Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Kategori: Personligt (sida 11 av 98)

Yogabyxa från Indiska och halvtid i Yoga Camp

Indiskas yogatajts helalf.se

Förra helgen köpte jag yogatajtsen från Indiska och har använt dem 6-7 gånger sen dess. De är mjuka som bomullsbyxor med hög midja som går att vika ner, vilket är skönt när man gör sittande övningar och lutar sig framåt, eller vika upp vilket passar fint när man gör axelstående och är uppåner. Osäker på hur länge de kommer hålla men jag ser fram emot att slita ut dem!

Efter 15 dagars Yoga Camp känner jag mig… otillfredsställd. Mellan alla avslappningsövningar har jag haft hopp om att få göra lite roliga asanas men Adriene verkar inte kunna få nog av katt-kon och hunden. En stretchövning här, en balansövning där är lite för lite för att jag ska orka behålla intresset. Jag kanske är fel målgrupp den här gången?

Någon som provat?

Bra start på helgen!

Drottningholm helalf.se

Vilken fin lördag! Sovmorgon, varmt bad med god bok, smoothie och nybakat bröd från konditorn runt hörnet till frukost, iskall promenad på Drottningholm ihop och sen två yogapass med Adriene, innan lunch!

Drottningholm helalf.seDrottningholm helalf.seDrottningholm helalf.se

Nu ligger vi på soffan och äter godis tills vi somnar. Hoppas du får en fin helg!

Före och efter

Yoga helalf.se

Jag tänker att januari är en bra tid att ta bilder på olika yogaposer så att man senare under året kan jämföra om de har utvecklats på något sätt och hur.

Och ja, tajtsen fick följa med hem!

Yoga helalf.se

Tyvärr är det så kallt hemma hos mig att kroppen är stelfrusen så jag avvaktar lite. Måste också komma på vilka positioner det är jag vill hålla lite extra koll på. Kanske en handfull favoriter? Eller några supersvåra positioner som jag gärna vill nå?

Yoga helalf.se

En sak har jag i alla fall beslutat. De bilder jag tar under året kommer först och främst hamna här på bloggen och inte på Instagram eller Twitter. Mina funderingar har resulterat i att jag kommer lägga upp två bilder i månaden på Instagram, inspirerad av min kille trots att han inte vet om det. Här är alla inlägg sökbara, kategoriserade och enkla att hitta ur ett historiskt perspektiv.

Yoga helalf.se

Efter så många år i sociala medier känner jag att bloggen är ett svårslaget medie. WordPress uppdaterar inte sina användarvillkor för att tjäna pengar på mig, de säljer sig inte till högstbjudande och framförallt ger de mig en kreativ frihet i både text, bilder och länkar som är oslagbar. Här slipper jag moralkakor från amerikanska företag, halvnakna konton som vill följa mig (Instagram är helt galet nu?) och inga troll väser efter uppmärksamhet i kommentarsfältet. Tack och lov.

Yoga helalf.se

Givetvis kommer jag gilla och kommentera andras bilder på Instagram som vanligt. Men i helgen kände jag mig för första gången inte intresserad av att scrolla igenom mina feeds från början till slut. Det har aldrig hänt förut. Jag har tröttnat på att prata om saker jag anser viktiga, om och om igen, utan att få något svar på Twitter. Bloggen kanske ses som en monolog eftersom kommentarsfält är lite krångligare än vanliga replys men ärligt talat är det precis vad sociala medier blivit också. Vi pratar och pratar men vi har slutat lyssna.

För min egen skull vill jag ändå dokumentera delar av mitt liv som jag tror att andra kan uppskatta. Så att jag senare kan jämföra om jag har utvecklats på något sätt och hur.

Yoga framför storteven

Yoga helalf.se

So long till att yoga framför trettontumsskärmen på min gamla MacBook! Namaste till Adriene på femtiofemtumsteven hemma hos min kille!

Och hej till Bamse såklart!

Snödusch, veganhäng och annat jag kommer sakna med Umeå

Snödusch helalf.se

De här senaste dagarna i Umeå har varit fantastiska! Snön kom och med den ljuset och livslusten. För att fira det åkte vi bort till Baggböle och gled fram i snön på den ishala ytan som gömde sig under täcket. Det var omöjligt att inte dra i en grangren för att få en ordentlig dusch!

Under lovet har vi spelat badminton, bowling och åkt skridskor, spanat efter norrsken, sett Star wars, ätit kolor, kollat i butiker och shoppat, sett River, Making a murderer och Fröken Frimans krig 2, klappat katterna och besökt USM, det nya gymmet inne i Utopia-gallerian, vid tre tillfällen. Jag har även börjat Yoga Camp vilket jag tänkte blogga mer om. Utöver det har vi stöttat den lokala pizzerian inte mindre än fyra gånger!

Vi har träffat så otroligt trevligt folk i olika konstellationer! Hängt hemma hos Adrian och Lisa och pratat om relationer, lunchat med Micke på Sagami (vilket börjat bli en årlig tradition!) och pratat om livet, barn och döden, styrt upp hemliga veganplaner med ett hemligt vegangäng samt ätit lasagne i fint sällskap hemma hos Richard och Erika.

Framförallt har vi blivit bortskämda hemma hos min killes föräldrar. Så god mat, så långa sovmorgnar! Därför är det både med sorg och glädje jag nu landar mentalt hemma. Bamse verkar nöjd så jag ska väl också bli det. Ska bara beställa en resa upp igen först.

Instagram 2015. Och kanske 2016?

Collage helalf.se

När jag fick se mina nio populäraste bilder på Instagram under 2015 noterade jag snabbt att bilder på vad veganer äter, yoga och selfies, som jag tycker allra mest om att lägga upp, inte var med. De får visserligen också många likes men är inte riktigt lika populära som säg en svan eller det fina Stadsbiblioteket i Stockholm. Även om Lilla Berlins serie om vego som norm och nyheten om SVTs matlagningsprogram Vegorätt är viktiga inlägg så summerar de inte riktigt vad som var roligast med mitt år så jag skapade helt enkelt lite egna collage för att minnas året som gått!

Collage helalf.se

Först och främst! Bamse borde egentligen ha ett eget konto vid det här laget? Han har de lurvigaste tassarna, de finaste ögonen och ett lejongap i miniformat. Bilden vid gardinen i fönstret är en av mina absoluta favoritbilder från förra året.

Collage helalf.se

Maten är nästan viktigast för mig. Av de bilder jag själv strösslar likes över så ligger nog kategorin mat väldigt högt upp tack vare alla fina veganer jag följer. Kika gärna bland de jag följer om du vill ha inspiration eller klicka runt på taggen #vadveganeräter. Bilden med kronärtskockan och munkarna från Dun-Well Doughnuts tillhör några av årets favoriter. Och den lilla griseknoen såklart!

Collage helalf.se

Sist men inte minst är det ju jag som har kontot, hej hej! Tänker att självporträtt är det som främst skiljer oss åt i sociala medier och jag uppskattar alltid när de jag följer lägger upp bilder på sig själva. Här är några av mina favoritbilder från 2015, från tillfällen jag minns lite extra. Ack, den som ändå var solkysst!

Funderar på att ta en paus från Instagram och bara skicka personliga budskap till mina nära och kära. Givetvis kan de hända att de bilderna dyker upp här på bloggen framöver, bara inte i sammanhanget att de bedöms efter antal likes. Det känns så 2015?

Det nya året är här!

Bamse önskar gott nytt år!

I morse vaknade jag i samma säng som min kille och två katter. Så fint! Dessutom mådde killen som somnat med feber bra igen efter en natts sömn. Så skönt! Lycka är när alla man gillar mår bra.

Bamse var så orolig i går kväll när det small utanför fönstret, det är inte likt honom men det var precis på gården nedanför. Så vi började året med att prata om Bamse och hans kompisar. Hur han som liten hittades utomhus på vintern i en låda tillsammans med sina syskon. Vi försöker febrilt att hitta några bilder från den tiden. Även om han ser ut som en liten kattunge fortfarande är det femton år sedan nu!

Det ska vara svårt att besöka ett katthem utan att ta med sig någon hem. Kanske får Bamse en ny kompis i år?

God fortsättning!

Har du PMS eller?

God jul!

”Du är alltid så glad!” säger min kompis till mig och varje gång han gör det tänker jag att han inte känner mig tillräckligt bra. Eller snarare, jag är glad då vi träffas eller pratar i telefon, men de som är ihop med mig eller har känt mig längre vet att jag inte alltid är så glad.

För prick ett år sen bestämde jag mig för att skaffa en mens-app. Detta för att försöka förstå varför kroppen reagerar som den gör varje månad för det slår aldrig fel att jag blir lika förvånad varje gång. Vanligtvis brukar jag och min bästis skämta om detta men ju mer jag tänker på det desto mer känner jag att det inte är något att skämta om.

Det kan hända att jag blir nedstämd, trött, orolig, rastlös, deprimerad, får dåligt självförtroende, känner att jag inte duger, gråter, tycker synd om allt och alla, blir lätt irriterad eller arg, startar bråk och skriker. Kort sagt, alla negativa känslor förstärks med några hundra procent. Just där och då tror jag att det är så jag är som person. Att jag aldrig kommer bli glad igen.

Jag har försökt förklara för min kille efteråt varför en sådan situation uppstår men när jag gissar plockar jag ofta fram sånt som jag har gått och tänkt på länge, saker som behöver luftas men som egentligen inte hör hemma där och då, i en tröstlös jakt på en vettig förklaring till varför jag överreagerat. Nu gör jag inte så längre för det finns ingen logisk förklaring att ge. Även om det uppenbart finns en, så att säga.

Utöver smärtan, svullnaden och blodet är det här högst naturligt varje månad. Ibland leder det till att jag blir sur, ibland leder det till att ett förhållande tar slut, oftast är det något där emellan. Om jag inte får en chans att förstå det själv kanske någon går runt och tror att jag var svartsjuk, förtvivlad, frustrerad eller förbannad med flit. Ingenting gör mig mer ledsen.

Ju mer vi pratar om mens och PMS med varandra, desto mer förståelse får vi för varandra. Därför uppskattar jag alla sommarprat, serier och böcker som tar upp det här ämnet. Kanske, vill jag påstå, är det ett av de viktigaste ämnena som finns?

Nu för tiden när jag säger till min kille att jag känner mig ledsen eller har ont i magen säger han ”Har du kollat mens-appen?” ”Aha!” Då vet jag att de där känslorna som virvlar runt i kroppen kanske inte är så sanna som de känns. Att det går över av sig själv om jag bara ger det några dagar. Vi hörs då!

Yoga Camp med Adriene

I januari, om du minns, började jag året med 30 Days of Yoga with Adriene, något som fick mig förälskad i yoga. Dessa videos ligger kvar på YouTube för den som inte har testat än.

2016, dvs på fredag, gör hon en variant av de här 30 dagarna som kallas för Yoga Camp. Det är också yoga via YouTube och alldeles gratis. Om du skriver upp dig för nyhetsbrevet får du en kalender och dagliga mail som motiverar dig att fortsätta.

Häng på?

Det här trodde jag inte!

När man pratar vikten av att träna både höger och vänster med jobbästisen och sen testar att gå ner i spagat med vänster ben först. Från ingenstans! #helenyogarJobbyoga

I morse sågs jag och Mia innan jobbet för att hinna träna lite. Fokus på armar, mage, rygg och axlar. Och ben. Lite gott och blandat!

Vi pratade mycket om vikten av att börja med den svagare sidan först när vi tränar. Därför gick jag ner i spagat med vänster fot först för första gången sen i somras och vips satt jag där! Så förvånad!

Det här måste jag testa igen!

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 Helen Alfvegren

Tema av Anders NorenUpp ↑