Ängavallen våren 2014

Jag snubblade över en gammal artikel i Filter där reportern jämför tre olika sorters fläskfiléer. Den billiga danska, den något dyrare svenska och så den fyra gånger så dyra från Ängavallen. Grillarens dilemma skrevs 2009 och om jag letar i minnet tror jag att jag har läst den innan men jag slukar ändå mittenstycket som handlar om Rolf-Axel Nordström och hans kärlek till djuren.

Plötsligt inser jag att jag gärna skulle vilja läsa en hel bok om Ängavallen, om alla motgångar som så småningom slutade i framgång, utan att några värderingar fick stå åt sidan. Och jag känner mig hedrad och rörd över hur välkommen jag alltid känner mig när jag är där. Tack Niclas och Mattias för det!

Ängavallen våren 2014

I somras, på mitt senaste besök, drogs jag på samma sätt mot Rolf-Axel när vi promenerade på ängen bort till korna, för jag vet exakt hur gripande hans berättelser är, jag vill inte missa en mening. Det handlar om att på riktigt respektera djuren. Att låta dem leva ut sitt naturliga beteende, även om det sker på bekostnad av den egna ekonomin.

Ifrågasätt aldrig om den danska grisen har lidit för extrapriset på fläskfiléen, utgå alltid från att den har det och att det är du själv som har bidragit till det. Tar du någons liv – trots att det inte behövs – så betala åtminstone för det. Vad nu ett liv är värt.

Lite länktips: