Skip to main content

En gissningslek!

Gissa vad jag beskriver nedan men ha i åtanke att det kanske inte är det du först tror.

Gissa!

Det jag tänker på ses som ett personligt val, trots att det påverkar andra, även långt utanför vårt lands gränser. Men du gör det ändå, för att du alltid har gjort det, för att ”alla alltid har gjort det” (läs: i alla fall de senaste 100 åren). Du är visserligen inte döv för diskussioner om klimat, om krävande resurser, men du känner ändå att ditt eget behov trumfar den forskning och fakta som finns. Så du fortsätter göra det, inte för att du har särskilt starka argument, utan för att det är en del av din identitet, en viktig markering. Framförallt är det ju bekvämt – kanske på gränsen till lathet i ärlighetens namn. Även om du ibland skäms när du gör det tänker du att du kan bättra dig, nästa gång. Eller gången efter det. Samhället uppmuntrar dig inte ens till att byta vana, det lämnas helt upp till dig – likt en envis rökare som först ”måste vilja det själv”. När du försvarar din vana har du för vana att endast lyfta fördelarna, trots att du för dig själv regelbundet svär över nackdelarna.

Vad är det jag beskriver?

Som vegan skulle texten passa in på en köttätare. Men som cyklist pratar jag såklart om bilen. Visst har de samma lama argument?

När jag cyklar till och från jobbet kan jag inte låta bli att fundera över bilar och bilister. Hur friheten de beskriver snarare är min, när jag susar förbi bilköerna, och alltid hinner fram i tid dit jag ska. För gillar du att köra bil så måste du verkligen älska att sitta i bilköer, oavsett om du ska till jobbet eller iväg på semester. Bilköer, parkeringsbrist och ständig irritation. Utöver påverkan på miljön, klimatet och din plånbok. Vilken frihet!

På onsdagar cyklar jag till yogan på jobbet strax efter klockan sex på morgonen. Det är en gåva varje gång att få färdas vid den tiden. Knappt några bilar, knappt ens några cyklister. Jag räknade till 11 bilar totalt där bilköerna står i princip stilla på eftermiddagarna. Det sorgliga är att om fler personer väljer att ta cykeln, oavsett argument, inser de snart precis som jag att hela vår stad är uppbyggd för bilister, så vi måste ibland samsas om vägarna. När jag tar sats och drar förbi köerna i uppförsbacken tvingas jag andas in de avgaser jag valt att inte bidra till. Ungefär så tacksamt är det att vara vegan också.

Personer som anklagar andra för att tro sig vara bättre än de är förvånansvärt ofta samma personer som tror sig stå över både djuren och naturen. Men med den politik vi har kan vi inte göra så mycket mer än att börja med oss själva. Ta tåget, välj veganskt, cykla. Går jorden under om du inte alltid tar bilen? Eller går jorden under om du alltid tar bilen?

Leva cykellife

Cykelliv helalf.se

Det är inte lätt att motivera sig till att hoppa upp på cykeln när det är kallt, regnar och blåser och kroppen knappt vaknat till liv – men det är inte samma sak som att det inte går! Vantar, regnjacka och den sköna Nike-tröjan med hög krage som min kille köpte till mig när han var i London gör hela skillnaden. Få saker slår dessutom känslan när man kommer fram till jobbet, får komma in i värmen och byta om.

Efter att ha pussats hej då med blöta ansikten!

Många bilister hävdar säkert att det är hela poängen med att åka bil. Att man kommer fram hel, ren och torr efter resan. Man gör det. Men vad lämnar man efter sig? Bilarnas utsläpp lämnar bevisligen inte naturen hel och ren så det där är en helt individuell iakttagelse. Många tar bilen varje dag, trots att den är en miljöbov, trots att vi säkert skulle kunna variera vårt sätt att resa.

Under mina cykelturer tänker jag ofta på hur mycket bilåkandet påminner om köttätande. Det är något vi gör för att det är bekvämt och en vana, som vi med lite vilja skulle kunna ändra på flera dagar i veckan. Det är något vi slipper ta konsekvenserna av, för att det är norm. Det är något vi ber om ursäkt för, utan att ändra på våra vanor. Det är något som inte diskuteras seriöst, ofta nöjer vi oss med att bilar är snygga och kött är gott. Det är något som är förknippat med manlighet, fler män än kvinnor äter kött och fler män än kvinnor kör bil. Det är något av en könsfråga då män ser både köttet och bilen som en självklarhet, ingenting han behöver ge upp i första taget.

Håller du med?

När jag hoppar av cykeln för att parkera den i bilgaraget känner sig kroppen nöjd, både av den fysiska aktiviteten men kanske ännu mer mentalt. Det krävs trots allt lite extra att trotsa hjärnans första impuls, att alltid göra det som är mest bekvämt. Därför känns det som en seger varje gång jag kommer fram och hänger upp cykeln på sin krok. Att sitta på en fullpackad buss ger helt enkelt inte samma tillfredsställelse och jag kan inte ens föreställa mig att sitta ensam i en bil i en bilkö som jag själv varit med och skapat. Då susar jag hellre förbi köerna på min hoj, oavsett väder.

Rumpvärme i all ära!

Uppdatering:

April 2016 var med stor marginal den varmaste aprilmånaden som någonsin har uppmätts globalt. I sju månader i rad har temperaturrekordet slagits.
– Större varningar än så här kan mänskligheten inte få, säger klimatexperten Pär Holmgren i måndagens Aktuellt, rapporterar SVT.

Gissar att det här blir en av sommarens allra finaste dagar!

Så peppad på min nya gamla cykel! Plus pioner!

I dag bangar jag den årliga 5-kampen med Cattis, även känd som Gaytjej söker, för att hoppa på cykeln som tar mig till favoritklippan. Fick ta över mammas gamla vapendragare i går och planerar att kränga på en filt och en handduk på pakethållaren om c:a 5 minuter. Har fyllt en gammal Tofuline-glassask till brädden med jordgubbar och bigarråer och tar med Det förkrympta kvinnoidealet och The Imperfectionists som sällskap.

Skål för årets första dopp!

I går först tog jag årets första dopp och vilket dopp sen! Blev lite ifrågasatt, dels för att jag tog så lång tid på mig att gå i (måste ju låta kroppen vänja sig vid temperaturen) och dels för att jag råmatchade min älskade Esther Williams-baddräkt (från en butik på Bedford Avenue) med både läppstift och nagellack. Den känslan jag hade där i provhytten i Brooklyn förtjänade verkligen att äras för det finns inget mer magiskt än att ta de där första armtagen mot ett glittrande vatten och sen dyka ner under vågorna!

Nu ska jag bättra på brännan som sitter kvar sen strandhänget på Coney Island för nio veckor sen! Solskyddsfaktorn är PÅ!

Badar lite med @kjelleman och iPhonen.

Uppdatering: Klipphänget var helt underbart, läste ut Det förkrympta kvinnoidealet (rekommenderas!) och sen kom Kjell i sin lilla skuta och plockade upp mig medan cykeln snällt fick stå kvar. Ramlade i från båten så många gånger att han trodde att jag var full och njöt av det som utan tvekan var en av sommarens finaste dagar!

Hoppa på håjpen!

I går hyrde jag en cykel så att vi kunde ta en kvällstur tillsammans. Sebastian hakade på och vi tog sikte mot Sibbarp eftersom Johan ville se hur lång tid det skulle ta att cykla jämfört med att ta bussen. Slutsats: det gick i ett nafs!

Vi började med att slänga oss ner mot Västra hamnen där cykelbanan har utsikt mot havet.

Det tog en knapp halvtimme, delvis för att jag ville stanna och ta kort hela tiden dvs söndagscyklade.

Hamnen, till exempel, var jag bara tvungen att dokumentera, för allas skull.

Sebastian, Johan och deras flickv… fixies.

Jag och mitt krulliga hår.

Den fantastiska utsikten mot Öresundsbron gick inte riktigt att fånga på bild så jag passade på att filma också. Var god och njut!

Cykeltur ut till Sibban

Det blåser kallt från havet men solen värmer fortfarande lite. Öresundsbron är upplyst på det mest magiska sätt och det går inte att fånga men ungefär såhär ser min utsikt ut just nu.

Tips! Malmö är inte bara parkenas stad utan även cykelvägarnas. Hyr en cykel!

20110425-054438.jpg