor bada? Inte jag heller. Okej, de dricker mest och försöker komma undan flugorna men wow, vilken syn.

Badande kor, Väsby hage

Badande kor, Väsby hage

Givetvis var jag tvungen att hoppa i!

Badande kor, Väsby hage

Badande kor, Väsby hage

Enligt min kusin är korna på Adelsö lite keligare så jag fick slå på charmen.

Badande kor, Väsby hage

Badande kor, Väsby hage

Det är så svårt att beskriva känslan av att se djur du älskar i det fria. Det är så naturligt.

Badande kor, Väsby hage

Badande kor, Väsby hage

Omgivningen är helt fantastisk, fjärilar som fladdrar längs med marken, myror som kryper överallt, gamla, ståtliga träd, och grönt, grönt, grönt.

Badande kor, Väsby hage

Badande kor, Väsby hage

När jag först gick in i hagen gick korna mot vattnet men några av de kalvar som jag trodde hade smitit iväg bakom ryggen på mig när jag hälsade på fåren hade lagt sig bland ormbunkarna för att sova. Utan sina mammor. Förstå hur trygg man är då!

Badande kor, Väsby hage

Badande kor, Väsby hage

Förutom att jag var där och lattjade såg jag inte en människa. Var tvungen att dubbelkolla på skylten när jag gick mot bussen och nej, det var inte förbjudet att bada med korna. Puh! Vilken fin utflykt va?

Sjunde sommaren på Ängavallen

Ängavallen maj 2017

Om jag inte räknar fel så är det här sjunde sommaren på raken som jag besöker Ängavallen. Den här gången bokade jag för första gången övernattning för att hinna njuta lite extra länge av det fina landskapet och de fantastiska djuren. Dessutom åt vi middag på kvällen, vilket blev en fin avslutning på en underbar helg i Skåne.

Ängavallen maj 2017

Ängavallen maj 2017

Ängavallen maj 2017

Direkt när vi checkat in i vårt fina lilla hus lånade vi elcyklar som tog oss genom rapsfälten ner till Skånes kritvita stränder. Inget slår den här årstiden, så är det bara.

Ängavallen maj 2017

Ängavallen maj 2017

Ängavallen maj 2017

Väl tillbaka på gården gick jag direkt till grisarna och innan jag visste ordet av hade en av dem lagt sig under min hand för att bli kliad bakom öronen.

Började såklart gråta.

Ängavallen maj 2017

Ängavallen maj 2017

Ängavallen maj 2017

Hann även ta en tur till ängen där alla kossor går tillsammans året om, inga kosläpp här inte. Sen tillbaka till smågrisarna igen innan det var dags att äta.

Ängavallen maj 2017

Ängavallen maj 2017

Ängavallen maj 2017

Ängavallen maj 2017

Ängavallen maj 2017

Hela middagen var hemlagad på gården, inklusive tre sorters tofu till huvudrätt.

Ängavallen maj 2017

Ängavallen maj 2017

Ängavallen maj 2017

Fantastisk vy att vakna upp till! Saknar den redan!

Ängavallen maj 2017

Ängavallen maj 2017

Ängavallen maj 2017

Tack för den här gången, på kärt återseende!

Det förenklade beteskravet träder i kraft i dag

Kor på Ängavallen helalf.se

Vårt svenska djurskydd är en balans mellan böndernas lönsamhet och djurens lidande. Jordbruksverket, som ansvarar för djurskyddet, anser – efter påtryckningar från en bransch, som trots miljontals och åter miljontals kronor i bidrag och subventioner från staten och EU, är i kris – att kravet på att mjölkkorna ska få komma ut och beta är ett hinder för böndernas långsiktiga lönsamhet. Samtidigt vet de mycket väl att utevistelse gynnar djurens hälsa och naturliga beteende.

Hur ska Jordbruksverket få den här ekvationen att gå ihop?

Så här!

Från och med i dag den 15 maj förenklas beteskravet, för bönderna. Du vet, de som till skillnad från korna har en röst. Det finns inte längre några krav på hur mycket betesmark varje ko ska ha, så det kan komma att krympa. Det finns inte längre några krav på att korna ska få komma ut i en sammanhängande period, utan istället de dagar som passar bonden bäst. Det finns inte längre några krav på planering eller journalföring över vilka kor som får komma ut, vilket gör det är omöjligt att kontrollera att lagen följs.

Under sommarhalvåret får svenska mjölkkor komma ut 60, 90 eller 120 dygn, beroende på var i landet de bor. Men ett dygn för en ko är, enligt Jordbruksverket, bara 6 timmar långt. 60 dygn (1440 timmar) blir för en ko 360 timmar. 90 dygn (2160 timmar) blir 540 timmar. 120 dygn (2880 timmar) blir 720 timmar.
På ett helt år.

Det tycker jag är för jävligt.

Samtidigt så fortsätter mjölkindustrin att trycka på svenska mervärden som öppna landskap, kosläpp, reklambilden av betande kor som i Bregottfabriken och svenskt kött. Visste du att 65% av all svensk köttfärs kommer från mjölkkor som slaktats vid fem års ålder då deras kroppar anses uttjänta enligt mjölkindustrins mått på lönsamhet, trots att de är fullt friska i övrigt?

Hur ska svenska konsumenter få den här ekvationen att gå ihop?

Säg du, som har en röst.

Djurfabriken.se

Djurfabriken.se

Djurrättsalliansen har efter flera års arbete tagit fram sajten Djurfabriken.se som samlar info om de svenska djur vi äter. Det är ingen skräckpropaganda, det är verkligheten i djurfabriken. 

Djurfabriken.se

När vi tänker på en höna får de flesta av oss upp en bild av ett ägg. Men en höna är givetvis någonting mer än äggen hon producerar. I den svenska äggfabriken har hon helt och hållet förvandlats från fågel till äggmaskin.

Djurfabriken.se

Grisar är sociala, nyfikna och intelligenta djur. Ändå stänger vi in dem i miljöer som är så tråkiga att grisarna utvecklar störda beteenden.

Djurfabriken.se

I reklamens värld är mjölkfabriken soldränkta hagar, röda ladugårdar och strävsamma bönder. Men det finns en del saker som inte får plats i branschens propaganda.

Djurfabriken.se

Trots att fiskar är vardagsmat för många människor är det få som vet något om de simmande djuren. Många ser inte fiskar som kännande varelser.

Djurfabriken.se

Kyckling förknippas med billig och enkel vardagsmat. Men kycklingen är också ett djur – en liten fågelunge. I kycklingfabriken är ingen äldre än fem veckor, men de är redan större än en fullvuxen höna.

 

Alla som föds och lever i djurfabrikerna dödas förr eller senare – oftast när de fortfarande är ungar. De landlevande djuren möter döden på ett slakteri. På de svenska slakterierna dödas varje år runt 100 miljoner individer.

Det är med stor sorg jag ser de här viktiga bilderna och det är med en känsla av otålighet jag delar dem vidare. Det finns tusen olika anledningar till att sluta äta djur. Det finns inte ett enda argument som försvarar det lidande vi utsätter dem för. Sättet de behandlas på är rutin, lagligt och normen i samhället. Så länge du inte gör något åt det.

Mat är makt.

Som en högpresterande idrottsman #LandetEkoMjölk

Ängavallen helalf.se

Just nu har Arla en kampanj för ekologisk mjölk, #LandetEkoMjölk, där de radar upp fina exempel på vad som har hänt sen den ekologiska mjölken introducerades. Ett exempel är att vår statsminister numera kallar sig feminist. Ett annat Anja Pärssons familj där bilderna på henne, frun Filippa och nyfödda sonen främst för tankarna till bröstmjölk. Jag skulle vilja påstå att den reklamfilmen saknar motstycke och framförallt all den relevans som upplysta konsumenter eftersöker.

Idag är Sverige inte bara ett öppnare och mer tolerant land i många avseenden, utan också det land där konsumtionen av ekologisk mjölk ökat mest i hela världen. Och vi tror att det hänger ihop. För grunden för ett bra och hållbart samhälle är omtanke. Omtanke till djur, natur och varandra. Oavsett om det handlar om sexuell läggning, kravmärkning eller mångfald på arbetsplatsen.

Reklam spelar roll, vare sig vi vill det eller inte, och reklamen för mjölk har under de senaste 30 år legat på den luddiga gränsen till folkhälsoinformation. ”Mjölk ger starka ben.” Den höga benskörheten nämns aldrig. Inte sällan används somriga bilder på ett nationalromantiskt landskap där korna betar i en hage utan slut. Dessa bilder används även på vintern. I övrigt får vi ingen information om var de, eller andra djur, är eller har det under resten av året. Samma sak med ekologiska produkter. Vi har genom reklamen fått lära oss att ekologiskt är bra men vi vet inte riktigt vad det innebär för djuren. De ”har det bättre”.

För att bena ut vad ekologisk mjölk innebär för korna och kalvarna (tjurarna nämns inte) har jag kopierat texten från KRAVs sida om ekologisk mjölk som LRF Mjölk hänvisade till på Twitter när jag frågade. Jag har fetat det jag tycker är viktigt att veta. Vi kan väl kika på den? Mina kommentarer är kursiverade.

Såhär produceras ekologisk mjölk

Ekologisk mjölk kommer från kor som fötts upp ekologiskt. I tankbilen och i mejeriet hålls den ekologiska mjölken hela tiden skild från övrig mjölk vare sig man gör grädde, fil eller något annat av den. På den ekologiska gården där korna lever ska de ha det bra och kunna bete sig naturligt. De ska också huvudsakligen få äta sådant foder som de är skapade för att kunna smälta.

”Bete sig naturligt.” En ko avlas fram för att producera så mycket mjölk som möjligt. Hon tvångsinsemineras för att producera kalvar och mjölk till människan men får inte umgås med sina barn. Under vinterhalvåret får hon stå instängd med djur hon själv inte har valt att umgås med. Hennes kropp anses vid fem års ålder vara uttjänt då hon omöjligt kan nå upp till de produktionskrav bonden har satt på henne men är ofta frisk i övrigt. Därför slaktas hon istället för att leva i 20 år till. ”Bete sig naturligt.”

”Äta foder de är skapade för att kunna smälta.” Vi får hoppas att människan är god nog att ge sina djur den mat som passar deras kroppar när hon valt att ta ansvar för deras liv.

Kons naturliga beteende

Kon är ett socialt flockdjur som behöver röra sig fritt för att t ex inrätta sig i flockens rangordning. Kor måste därför kunna gå ut på bete åtminstone under sommarhalvåret och kunna gå ut och röra på sig även på vintern. När kalven föds vill kon slicka den torr och skydda den och både ko och kalv mår bra av att kalven diar. Kalvar på en KRAV-certifierade gård får dia under minst ett dygn.

”Kon är ett socialt flockdjur som behöver röra sig fritt.” De väljer inte flock och under största delen av livet står de instängda utan möjlighet att kunna röra sig så mycket som de skulle önska.

”När kalven föds vill kon slicka den torr och skydda den.” Att en mamma tar hand om sitt nyfödda barn ser vi överallt i naturen. Enbart inom produktionen av djur har människan mage att kalla det naturligt att barnet tas ifrån henne under det första dygnet.

”Ko och kalv mår bra av att kalven diar. KRAV-kalvar får dia under minst ett dygn.” Den här typen av okritisk fakta summerar djurproduktion för mig och övertygar mig om att aldrig någonsin dricka mjölk eller äta mjölkprodukter igen. 

Den ekologiska kon äter ekologiskt foder

Kor är idisslare och har fyra magar där fodret i tur och ordning omvandlas till näring med hjälp av bakterier och enzymer. Idisslares magar är anpassade att smälta fiberrika gröna växter och därför är grovfoder kors naturliga föda. Grovfoder växer på vallen och består av gräs och klöver som betas, torkas till hö eller konserveras till ensilage. De vita bollarna som ligger på åkrarna efter skörd är vall som konserveras till ensilage med hjälp av mjölksyrebakterier (som surkål) i den lufttäta balen. Ekologiska kor äter ofta mer grovfoder än kor som inte hålls ekologiskt.

Dagens kor producerar väldigt mycket mjölk. En ekologisk ko mjölkar i genomsnitt ca 8000 liter mjölk om året, en icke-ekologisk ko ungefär 1000 liter mer. Många kor mjölkar över 10 000 liter om året. För att kon ska orka med denna prestation behöver hon mycket energi och protein, som en högpresterande idrottsman. Därför behöver kon oftast också ett tillskott av mer koncentrerat foder som finns i t ex säd. Men om andelen koncentrerad näring i förhållande till grovfoder blir för stor, utsätts kon för påfrestningar som kan leda till hälsoproblem. I utfodringen vid ekologisk produktion förses kon med energi och protein till så stor del som möjligt genom grovfodret och måste då kunna äta stora mängder.

”Dagens kor producerar väldigt mycket mjölk.” På 1930-talet beräknades en ko mjölka runt 2 500 kg/ko och år. Nu (2011) är siffran runt 9 000. (Källa: Jordbruksverket) 2015 är siffran 10 000 liter enligt KRAVs hemsida. Detta räknas också som en del av kons naturliga beteende och avel nämns inte alls. 

”För att kon ska orka med denna prestation behöver hon mycket energi och protein, som en högpresterande idrottsman.” Den här meningen får mig att vilja skrika rakt ut. Den bygger helt på människans KRAV på henne och ligger inte alls i hennes intresse. När hon inte ”orkar” längre belönas hon med döden.

”Ett tillskott av mer koncentrerat foder med hög andel näring i förhållande till grovfodret kan leda till hälsoproblem.” Hur kan vi få ut ännu mer mjölk ur den här kroppen? Vi leker med deras liv. Det absolut mest intressanta med detta är att hon sliter hela sitt liv för att producera en produkt som säljs i princip gratis.

”Måste äta stora mängder.” Hon behöver också röra på sig mycket mer än hon har möjlighet till när hon är instängd inomhus men det skulle innebära att hon då behövde äta mer vilket är en kostnad för bonden. Kor kan utan problem vara ute året runt, vi har som bekant deras hud på oss som skydd mot kyla.

I mjölkproduktion som inte är ekologisk utfodras korna ofta med koncentrerat protein från sojabönor som importeras från bl a Brasilien. Där odlas sojan i ensidig odling med hjälp av kemiska bekämpningsmedel som skadar både människor och natur. Av sojan tillverkas sojamjöl med hjälp av kemiska extraktionsmedel. Sådant sojamjöl får inte ingå i ekologiskt foder. Däremot kan ekologiskt odlad soja ingå i foder till ekologiska kor.

Ekologiska gårdar strävar i stället efter att vara självförsörjande med så lite inköpt foder som möjligt. Minst hälften av fodret odlas på den egna gården. Fodret är helt ekologiskt odlat, dvs odlat utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

”Utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.” Att så mycket som möjligt av den mat vi ger till djuren odlas såhär är av intresse för människan då hon äter djuren och det de producerar.

#LandetEkomjölk

Kalven

För att producera mjölk måste kon få en kalv varje år. Ekologiska kor får föda sin kalv i avskildhet i en speciell kalvningsbox där de får vara ifred och lära känna varandra den första tiden. Den ekologiska kalven får dia minst 1 dygn för att få i sig den första näringsrika råmjölken. Den skyddar kalven mot infektioner. När kalven skiljts från sin mor får den leva i grupp med andra kalvar. Till minst 12 veckors ålder får den fortsätta att dricka riktig komjölk genom att dia en amko eller suga på en konstgjord spene. När kalven får riktig komjölk blir den friskare och växer fortare än om den föds upp på pulvermjölk. I icke-ekologisk uppfödning kan kalvarna få stå ensamma i små boxar och de får nästan alltid mjölk gjord på pulver. Medan kalvar på konventionella gårdar vistas inne i ladugården även på sommaren, ska kalvar på KRAV-gårdar släppas ut från det de är fyra månader gamla.

”För att producera mjölk måste kon får en kalv varje år.” Ingen kommentar om hur detta går till? 

”Ekologiska kor får föda sin kalv i avskildhet där de får lära känna varandra den första tiden.” Under minst ett dygn. Sen får de leva med andra kalvar som också saknar sin mamma.

”Suga på en konstgjord spene.” Deras sugbehov är enormt stort. Nästan så att man kunde tro att de hade behov av att få vara kvar med sin mamma.

”När kalven får komjölk blir den friskare och växer fortare.” Komjölk är kalvens bröstmjölk. Vi känner igen fördelarna från vår egen mjölkproduktion, bröstmjölk för människobebisar. Inget annat djur dricker mjölk från en annan art. Den är som gjord för kalvens behov.

Utegång och bete under sommarhalvåret

Motion, frisk luft och sol är hälsosamt för kor. Den som sett kor släppas ut från vinterstallet på det första vårbetet kan lätt förstå att utevistelse och motion är en del av kons välbefinnande. Kor vandrar också långa sträckor under betandet och till och från mjölkningsplatsen. Det är nyttigt och naturligt för kon. Ekologiska kor och ungdjur ska under betessäsongen vara ute på bete minst halva dygnet. På KRAV-certifierade gårdar ska korna få i sig minst hälften av sitt dagliga grovfoder genom att beta. Därför behöver en KRAV-gård mer betesmark än vad mjölkgårdar brukar ha. När korna betar i hagarna bidrar korna samtidigt till att hålla landskapet öppet och att gynna den biologiska mångfalden.

”Motion, frisk luft och sol är hälsosamt för kor.” Ändå är det bara beteskrav under halva året.

”Kor vandrar långa sträckor under betandet.” Det här är kors naturliga beteende i ett nötskal och att vägra dem det hälften av året är en form av plågeri. 

”Korna bidrar till att hålla landskapet öppet och att gynna den biologiska mångfalden.” Detta gör även får och hästar men enbart i koproduktionen nämns det som en anledning att döda dem.

Under vintern inne i lagården

Ekologiska kor är inne i lagården kortare tid än andra kor, även under hösten kan de nämligen gå ut en stund varje dag för att få frisk luft och motion. Lagården ska vara ren, dragfri och ljus med bra ventilation. Korna ryktas och klövarna ses om regelbundet. Då får också skötaren en kontakt med djuret vilket är värdefull för båda. Förr stod de flesta kor bundna under lagårdsvistelsen, men numera får de oftast röra sig fritt även inne i lagården och ligga i bås på en bekväm madrass eller på halm. För bönder som har ett mindre antal kor kan det vara alltför dyrt att bygga om sin lagårdännu så länge får kor på en del små gårdar stå uppbundna i lagården under vintern under förutsättning att de rastas utomhus två gånger i veckan.

”Röra sig fritt inne i lagården.” Påminner om en klass med skolbarn som ”får röra sig fritt” inne i klassrummet istället för att gå ut och springa av sig på rasten. 

”Ligga i bås på en bekväm madrass eller på halm.” De får ligga på betong och eftersom de ”får röra sig fritt” ligger de mjukt på bajs. Till skillnad från säg en äng.

”Det kan vara alltför dyrt att bygga om sin lagård.” Om du väljer att föda upp djur så vänta tills du har tillräckligt med pengar eller låna ihop tillräckligt så att dina djur slipper stå uppbundna, dvs utan möjlighet att ens vända på sig under ett halvår, annars gör du ingen en tjänst. ”Att vara bonde är ett kall, en livsstil”, säger bönder. Att vara bonde är ett enormt ansvar för andras liv starkt kopplat till en ekonomisk prestation, säger jag.

”Under förutsättning att de rastas utomhus två gånger i veckan.” Inte undra på att de är så glada vid kosläppet. 

Förebyggande hälsovård

Grundregeln är att korna ska födas upp och leva hela sina liv på den egna gården. Då minskar risken för att smitta sprids mellan olika grupper av djur. Enstaka djur kan dock köpas in för att möjliggöra ett bra avelsarbete. Men det finns också andra saker som påverkar hur korna mår. Med rörelsefrihet, utevistelse och en diet baserad på grovfoder, samt god skötsel och bra rutiner lägger en ekologisk djurbonde grunden för en god djurhälsa.

Om ett djur blir sjukt ska det naturligtvis snabbt behandlas och få den medicin det eventuellt behöver, men djuren får inte behandlas rutinmässigt eller i förebyggande syfte med t ex avmaskningsmedel. Om kon behandlas med antibiotika eller andra läkemedel tar det dubbelt så lång tid att få sälja mjölken som ekologisk jämfört med vad som gäller för annan mjölk.

Känner du igen dig i den bild reklamen målar upp? Är det ”lite bättre” att köpa ekologiskt eller har du högre krav? Om du vill läsa mer om vad KRAV innebär för grisar och kor rekommenderar jag mitt inlägg om Ängavallen där bilden ovan är tagen!

Sommar på Ängavallen

Någonstans i Sverige...

Äntligen var det dags för årets första besök på Ängavallen! Med hjälp av lite tajming så sken faktiskt solen hela dagen och gjorde besöket precis lika mysigt som vanligt.

Ängavallen helalf.se

Hej!

Ängavallen helalf.se

Jag började med att hälsa på det här gänget och så fort jag kliade den svarta grisen bakom örat la hon sig ner för att få mer. (Det ska sägas att en kille med knorrig snopp också var rätt glad i henne.)

Hänger med grisarna på @angavallen i dag.

Höjdpunkten är ju alltid att få mysa med de små kultingarna, så söta!

Kolla benföringen!

Kolla benföringen på den här lilla! När hon skrek och ville komma ner skyndade jag mig att göra som hon sa. Alla grisar har självklart en önskan om att få leva sitt liv på sina villkor. Annars säger de tydligt ifrån.

Nämen, hej!

De här kompisarna!

Gullungen.

Lilla parveln!

Ängavallen helalf.se

När vi åt lunch hittade jag några nytryckta broschyrer som jag har längtat efter att läsa. Hur ser djurens situation ut på Ängavallen jämfört med KRAV och svenska regler? Jag tycker ju att det är ett sådant fantastiskt statement att Ängavallen har gått ur KRAV för att KRAV har för låga krav. Det säger i princip allt?

Många svenskar väljer KRAV för att reklamen säger att det är bättre för djuren och naturen men hur många vet vad det innebär, egentligen? Nedan kan du enkelt jämföra och se hur grisarna har det på Ängavallen!

Möjligheter att böka utomhus

Ängavallen: Alla dagar året runt
KRAV: 4 månader under sommarhalvåret
Svenska regler: Aldrig

99% av grisarna som föds i Sverige får aldrig någonsin gå ut. Visste du att de trivs utmärkt med att busa i snön? Om bara tillfälle ges

Foder till grisarna

Ängavallen: 100% ekologiskt och vegetabiliskt foder från gården
KRAV: 85% ekologiskt foder
Svenska regler: 100% kemiskt besprutat och gödslat foder

Notera att KRAV inte har 100% vegetabiliskt foder. Med andra ord, grisarna på Ängavallen är veganer!

Kastrering

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Ja, med bedövning
Svenska regler: Ja, med bedövning

I praktiken sker majoriteten av all kastrering utan bedövning, trots att bönderna erbjuds extra bidrag.

Parning/betäckning

Ängavallen: Naturlig parning/betäckning
KRAV: Konstgjord befruktning (insemination)
Svenska regler: Konstgjord befruktning (insemination)

Människan våldför sig på djur för att garantera produktionstakten istället för att låta det ske naturligt. Det viktigaste här är, som alltid, att den ekonomiska kalkylen går ihop snarare än att djuren får leva ut sitt naturliga beteende. Vare sig det är att vara kåt, få böka eller busa med syskonen i halmen.

Slakttransport

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Slakttransport
Svenska regler: Slakttransport

Vid transport sker många av de olyckor man läser om. Långa transporter leder oundvikligen till stress och skador. 

Slakt

Ängavallen: Stress- och ångestfri slakt på gården
KRAV: Industrislakt
Svenska regler: Industrislakt

Kika på Walls of glass för att se hur det rutinmässigt går till på ett vanligt svenskt slakteri. 

Sälja kött från medicinerade djur

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Ja, med dubbel karenstid
Svenska regler: Ja, med enkel karenstid

Förhoppningsvis ger det här en ganska tydlig översikt över hur grisarna har det på Ängavallen, samtidigt som du får en sammanfattning av hur den övriga produktionen ser ut dagligdags. 

Var är korna?

Här stod korna och betade förra året.

För en som älskar att prata om djur var det här en perfekt inramning. Mer på bloggen om detvid tillfälle!

Eftersom de byter plats och Ängavallens ägor är så stora var korna svåra att hitta i år men vi fick en guidad tur av Mathias. Tack!

Som jag älskar dessa fantastiska djur.

Ser du nummerlappen i örat? Den är ett krav för alla djur som ska slaktas så att slakterierna kan identifiera ursprunget. Trots att Ängavallen har ett eget gårdsslakteri och inte skickar iväg sina kor får de inte ha namnet på djuret istället för numret för att inga andra bönder efterfrågar det.

Ängavallen helalf.se

Det här är bland det bästa jag vet. Att sitta på ängen och prata djurrätt med en bonde som verkligen bryr sig. (Jag vet att andra bönder också bryr sig om djuren, precis som köttätare älskar djur, på sitt sätt.) Vi pratade bland annat om att de funderar på att börja odla vegetabilier, det låter riktigt spännande!

Så hur ser det ut för korna på Ängavallen? Låt oss titta lite närmare!

Ko och kalv tillsammans

Ängavallen: Kalven diar sin mor så länge kon själv vill, vilket normalt sett är 6-8 månader. Det första 10 dygnen får kalven all mjölk. Därefter använder de 2/3 av morgonmjölken, resten får kalven.
KRAV: Efter ett dygns diande skiljs ko och kalv.
Svenska regler: Separation direkt efter födseln.

Här är skillnaden på vad som anses naturligt för djuren enorm. Ett av de värsta sätten vi plågar djuren på dagligen är just det här.

Utevistelse

Ängavallen: Året runt
KRAV: 4-6 månader
Svenska regler: 2-4 månader

Bregottfabriken i ett nötskal.

Bränna bort hornen

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Ja, med bedövning
Svenska regler: Ja, med bedövning

Jag pratade med en KRAV-bonde som påpekade att skillnaden mellan KRAV och svenska regler är att djuren får ännu mer bedövning. Vill inte ens tänka på varför dosen som ges till majoriteten av djuren inte räcker men skillnaden mellan Ängavallen och KRAV är tydlig. Aldrig.

Kastrering av kalvar

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Ja, med bedövning
Svenska regler: Ja, med bedövning

Parantes. När kalven tas ifrån sin mamma har han ett enormt sugbehov vilket leder till att han suger på allt han kommer åt. Därför är det viktigt att inga spikar eller krokar finns i boxen. Om han delar den med sina syskon händer det att han suger på deras könsorgan.

Om kalven är en hona går hon samma öde som sin mamma till mötes och blir tvångsinseminerad. Vid c:a fem års ålder anser industrin att hon är uttjänt eftersom hennes kropp inte orkar hålla samma höga produktionstakt varvid hon går till slakt. Slut på parantes.

Parning/betäckning

Ängavallen: Naturlig parning/betäckning
KRAV: Konstgjord befruktning (insemination)
Svenska regler: Konstgjord befruktning (insemination)

Få tänker på att korna tvingas till graviditet för att producera mjölk till människan. Få tänker på att den mjölken är till för kalvarna, dvs en helt annan art. Vi är genetiskt lika apor men inte så lika kor?

Slakttransport

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Slakttransporter
Svenska regler: Slakttransporter

Jag kan inte räkna hur många gånger jag läst om högdräktiga kor som skickas till slakt med fullgångna foster, trots att det är mot lagen.

Slakt

Ängavallen: Stress- och ångestfri slakt på eget gårdsslakteri
KRAV: Industrislakt
Svenska regler: Industrislakt

Visste du att 65% av all köttfärs kommer från mjölkkor? Det innebär att om du som vegetarian stödjer mjölkindustrin stödjer du automagiskt köttindustrin. Den kopplingen görs aldrig av reklambyråer.

Sälja mjölk och kött från medicinerade kor och kalvar

Ängavallen: Aldrig som livsmedel
KRAV: Ja, efter dubbla karenstiden
Svenska regler: Ja, efter enkla karenstiden

Ängavallen helalf.se

Självklart tycker både KRAV-bönder och konsumenter att de gör mer för djuren men hur svårt är det att vara snäppet bättre än industrin i stort? Den nivån kallade vi normal för bara en generation sedan. Jag hoppas att det här klargjorde varför jag som vegan trivs så otroligt bra på Ängavallen!

Genusglasögon och veganglasögon – att se på världen med andra ögon

Älskade Ängavallen

Skillnaden mellan att ha genusglasögon och veganglasögon är mindre än man kanske kan tro.

Båda ser strukturella orättvisor. Båda får höra på löjliga argument som försvarar de orättvisorna. Miljontals individer påverkas av de här orättvisorna varje år. Av många anses de här orättvisorna till viss del vara oundvikliga. En del nämner genetiska orsaker som anledning. Mediebilden av orättvisorna upprör många men glöms sen bort av alla utan glasögon. Många blir irriterade över att behöva bli påminda och känner sig anklagade. Bådas resonemang bygger på statistik och fakta men bemöts inte så. Hån är mer regel än undantag. De som har glasögon anses vara extrema när allt pekar på att det är orättvisorna som är extrema. Precis som med genusglasögon går det inte att ta av sig veganglasögon.

Jag tänker på det när ICA-Loa försöker mjölka en ko i veckans reklamfilm. Han säger att vi ska vara tacksamma för allt som kossan ger oss. Mina genusglasögon trillar nästan av näsan när han säger att korna bjuder på så mycket godsaker. För vi tar. Vi tar hennes barn, vi tar hennes mjölk, vi tar hennes liv. Hon dödas när hon är 5 år istället för 25 år för att bli till köttfärs eftersom hennes kropp inte orkar producera en lika stor mängd mjölk år efter år – trots att hon är fullt kapabel att leva vidare.

Hon får stå instängd, ofta fastbunden utan möjlighet att vända på sig, under större delen av året. På våren samlas människor för att fira att hon får komma ut, snarare än att reflektera över att hon har stått instängd under så många månader – trots att det är hennes hud som värmer oss på vintern.

Så tänker jag automagiskt varje gång jag ser reklam för mjölk, ost eller yoghurt vilket kanske förklarar varför jag inte direkt charmas av Bregottfabriken även fast jag älskar kor.

Det är nästan alltid någon annan som sätter på oss glasögon. Du kanske har fått låna en bok, blivit tipsad om ett blogginlägg eller sett ett videoklipp som någon delat och sen upptäckt att du ser på världen lite annorlunda? Då sitter dina glasögon där de ska.

Testa växtbaserad mjölk nästa gång du går och handlar!

När det kommer till alkohol och kaffe ingår det att man behöver vänja sig. Eller snarare såhär! Alla är överens om att man behöver ”tvinga i sig” det för att så småningom gilla det. Om det är belöningen som gör det upplägget populärt – rus eller pigghet eller vad det nu är, att känna sig vuxen? – kanske en kalvs liv kan funka som morot för att testa växtbaserad mjölk?

Enligt Oatly har deras försäljning ökat med 43% i november jämfört med november förra året. Kul! Förutom havre finns det mjölk baserad på soja, mandel, hasselnötter, cashewnötter och ris. Dessa hittar du på ICA, COOP, Hemköp, precis överallt. Kedjorna har egna varianter (Garant, ICA, Änglamark) men leta även efter märken som Alpro och Lantmännens Go Green.

Det bästa sättet att testa växtbaserad mjölk är att inte dricka den straight up. Använd den som du använder din vanliga mjölk, i smoothies, varm choklad, bakning, kaffe eller te istället. Eller varför inte göra en chiapudding – det sökord som ökat mest i kategorin Mat under 2014 enligt Google? Det finns även växtbaserad matlagningsgrädde, vispgrädde, creme fraiche, ost osv. Läs gärna min guide istället för mjölk!

Varken bönder eller butiker flaggar för att det skulle vara något fel med att dricka kalvens mjölk. För nästan alla anses det naturligt eftersom ”kon ändå producerar mjölk”. Om vi kan gå genom hela livet och tro att det är så mjölkindustrin fungerar så har verkligen Bregottfabriken och liknande kampanjer lyckats med sitt uppdrag. Sjung med i deras julsånger om du vill men ifrågasätt ännu hellre varför det är aldrig någonsin bli vinter i den där fabriken. Om de sa att jorden var platt skulle vi (konsumenter) köpa det med?

It is made for humans (not baby cows)

Järvafälten

Branschorganisationen Svensk mjölk har som affärsidé att ta mjölk från kor, slakta kalvar och göra köttfärs av korna när de anses ekonomiskt uttjänta vid 5 års ålder. Säg hej till alla konsumenter som inte gillar er stil!

På hemsidan påstår de att mjölken

  • är god, nyttig och klimatsmart (hur då?)
  • kommer från kor som får gå ute och beta (hur länge?)
  • är närproducerad (hur nära?)
  • kommer från kor som är friska (hur friska?)

Den här typen av påståenden är inget vi har lärt oss att ifrågasätta. Kanske för att få andra företag (jag kan inte komma på ett enda) har fått följa oss genom skoltiden, inne i skolan, i matsalen? Mjölklobbyn i sitt esse!

Järvafälten

Nu hotar Svensk mjölk att stämma Oatly för att de använder sig av uttryck som ”It is made for humans (not baby cows)” och ”No nothing that isn’t necessary”  i sin reklam. Fjorton miljoner kränkta kronor.

Hörde jag ”mjölk ger starka ben”?

Stöd gärna Oatly genom att köpa deras finfina produkter som ett sätt att säga, hey, vi håller med er! Havremjölk är banne mig gjord för människor, inte kalvar. Precis som komjölk är gjord för kalven och inte människan.

Du kan alltid vända dig till Djurens rätt som generöst bjuder på fakta utan ekonomiska baktankar. Det är faktiskt rätt uppfriskande! Och pst, missa inte senaste avsnittet av Veganprat!

/Team Oatly!

Uppdatering: På Facebook har det skapats ett event som heter Skäms på er LRF MJÖLK! Bra info i de trådarna!

Uppdatering 2: Svensk Mjölk förlorar första ronden!

Såhär ser det ut när en vegan får hänga i era hagar, Ängavallen!

Bästa hänget med bästa gänget!

I går åkte vi ut till Ängavallen för att hälsa på grisarna och korna igen. Sök här på bloggen för att hitta bilder från tidigare besök!

När vi satt i grishagen med grisarna kom Ängavallens grundare Rolf förbi tillsammans med ett gäng intresserade besökare som var på rundvandring. Hej hej! Han frågade om vi ville följa med ut till korna och det ville vi såklart!

Älskade kor

Så fint att lyssna på honom berätta om det självklara i att sätta djuretiken först! Friska djur får de bönder som använder sig av ursprungsraser och tar hänsyn till djurens naturliga beteende, berättade Rolf. De gör aldrig någonsin några ingrepp på djuren för att öka försäljningen, som att kastrera grishanar eller ta kalven ifrån sin mamma.

Det låter kanske självklart för många men det är nästan inga djur som lever så i Sverige.

Har bajs på klänningen och fötterna men det gör inget för det är inte mitt. ❤️

Ängavallen gick tidigt ur KRAV eftersom de tycker att de ställer för låga krav och bl.a. tillåter industridjur i sin märkning. Samtidigt tror jag att många får för sig att alla djur har det som KRAV-djuren, att deras nivå är standardnivå. De vill tro det i alla fall.

Om nu KRAV är standard för hur vi tycker att djuren borde ha det kanske vi även borde sikta ännu högre – istället för att jämföra oss med länder där djuren har det sämre och tycka att vi är ganska bra? Så som de gör på Ängavallen.

När de låter en vegan gå lös i deras hagar beter hon sig såhär!

« Äldre inlägg

© 2019 Helen Alfvegren

Tema av Anders NorenUpp ↑