Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Etikett: gris (sida 2 av 2)

”Om du var fast på en öde ö med en gris, skulle du äta den eller svälta ihjäl?”

Älskade Ängavallen

”Om du bodde på en jord med 7 miljarder människor, hade tillgång till gränslöst mycket färsk frukt, grönsaker, nötter, bönor och annan hälsosam mat, och visste att djur lider och dör en fruktansvärd död för att du skulle få äta dem, även fast du inte behövde det, skulle du ändå äta dem?

Skillnaden mellan våra frågor är att ditt scenario aldrig kommer hända medan mitt är ett val du har att ta ställning till just precis nu.”

Andrew Kirschner

Parantes. Jag skulle pussas med den såklart! Slut på parantes.

Kultingarna kommer i kläm

Jag har fått en gris att spinna av lycka, med undantag för det där fantastiska ljudet som katter gör. Det gör det väldigt lätt för mig att inte äta grisar – jag köper helt enkelt sk*nka, korv och fejkon istället. Men för dig som äter gris är det viktigt att komma ihåg att de är lika gosiga som hundar och har precis samma behov av en skön sovplats, ett ombonat utrymme för sina nyfödda barn och tillgång till spring och bus på ängar eller i en skog.

Inget av det där får svenska grisar. Diskussioner av den här typen handlar ofta om att kasta skulden på något annat land som har det sämre än Sverige (kupering, helspalt osv) för att på så sätt lyfta det egna landet. PS! Så gör alla länder. Det behöver inte betyda att vi ska vara nöjda med att 99% av grisarna aldrig får gå ut, att de får liggsår från betongen de sover på eller att 15-20% av deras barn dör innan de ens kommit till slaktarn. I medierna har det på senaste tiden gått att läsa att det är mamman som dödar sina barn, utan att nämna att de producerats så hårt att de föds med livshotande skador.

– Sveriges grisproduktion har utvecklats mycket. Större kullar, friskare grisar och större grisar, men spädgrisdödligheten är hög. Vi tycker att man måste kunna testa om det går att rädda fler smågrisar, säger Mattias Espert som är en av Sveriges största grisuppfödare och som håller i arbetet med Sveriges Grisföretagares djuromsorgsprogram.

Den här kultingdöden vill nu Sveriges Grisbönder ändra på! För att minska dödligheten (som de helt skyller på suggan utan att ens nämna hur liten plats hon har att leva på  – eller det faktum att sovplatsen är gjord av hård betong) vill de nu fixera henne, något som är förbjudet i Sverige. Det är så de sämre länderna, som till exempel Danmark, gör. Att fixera går att jämföra med att bura in. Låsa fast. Med ett järngaller. Ett fasansfullt upplägg som ses som den bästa utvägen istället för att ta ett steg tillbaka och ifrågasätta produktionen.

I dag föder en gris 15 kultingar istället för normala 4-5 stycken. Det är klart att barnen blir underutvecklade. Varför gör vi så mot djuren? Sen Sverige gick med i EU 1995 har grisimporten ökat med 332% och Sveriges bönder kan helt enkelt inte konkurrera med de lägre priser som andra länder erbjuder. Varje extrapris du ser i affären betalar grisen mellanskillnaden för. Vi måste börja värdera grisarnas liv. Och ge dem ett värdigt liv. Sluta blunda för hur de produceras, ställ krav och var villig att betala för det liv du tar. Eller ät något annat.

Djurrättsalliansen önskar dig en riktigt god jul!

En film som Djurrättsalliansen satt ihop under några fasansfulla nattbesök visar nytagna bilder på missbildade grisar med sönderbitna öron som badar i sitt eget bajs och leker med en klöv som de fått tag på. Ja du läste rätt, en klöv. Grisens fot. För att komma i julstämning bör du helst blunda efter att ha tryckt på play men om du lyssnar noga så tror jag att du hör hur de ropar på hjälp? Läs mer på Ett liv som gris!

Som jag ser det finns det två alternativ!

Alternativ 1. Fortsätt att blunda och betala för djurens lidande. Vi har en bra djurskyddslag i Sverige så det här ska inte få förekomma! Att lagen sen innebär att det i princip inte görs några oanmälda besök är helt enkelt för att det kan bli socialt obekvämt för bonden om han inte får tre dagar på sig innan inspektionen görs. Så det Djurrättsalliansen gör är egentligen lite ofint? Vad säger Ribbing? Bonden har ju inte haft tid att plocka undan de döda grisarna än!

Alternativ 2. Ät inte djurens lidande.

Under tiden du funderar väntar jag svar från Jordbruksverket angående hur många svenska kor som går till slakt dräktiga varje år efter att ha läst om en kviga som fött en kalv i kön till slakten. Det är inte första gången jag hör talas om det. Och inte är det den sista.

Istället för skinka, prinskorv och köttbullar som de här djuren blir till efter allt lidande föreslår jag att du istället väljer tzay, julsk*nka och revbensspjäll. Pinto har även satt ihop en lista över veganska julbord runt om i Sverige. Det finns med andra ord ingen vettig anledning att inte byta ut djuren på bordet i år eller kan du komma på någon? Gärna en som inte börjar med ordet ”jag”.

Nämen, jag fick en gris!

Önskade mig en gris i födelsedagspresent och fick det! Tack @waern & @thisishelena!

Tack Anton och Helena! Födelsedagen är först i morgon men tjuvstartade lite i går med middag, bio och konsert.

Just nu peppar jag  för en intervju och resan upp till Umeå i kväll, hörde att det snöar där! Hoppas få spendera fredagen inomhus med att baka den här chokladtårtan.

Om slakterier hade glasväggar skulle du se det här

Vykort från #kolonin.

Du kanske inte märker det på mig men när jag svarar dig varför jag är vego, svarar ärligt, och för tusende gången möts av argumentet ”Ja, det är ju trist men kött är ju så gott!” så jobbar jag väldigt hårt för att anpassa mig till att vi måste fungera tillsammans i ett socialt sammanhang just där och då, troligtvis en lunch eller en middag. Som du kanske förstår säger jag inte högt vad jag tänker när du beställer in en köttbit men det kanske inte är så svårt att lista ut?

Jag tror inte att du vet hur det går till på ett slakteri. Hur det låter när blodet forsar ur det levande djuret. Hur overkligt det ser ut när huden med hjälp av en maskin dras av kon som en pyjamas. Hur det luktar när håret bränns av, förhoppningsvis då grisen tappat medvetandet av blodförlusten. Har du sett när de plockar ut en levande kalv ur magen på kon som hänger i ett ben med halsen uppskuren och slänger den lilla parveln i ett kärl som sopor? Det är det jag ser framför mig när du säger att kött är gott. Bara så att du vet!

Det jag har svårt att förstå är att allt det här lidande är väldokumenterad fakta som finns tillgängligt bara ett knapptryck bort eller i en bok på närmaste bibliotek. Varför bryr du som konsumerar djur dig inte om att försöka förstå kopplingen mellan innehållet på din tallrik och det lidande som djuret fått utstå hela livet? Jag som vegohjärta har aldrig påstått att kött inte är gott. Det jag försöker förklara är att jag har tagit till mig av den kunskap som finns om hur vi behandlar djuren och protesterar emot det.

Det finns ett känt citat som säger att om slakterier hade glasväggar skulle alla vara vegetarianer. Titta på den här länken från svenska Walls of Glass så får du snabbt upp ögonen för hur det går till på ett slakteri. Det bildspelet skulle mycket väl kunna få dig att sluta äta kött. Om du inte klarar av att titta på hela för att det gör så ont i hjärtat så gör inte det men sprid det gärna vidare. Och ha de bilderna i bakhuvudet nästa gång du handlar.

Alla dessa rara små barn på Instagram

Jag avföljer de som behandlar döda djur som en trofé på Instagram. För mig är det ett litet barn - inte en saftig köttbit.

I går avföljde jag en kille på Instagram för att han återigen stoltserade med en bit kött som en fucking trofé. Har avföljt en annan kille av precis samma anledning. Nej, två andra. ”Det får det vara värt” svarade han och avföljde tillbaka.

Jag hoppas att det inte är några konstigheter om varför jag gör det men för säkerhets skull la jag upp en bild på grisen ovan för att förtydliga att för mig är det barn som ligger där. Ingen manlighetssymbol.

Grisbilden är min mest gillade någonsin. Hoppas budskapet gick in.

Nyare inlägg »

© 2020 Helen Alfvegren

Tema av Anders NorenUpp ↑