grisar-arkiv - Helen Alfvegren

Etikett: grisar (sida 1 av 2)

Sjunde sommaren på Ängavallen

Om jag inte räknar fel så är det här sjunde sommaren på raken som jag besöker Ängavallen. Den här gången bokade jag för första gången övernattning för att hinna njuta lite extra länge av det fina landskapet och de fantastiska djuren. Dessutom åt vi middag på kvällen, vilket blev en fin avslutning på en underbar helg i Skåne.

Direkt när vi checkat in i vårt fina lilla hus lånade vi elcyklar som tog oss genom rapsfälten ner till Skånes kritvita stränder. Inget slår den här årstiden, så är det bara.

Väl tillbaka på gården gick jag direkt till grisarna och innan jag visste ordet av hade en av dem lagt sig under min hand för att bli kliad bakom öronen.

Ett inlägg delat av Helen Alfvegren (@rockspindeln) Maj 27, 2017 kl. 10:56 PDT

Började såklart gråta.

Hann även ta en tur till ängen där alla kossor går tillsammans året om, inga kosläpp här inte. Sen tillbaka till smågrisarna igen innan det var dags att äta.

Hela middagen var hemlagad på gården, inklusive tre sorters tofu till huvudrätt.

Fantastisk vy att vakna upp till! Saknar den redan!

Tack för den här gången, på kärt återseende!

Den största skillnaden i livet är döden

december 20, 2015 / Helen / 1 kommentar

I första kapitlet av Magnus Lintons utmärkta ”Veganerna” får läsaren följa med in i svenska slakterier. Det måste ha gått nästan 15 år sedan jag läste den första gången men jag minns hur känslomässigt påverkad jag blev av maskinen som drar av huden på kon ”som om det var en pyjamas”.

I fotoserien Walls of glass som finns att beskåda på www.wallsofglass.se illustreras det kapitlet kan man säga. Erik Lindegrens bilder från svenska slakterier är råa och ärliga, i stark kontrast mot reklamens blommande sommarängar. Det är fortfarande norm att äta kött, mjölk och ägg och döden är en naturlig del av det. Så varför blundar vi så ofta för det vi betalar för?

I helgen visas fotoutställningen Walls of glass på Timmermansgården (Timmermansgatan 46-48). Jag var där i går i samband med att Djurens rätt höll en föreläsning om svenska grisars liv och död. Det var en oerhört intressant tillställning med en engagerad publik som fyllde i allt som sades så att vi utan ansträngning drog över tiden. På Instagram har jag summerat mycket av det som sas och mina tankar om det – vilket innebär att jag tappar typ 10 följare om dagen – men jag vill summera det här på bloggen också.

Lidandet är lagligt

I Sverige finns det 2 500 000 grisar. Ungefär en miljon färre kor. En tiondel så många hästar. Så varför ser vi inga grisar utomhus? Svaret är förstås att de står instängda hela livet. De får komma ut först på väg till slakten, en tur som får ta upp till åtta timmar. För att de inte ska må dåligt och kräkas under färden får de ofta ingen mat innan. Om de exporteras får de enligt lag transporteras i 24 timmar.

50% av alla grisar i Sverige utvecklar magsår av att spendera livet i trängseln på betonggolvet, utan stimulans, utan möjlighet att böka. Jämför med en hund. Hur skulle den må av att aldrig få rastas och tvingas kissa på samma plats som den sover på? De känner instinktivt att det är fel. Var femte gris har dessutom luftvägsproblem. Många har navelbråck (då organen hänger ut) vilket bildar en böld på magen. Särskilt suggorna, som spenderar hela sina liv med att antingen vara dräktiga eller dia sina barn, har liggsår. Även ledproblem är vanligt.

Först i mars nästa år är det lag på att kastrera kultingar med bedövning. Det sägs innebära en större påfrestning för (barnen) om de först måste få en spruta som bedövar. Ett smärtfriare alternativ är vaccinering men det används i princip aldrig. Nästan 20% av alla kultingar dör innan de hinner skickas till slakt, av svält, sjukdomar och klämskador som uppstår i det trånga utrymmet. Svenska grisar har mindre än en kvadratmeter att röra sig på.

Det är helt lagligt att behandla djuren så här.

Hur resonerar du?

Du vet att djur lider. Trots att du ofta blundar förstår du det. Ser det, precis som jag, som fakta. Så du vill ändra på dig, för djurens skull. Du väljer ekologiskt. Närodlat. Svenskt. Det känns bra att betala lite extra. Du är trygg i att köttindustrin håller vad den lovar. Att djuren haft det bra. Då har jag en liten fundering – för jag är nyfiken som en gris! I relation till ett par månaders extra utevistelse och kanske ett annorlunda foder, hur drar du slutsatsen att djuret förtjänar att dö? Jag lyckas inte hur jag än försöker.

För fler och fler köttätare handlar köttätandet om att försäkra sig om att djuret haft ett bra liv. Vad många inte tar med i beräkningen är att det är döden, inte livet, som är den största skillnaden för djuret och för oss som valt bort att äta djur. Är det inte en icke-fråga att djuren vi föder upp har haft det bra när vi gång på gång hävdar att vi har världens bästa djurskydd? Här saknar jag ett verkligt ställningstagande.

Alla bilder ursprungligen från Erik Lindegren.

Djurfabriken.se

oktober 12, 2015 / Helen / Inga kommentarer

Djurfabriken.se

Djurrättsalliansen har efter flera års arbete tagit fram sajten Djurfabriken.se som samlar info om de svenska djur vi äter. Det är ingen skräckpropaganda, det är verkligheten i djurfabriken.

Djurfabriken.se

När vi tänker på en höna får de flesta av oss upp en bild av ett ägg. Men en höna är givetvis någonting mer än äggen hon producerar. I den svenska äggfabriken har hon helt och hållet förvandlats från fågel till äggmaskin.

Djurfabriken.se

Grisar är sociala, nyfikna och intelligenta djur. Ändå stänger vi in dem i miljöer som är så tråkiga att grisarna utvecklar störda beteenden.

Djurfabriken.se

I reklamens värld är mjölkfabriken soldränkta hagar, röda ladugårdar och strävsamma bönder. Men det finns en del saker som inte får plats i branschens propaganda.

Djurfabriken.se

Trots att fiskar är vardagsmat för många människor är det få som vet något om de simmande djuren. Många ser inte fiskar som kännande varelser.

Djurfabriken.se

Kyckling förknippas med billig och enkel vardagsmat. Men kycklingen är också ett djur – en liten fågelunge. I kycklingfabriken är ingen äldre än fem veckor, men de är redan större än en fullvuxen höna.

Alla som föds och lever i djurfabrikerna dödas förr eller senare – oftast när de fortfarande är ungar. De landlevande djuren möter döden på ett slakteri. På de svenska slakterierna dödas varje år runt 100 miljoner individer.

Det är med stor sorg jag ser de här viktiga bilderna och det är med en känsla av otålighet jag delar dem vidare. Det finns tusen olika anledningar till att sluta äta djur. Det finns inte ett enda argument som försvarar det lidande vi utsätter dem för. Sättet de behandlas på är rutin, lagligt och normen i samhället. Så länge du inte gör något åt det.

Mat är makt.

Sommar på Ängavallen

juli 26, 2015 / Helen / 10 kommentarer

Någonstans i Sverige...

Äntligen var det dags för årets första besök på Ängavallen! Med hjälp av lite tajming så sken faktiskt solen hela dagen och gjorde besöket precis lika mysigt som vanligt.

Ängavallen helalf.se

Hej!

Ängavallen helalf.se

Jag började med att hälsa på det här gänget och så fort jag kliade den svarta grisen bakom örat la hon sig ner för att få mer. (Det ska sägas att en kille med knorrig snopp också var rätt glad i henne.)

Höjdpunkten är ju alltid att få mysa med de små kultingarna, så söta!

Kolla benföringen på den här lilla! När hon skrek och ville komma ner skyndade jag mig att göra som hon sa. Alla grisar har självklart en önskan om att få leva sitt liv på sina villkor. Annars säger de tydligt ifrån.

De här kompisarna!

Lilla parveln!

Ängavallen helalf.se

När vi åt lunch hittade jag några nytryckta broschyrer som jag har längtat efter att läsa. Hur ser djurens situation ut på Ängavallen jämfört med KRAV och svenska regler? Jag tycker ju att det är ett sådant fantastiskt statement att Ängavallen har gått ur KRAV för att KRAV har för låga krav. Det säger i princip allt?

Många svenskar väljer KRAV för att reklamen säger att det är bättre för djuren och naturen men hur många vet vad det innebär, egentligen? Nedan kan du enkelt jämföra och se hur grisarna har det på Ängavallen!

Möjligheter att böka utomhus

Ängavallen: Alla dagar året runt
KRAV: 4 månader under sommarhalvåret
Svenska regler: Aldrig

99% av grisarna som föds i Sverige får aldrig någonsin gå ut. Visste du att de trivs utmärkt med att busa i snön? Om bara tillfälle ges.

Foder till grisarna

Ängavallen: 100% ekologiskt och vegetabiliskt foder från gården
KRAV: 85% ekologiskt foder
Svenska regler: 100% kemiskt besprutat och gödslat foder

Notera att KRAV inte har 100% vegetabiliskt foder. Med andra ord, grisarna på Ängavallen är veganer!

Kastrering

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Ja, med bedövning
Svenska regler: Ja, med bedövning

I praktiken sker majoriteten av all kastrering utan bedövning, trots att bönderna erbjuds extra bidrag.

Parning/betäckning

Ängavallen: Naturlig parning/betäckning
KRAV: Konstgjord befruktning (insemination)
Svenska regler: Konstgjord befruktning (insemination)

Människan våldför sig på djur för att garantera produktionstakten istället för att låta det ske naturligt. Det viktigaste här är, som alltid, att den ekonomiska kalkylen går ihop snarare än att djuren får leva ut sitt naturliga beteende. Vare sig det är att vara kåt, få böka eller busa med syskonen i halmen.

Slakttransport

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Slakttransport
Svenska regler: Slakttransport

Vid transport sker många av de olyckor man läser om. Långa transporter leder oundvikligen till stress och skador.

Slakt

Ängavallen: Stress- och ångestfri slakt på gården
KRAV: Industrislakt
Svenska regler: Industrislakt

Kika på Walls of glass för att se hur det rutinmässigt går till på ett vanligt svenskt slakteri.

Sälja kött från medicinerade djur

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Ja, med dubbel karenstid
Svenska regler: Ja, med enkel karenstid

Förhoppningsvis ger det här en ganska tydlig översikt över hur grisarna har det på Ängavallen, samtidigt som du får en sammanfattning av hur den övriga produktionen ser ut dagligdags.

Här stod korna och betade förra året.

Eftersom de byter plats och Ängavallens ägor är så stora var korna svåra att hitta i år men vi fick en guidad tur av Mathias. Tack!

Ser du nummerlappen i örat? Den är ett krav för alla djur som ska slaktas så att slakterierna kan identifiera ursprunget. Trots att Ängavallen har ett eget gårdsslakteri och inte skickar iväg sina kor får de inte ha namnet på djuret istället för numret för att inga andra bönder efterfrågar det.

Ängavallen helalf.se

Det här är bland det bästa jag vet. Att sitta på ängen och prata djurrätt med en bonde som verkligen bryr sig. (Jag vet att andra bönder också bryr sig om djuren, precis som köttätare älskar djur, på sitt sätt.) Vi pratade bland annat om att de funderar på att börja odla vegetabilier, det låter riktigt spännande!

Så hur ser det ut för korna på Ängavallen? Låt oss titta lite närmare!

Ko och kalv tillsammans

Ängavallen: Kalven diar sin mor så länge kon själv vill, vilket normalt sett är 6-8 månader. Det första 10 dygnen får kalven all mjölk. Därefter använder de 2/3 av morgonmjölken, resten får kalven.
KRAV: Efter ett dygns diande skiljs ko och kalv.
Svenska regler: Separation direkt efter födseln.

Här är skillnaden på vad som anses naturligt för djuren enorm. Ett av de värsta sätten vi plågar djuren på dagligen är just det här.

Utevistelse

Ängavallen: Året runt
KRAV: 4-6 månader
Svenska regler: 2-4 månader

Bregottfabriken i ett nötskal.

Bränna bort hornen

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Ja, med bedövning
Svenska regler: Ja, med bedövning

Jag pratade med en KRAV-bonde som påpekade att skillnaden mellan KRAV och svenska regler är att djuren får ännu mer bedövning. Vill inte ens tänka på varför dosen som ges till majoriteten av djuren inte räcker men skillnaden mellan Ängavallen och KRAV är tydlig. Aldrig.

Kastrering av kalvar

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Ja, med bedövning
Svenska regler: Ja, med bedövning

Parantes. När kalven tas ifrån sin mamma har han ett enormt sugbehov vilket leder till att han suger på allt han kommer åt. Därför är det viktigt att inga spikar eller krokar finns i boxen. Om han delar den med sina syskon händer det att han suger på deras könsorgan.

Om kalven är en hona går hon samma öde som sin mamma till mötes och blir tvångsinseminerad. Vid c:a fem års ålder anser industrin att hon är uttjänt eftersom hennes kropp inte orkar hålla samma höga produktionstakt varvid hon går till slakt. Slut på parantes.