Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Sökresultat: ”mjölk” (sida 4 av 15)

Ahimsa

Ängavallen helalf.se

ICKE-VÅLD

Det är så fint att många blir veganer eller vegetarianer när de börjar yoga, som en naturlig del av yogans icke-vålds princip Ahimsa. Jag läste Jacobs tankar om att äta kött och blev inspirerad till att skriva ner mina egna, som vegan. Det kanske ska sägas att jag nästan är buddhist när det kommer till djur – jag plockar försiktigt bort flugor som fastnar i ögonvrån när jag cyklar och aktar mig noga för att inte trampa på sniglar, grodor och daggmaskar när det regnat ute. För mig är Ahimsa inte förenligt med att ta någons liv, oavsett djur, men det är bara en av många, många anledningar till att inte äta kött.

KLIMAT

Vegansk mat är utan tvivel den mest klimatsmarta enligt forskare. Djurindustrin står för en större klimatpåverkan än hela transportsektorn, tillsammans. En femtedel av växthusgasutsläppen i Sverige kommer från den mat vi äter och av det står kött och mejeriprodukter för 75 procent. Här har vi chansen att ta ansvar tre gånger varje dag, när vi äter.

RESURSSLÖSERI

Visste du att 90% av sojabönorna som importeras till Sverige används som djurfoder till kor, grisar och kycklingar? Istället för att bli till växtbaserade kött- och mejeriprodukter till oss människor. Tyvärr skövlas regnskogen för att bli odlingsmark och dåliga arbetsförhållanden där är regel snarare än undantag. Att vi ger den mat vi själva kan äta till djur för att de sen ska bli mat är ett slöseri med jordens resurser då djuren äter och dricker mängder mer än den mat de resulterar i. En svensk ko dricker exempelvis 150 liter vatten om dagen. Detta slöseri gäller även odlad fisk som liksom de andra djuren matas med just fisk. Här finns möjlighet att mätta fler magar än de vi föder upp för slakt.

EFTERFRÅGAN

Ofta rättfärdigas dödandet av djur med att de har levt ett bra liv, även fast de slaktas när de bara är barn. Av de 100 miljoner landlevande djur vi slaktar i Sverige varje år är ungefär 92,5% grisar och (majoriteten) kycklingar, dvs djur som idag inte har rätt till utevistelse. Då ekologisk produktion kräver detta för djuren (4 månader per år samt tillgång till rastgård) innebär det att färre djur skulle kunna produceras, för vi har helt enkelt inte ytan för det, vilket inte skulle möta den efterfrågan som finns idag. Särskilt inte med tanke på att köttätande fortfarande ses som ett högst personligt val och priset är en viktig faktor för många.

BÖNDER

Import är inte något negativt i sig då det bidrar till att stötta bönder i andra länder. I Sverige odlas redan baljväxter, ärtor, havre mm och företag som Oatly, Anamma och Vegme erbjuder växtbaserade kött- och mejeriprodukter till konsumenter över hela landet. Sojabönorna som används i veganska produkter importeras i regel från Europa, aldrig Amazonas. Utvecklingen av veganska produkter i vår del av världen går framåt och nordiska företag har tagit fram växtbaserat kött av både havre, vete och lupin. I livsmedelshandeln står veganska produkter för den absolut största ökningen det senaste året.

HÄLSA

Folksjukdomar som cancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar är bevisat kopplade till vår köttkonsumtion men först när personer redan drabbats inser de vikten av att äta mer vegetariskt. Livsmedelsverkets rekommendationer om 500 g kött i veckan är tydliga men få äter bara fyra måltider (rött) kött i veckan. Här saknas politiska styrmedel – även om vi ser många kommunala köttfria initiativ inom både vård, skola och omsorg.

POLITIK

Svensken har ökat sin köttkonsumtion med 40% sen 1990. Trots det säger landsbyggdsminister Sven-Erik Bucht att regeringens kommande livsmedelsstrategi sannolikt inte kommer att innehålla en rekommendation om att minska konsumtionen av kött. Att jämföra med Kinas nyligen uppsatta mål: att minska landets köttkonsumtion med 50% till 2030. Av alla nyss nämnda anledningar.

Namaste!

Sojabönornas år

Sojabönor helalf.se

Sojabönor innehåller lika mycket protein som kött och ger oss bland annat mjölk, yoghurt, ost, grädde, glass, tofu, tzay, oumph, korv, kebab, burgare och färs.

Visste du att 9 av 10 sojabönor odlas för att bli djurfoder? Ofta på marker där regnskog har skövlats, till skillnad från vegalternativ där sojabönorna ofta produceras i Europa (info finns på förpackningarna). Djur och natur är en stor fråga här men även energi. Det är ett slöseri med jordens resurser att ge bönorna till djuren istället för att äta dem själva då djuren konsumerar enormt mycket foder (och vatten) i förhållande till mängden gram kött som produceras.

FNs generalförsamling har utsett 2016 till baljväxternas år för att uppmärksamma att baljväxterna är minst sagt klimatsmarta och nyttiga, de innehåller både fiber, mineraler, vitaminer och proteiner. Därför vill jag uppmärksamma min sojabönsodling som planterats ut på kolonin!

Håll tummarna för edamamebönor med havssalt på till hösten!

En rejäl ökning av vegoprodukter enligt Svensk dagligvaruhandels kvartalsrapport

svensk_dagligvaruhandel

I den första kvartalsrapporten från Svensk dagligvaruhandel för i år kan vi läsa följande:

”Att det finns en efterfrågan på bönbiffarna, de färdigkokta bönorna, linserna och kikärtorna och andra vegetariska alternativ till kött bekräftas genom försäljningsstatistik. Enligt färska siffror från Nielsen Scantrack säljs i dag 51 procent mer frysta vegetariska produkter än 2010.

Färska vegetariska alternativ som vegetarisk korv och vegetarisk smörgåsmat har ökat med över två tusen procent de senaste fem åren. Konsumenterna frågar allt mer efter ärtor, bönor och linser, vilket visar sig inte minst i försäljningen av torkade ärtor och bönor som har ökat med 34 procent de senaste fem åren och de konserverade varianterna har ökat med 27 procent. Glädjande är också att försäljningen av frukt och grönt överlag ökar.

Försäljningen av alternativa mjölkprodukter, som soja, havre och mandelmjölk, har skjutit fart med en ökning om 59 procent sedan början av 2014.”

Det förenklade beteskravet träder i kraft i dag

Kor på Ängavallen helalf.se

Vårt svenska djurskydd är en balans mellan böndernas lönsamhet och djurens lidande. Jordbruksverket, som ansvarar för djurskyddet, anser – efter påtryckningar från en bransch, som trots miljontals och åter miljontals kronor i bidrag och subventioner från staten och EU, är i kris – att kravet på att mjölkkorna ska få komma ut och beta är ett hinder för böndernas långsiktiga lönsamhet. Samtidigt vet de mycket väl att utevistelse gynnar djurens hälsa och naturliga beteende.

Hur ska Jordbruksverket få den här ekvationen att gå ihop?

Så här!

Från och med i dag den 15 maj förenklas beteskravet, för bönderna. Du vet, de som till skillnad från korna har en röst. Det finns inte längre några krav på hur mycket betesmark varje ko ska ha, så det kan komma att krympa. Det finns inte längre några krav på att korna ska få komma ut i en sammanhängande period, utan istället de dagar som passar bonden bäst. Det finns inte längre några krav på planering eller journalföring över vilka kor som får komma ut, vilket gör det är omöjligt att kontrollera att lagen följs.

Under sommarhalvåret får svenska mjölkkor komma ut 60, 90 eller 120 dygn, beroende på var i landet de bor. Men ett dygn för en ko är, enligt Jordbruksverket, bara 6 timmar långt. 60 dygn (1440 timmar) blir för en ko 360 timmar. 90 dygn (2160 timmar) blir 540 timmar. 120 dygn (2880 timmar) blir 720 timmar.
På ett helt år.

Det tycker jag är för jävligt.

Samtidigt så fortsätter mjölkindustrin att trycka på svenska mervärden som öppna landskap, kosläpp, reklambilden av betande kor som i Bregottfabriken och svenskt kött. Visste du att 65% av all svensk köttfärs kommer från mjölkkor som slaktats vid fem års ålder då deras kroppar anses uttjänta enligt mjölkindustrins mått på lönsamhet, trots att de är fullt friska i övrigt?

Hur ska svenska konsumenter få den här ekvationen att gå ihop?

Säg du, som har en röst.

Argument för att äta djur

Kolycka helalf.se

Argument för att inte äta djur:

Djuren
De djur vi äter dödas när de bara är barn. Under sin livstid får de inte ens tillgodose sitt naturliga beteende, så som att böka (98% av svenska grisar står inomhus på betong hela livet), sträcka ut sina vingar eller gå utomhus (kor står instängda inomhus under majoriteten av året) osv. De är kännande varelser med behov, relationer och intressen.

Individer
I Sverige slaktas ungefär 100 miljoner landlevande djur varje år. 90 miljoner av dessa är kycklingar, de djur som lider absolut mest inom industrin.

Hönan eller ägget?
Varannan kyckling som föds i äggindustrin, ungefär 15 000 pojkkycklingarna varje dag i Sverige, dödas direkt efter födseln enbart för att de är ekonomiskt olönsamma att föda upp. En dag gamla blir de till bränsle, inte mat.

Etik
För att få mjölk tar vi kalvarna från sin mamma, trots att de naturligt har ett oerhört starkt band och följer varandra genom livet. Vi dödar pojkarna efter 18 månader och låter flickorna gå samma öde som sin mamma till mötes. De blir tvångsinseminerade (våldtagna?) från två års ålder, fråntagna sina barn gång på gång var nionde månad och sen slaktade vid fem års ålder för att deras kroppar inte orkar hålla igång den mjölkproduktion som bonden kräver, trots att de är fullt friska. En ko lever vanligtvis tills hon är 20-25 år. Behöver vi verkligen tvinga fram en annan arts mjölk genom avel och lidande eller kan vi välja alternativ?

”Sverige har världens bästa djurskydd”
Djurskydd är enbart balansen mellan lidande och lönsamhet, med hänsyn till böndernas ekonomi, inte djurens liv. Det har alltså inget med djurrätt att göra.

Lagligt lidande
Allt det lidande som illustreras med chockrubriker i tidningarna med jämna mellanrum är oftast lagligt i Sverige. Slå ihjäl kultingar mot betonggolv? Ok! Låta döda kultingar samlas på hög i samma rum som de andra grisarna för att 20% garanterat dör den första tiden pga hård avel, undernäring, köld och trängsel? Ok! Döda alla pojkkycklingar och getkillingar för att de är olönsamma? Ok! Helt normalt.

Energi
Mängden vatten och mat som krävs för att föda upp djur för att bli till kött är ohållbart och ett rent slöseri med jordens resurser.

Regnskogen
Vi hugger ner ofattbart mycket skog för att odla mat till djuren. Visste du att 9 av 10 sojabönor blir till djurfoder? Istället för tzay, tofu, Oumph, osv.

Världshunger
I teorin skulle växtbaserad mat kunna mätta alla människor om vi inte först gav den till djuren.

Haven
Fiskeflottor har tagit över fisket i sjöar och hav från mindre och lokala fiskare och de fångar allt i sin väg med hjälp av avancerade instrument. Över 300 olika arter av döda eller halvdöda delfiner, sköldpaddor, hajar, fiskar, skaldjur osv slängs tillbaka i havet för att de inte är önskvärda, halvdöda eller döda. Där flottan farit fram förstörs ekologin av bara farten.

Empati
Ingen människa som varit i kontakt med ett djur kan förneka att hon har känslor, intressen och en vilja att leva. Givetvis gäller det även djuren vi äter. Givetvis älskar alla människor djur.

Intelligens
En gris är smartare än ett treårigt barn eller en hund. Även kycklingar är oerhört smarta och kan lösa pussel och problem.

Klimatet
Majoriteten av växthusgaser som just nu höjer jordens temperatur kommer från djurindustrin. Mer än från den samlade transportsektorn av bilar, båtar, lastbilar och flyg.

Hälsa
I princip alla hjärt-, lung- och cancersjuka rekommenderas att äta mindre kött. Det finns en anledning till det men är lite som att börja tvätta händerna efter att man blivit förkyld eller fått influensen. Ändtarmscancer är bevisat kopplat till chark och korv.

Fakta
När jag slutade äta djur var det djurrättsorganisationer och andra veganer som sa att en vegansk kost är den bästa för allt och alla. I dag upprepas det budskapet av exempelvis FN och forskare på Chalmers.

Valfrihet
Vi har möjlighet att minst tre gånger om dagen göra val som påverkar djur, natur, oss själva och andra människor i världen, bara genom att välja det vi äter med omsorg. Det är mäktigt!

Lyxigt
Det finns inget roligare än att upptäcka nya veganska rätter!

Vår planet
Rädda jorden. Det är den enda planeten med choklad.

Argument för att äta djur:

Smak
Det anses gott.

Det här är några argument som jag spontant kom på efter att ha tänkt på begreppet ”flexitarian”, fyll gärna på båda listorna! Många känner skuld eller skam för att de äter kött men då gäller det att komma ihåg att det som ifrågasätts är inte personen, dvs jaget, utan handlingen i sig. Något som går att åtgärda redan vid nästa mål mat! Bon apetit!

Jag skulle aldrig kunna sluta äta kött, del femtioelva

Mike Tyseon helalf.se

Den här helgen har jag ätit burgare med skinka, seitan och bacon. Tacos med färs, majs, gurka, tomater, salsa, vitlökssås, guacamole och rödlök. Pad thai med tofu, lime och jordnötter. Chili sin carne med bönor och ostchips. Smörgås med ost och kaviar. Druckit varm choklad och ätit fralla från Pressbyrån.

Veganer slutar inte äta kött, mjölk, ägg och ost. Vi börjar äta kött, mjölk, ägg och ost som inte kommer från djur.

Vi delar intresset för djuren

Veganprat

Världens bästa Veganprat

Tobias Linnés forskning vid Lunds universitet verkar så oerhört intressant! Nyligen har han tittat närmare på mjölkindustrins närvaro i sociala medier, bristande kritik i samband med kosläpp och vår relation till djuren vid de här tillfällena. Den som skriver god natt till en bild av en ko på Facebook delar intresset för djuren med en vegan som kommenterar på sidan men deras bild av djurens verklighet skiljer sig markant åt då djurindustrins uppdateringar byggt upp en enda sanning, att djuren har det bra. Vilket ju är en lögn.

Just nu gräver Tobias djupare i motståndet mot växtbaserad mjölk och specifikt fallet Svensk Mjölk vs Oatly. Jag vill läsa om allt det här och är villig att betala för det! Lyssna på intervjun i Veganprat.

Krya på dig Sara!

Klimatsmart politik

En ulv i fårakläder

”Ibland är det såhär, att ulvar kan klä sig i fårakläder och då kan speglingen bli lite annorlunda.”

Blicken.

Det är något väldigt symboliskt som händer här på interpellationsdebatten om Minskad köttkonsumtion. Den vita kränkta mannen, lantbruksminister Sven-Erik Bucht som nyligen var i blåsväder efter sitt uttalande i Matens pris, erkänner visserligen att svenskarnas köttkonsumtion måste minska men vägrar lägga ner stridsyxan utan tar istället till både retorik och härskartekniker för att trycka ner de som han ser är emot honom. 

I det här fallet SRs reporter Daniel Öhman som i klippet från riksdagsdebatten, på riktigt, kallas för en ulv i fårakläder (trots att Daniel inte finns på plats för att bemöta det och redan har synat hans makthavarknep) och så ”vegetabilierkramaren” Jens Holm (V) som har kallat till utfrågning. Klart sevärt!

Det viktiga ämnet som behandlades i Matens pris hamnar tyvärr i skuggan av Sven-Eriks lismande varggrin och den spydiga kommentaren han kläcker ur sig känns både mediafientlig och olustig på samma gång. Precis den nivån vi väljare har vant oss vid att vissa politiker sänker sig till.

Bucht är här sinnebilden av en man med makt som känner sig förlöjligad och vägrar erkänna sin okunskap. Det här måste vara en politikers allra sämsta egenskap? Jag är så oerhört ledsen över att han har så mycket att säga till om för svenska djur.

Jordbruksverket gör en kovändning

Skärmdump från DN

Härom veckan, i samband med att Bucht var på tapeten, intervjuades Jordbruksverket om svensk köttproduktion i DN. När deras representant påstod att många (svenska) djur får gå ute bad jag Jordbruksverket förtydliga vilka djur som menas. Av de 100 miljoner landlevande djur som slaktas per år i Sverige är nästan 90% kycklingar (utan utevistelse) och 2,5 miljoner är grisar (utan utevistelse). Jordbruksverket påstod då att de hänvisade till nötkött, snarare än produktionen och konsumtionen av kött som ju nämns i frågan ovan, och la till att korna ger oss ett extra värde genom öppna landskap och biologisk mångfald.

Varför inte bara erkänna att deras uttalande hade kunnat vilseleda konsumenter?

Den här veckan visade det sig att Jordbruksverket är med i en arbetsgrupp som förespråkar en halvering av beteskravet till ynka två månader vilket skulle påverka 85% av våra svenska kor (och landskap). Vilken kovändning från alla mervärden utevistelsen bjuder på? Givetvis är det Jens Holm som ligger på även här. Min förhoppning är att han blir jordbruksminister en vacker dag.

Lästips!

Hur ska konsumenter kunna göra medvetna val för att rädda klimatet när felaktiga citat i våra största dagstidningar inte rättas till och våra politiker inte vågar röra köttet? Bilar, flyg, energi, cigaretter, alkohol, allt annat beskattas högt och markeras tydligt med information om hur det påverkar oss människor och planeten. Men köttet, som påverkar klimatet mest och djuren främst, ses fortfarande av många som ett individuellt val. Alltså, för människan.

Ministern backar om köttet: ”Skulle vara bra med lägre köttkonsumtion”

Feminister och djurrättare behöver varandra

Baljväxterna är här för att stanna

Därför älskar vi bacon och hatar veganer

Nej det finns inget ”fint” och bra kött

Forskare: klimatmålen kan inte nås utan minskad köttkonsumtion

Matens pris av Daniel Öhman och Malin Olofsson

Alla hjärtans bakdag

tulpaner helalf.se

Vi spenderade alla hjärtans dag med att baka. Hoppas det ska smaka för ögonen!

Veganska kärleksmums

Vegansk kärleksmums helalf.se

Vegansk kärleksmums helalf.se

Vegansk kärleksmums helalf.se

Under tiden som semlorna jäste gjorde vi veganska kärleksmums. Givetvis är det Karolina Tegelaar som står bakom de enkla och goda, läs fantastiska, recepten!

Veganska semlor

Vegansk semla helalf.se

När semlorna var klara hade vi ett fotoprojekt ihop där jag bland annat fick spritsa grädde, pudra med vaniljsocker och trycka på avtryckare, nästan samtidigt!

tulpaner helalf.se

Hoppas du hade en fin söndag! Om inte så finns det fika kvar.

Seminarium: kött och miljö

Kött och miljö seminarium

Västerländska kostvanor är inte hållbara. Så vad gör vi när Livsmedelsverkets rekommenderade nivåer inte räcker? Det har forskare på SLU funderat på i en studie som kallas Hållbar svensk proteinkonsumtion och som presenterades på Naturskyddsföreningens seminarie Kött och miljö för ett par veckor sedan!

Kött och miljö seminarium

Det pratas allt mer om energi och resurser vid köttproduktion vilket är en intressant aspekt att lägga till djurens lidande, klimatpåverkan och hälsoargumenten. Tänk om vi själva åt upp den mat som vi ger till djuren?

”Vi producerar i Sverige i dag mat så att alla vi skulle kunna överleva, många därtill om vi åt vegetabilierna istället.” Elin Röös, SLU.

Kött och miljö seminarium

Är då lösningen att alla blir vegetarianer och veganer? Nja, säger Elin Röös på SLU som presenterade studien. En vegetarisk kost innebär att mjölk produceras av kor som oundvikligen kommer bli till kött. En vegansk kost innebär att våra öppna landskap försvinner. Eller?

Studien bygger på all tillgänglig data vi har om kost, klimatpåverkan och kossor och bjuder på tre olika scenarier. Väl värt en titt från 15:03 min och framåt. Ett litet favoritcitat nedan!

”Det behöver inte vara en målkonflikt mellan att bevara de här betesmarkerna och minska på köttkonsumtionen utan att vi kan göra både och.”

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2026 Helen Alfvegren

Tema av Anders NorenUpp ↑