Personligt-arkiv - Sida 30 av 98

Det är inte så dumt med dimma ändå!

I morse låg dimman så tät att löftet om 23 grader och sol senare under dagen kändes som ett skämt. Men solrosorna skrattade bäst!

Koloniområdet är magiskt så här års! Hos Anne-lie får jag plocka hur många plommon jag vill så jag fyllde min tygpåse från Astrid & aporna till bredden. Kan inte stirra mig mätt på färgerna!

Japanska lyktor.

Koloniområdets rödaste äpplen.

När jag först såg dimman i morse blev jag nästan deprimerad. Usch! Fy! Sen kom jag på att det där är bara dimfördomar. Dimma är ju bland det vackraste som finns. Samma sak med sommarregn, fullkomligt underbart att duscha i! Och dessutom var det inte alls så ruggigt som det såg ut när jag klev ut på balkongen för att känna efter.

Eftersom jag inte tränar och sitter vid ett skrivbord mest hela dagarna så har jag naturligt ett behov av att röra på mig. En promenad genom dimman tidigt en lördagsmorgon är ett sätt. En promenad genom koloniområdet i eftermiddagssolen en annan.

Nu när mina dimfördomar lättat hoppas jag verkligen att den kommer tillbaka för jag vill göra samma sak i morgon. Inte bara för att jag mår bra av att röra på mig utan för att jag mår bra när det är så fasansfullt vackert.

Ger mig själv resfeber!

september 4, 2013 / Helen / Inga kommentarer

Vi har bokat en resa till Malmö för att äta oss genom stan och hälsa på grisarna på Ängavallen vilket jag verkligen längtar efter. Hoppas även kunna klämma in en semesterdag sista helgen i september då jag fyller år för att åka upp till Umeå.

Tyckte nästan det räckte i resväg men så bloggade både Sanna och Jenny om billiga biljetter till New York så nu försöker jag övertala killen jag gillar som blivit min kille att vi ska spendera våren tillsammans i världens bästa stad. Om det är någon som kan sälja in den stan så är det ju jag. Vänta bara!

Bättringsvägen är den bästa vägen

augusti 25, 2013 / Helen / 4 kommentarer

I onsdags kväll blev jag kräksjuk vilket gjorde att jag mådde dåligt, kände mig svag, liten och så frös jag, det vanliga. Hemskt var det. I fredags ringde ett blombud i form av en gammal farbror på dörren och hade med sig en helt fantastisk blombukett som fick mig att undra vad det är för kille jag gillar egentligen. Han är alltid för bra, i alla situationer. Den fick mig definitivt att må lite bättre!

I går började krafterna komma åter så jag målade naglarna, plattade håret, satte på läppstift, sådär som en gör när en varit sjuk och ska gå fram och tillbaka till kolonin. Bara för att markera att det där hemska är över. Det blev ett besök till Ullis, hon gör mig så himla glad! Ville ta med henne hem för att gosa med i sängen men tror inte den ekvationen går ihop tyvärr!

Vinbärsslukaren Ulla Skalman och nagellacket jag fick från Johanna på min födelsedag förra året. Så höstigt och bra.

I dag vaknade jag och gjorde pilates, kroppen riktigt skrek efter att jag skulle göra den lite starkare så jag lyssnade. Så skönt att vara frisk nog att sticka iväg till bibblan! Lämnade tillbaka Djurens frigörelse (vilket innebär att jag inte har en enda lånebok hemma nu vilket nog inte hänt under hela året) och passade på att få en kram eller två från den där killen. Även han på bättringsvägen. Bästa vägen.

Skål för sommaren!

augusti 19, 2013 / Helen / 6 kommentarer

Det riktigt känns i luften att hösten står vid dörren och vill in. Jag börjar jobba i dag och vet inte riktigt hur jag ska klä mig. Jeans med strumpor och skor eller klänning med sandaler? Det sistnämnda är inte lika självklart längre. En sak som är säker är att sommaren har varit riktigt fin med många resor, många minnen och mycket god mat!

I lördags klädde vi upp oss för vår andra officiella dejt och testade Farangs avsmakningsmeny på sju rätter som alla gick att få veganska. Vi passade på att skåla för sommaren i en fantastisk jus de pommes som måste vara något av det godaste jag druckit.

Trots att jag jobbar i området hade jag inte hört talas om Farang innan men på Tulegatan 7 döljer det sig alltså en fantastisk finsk restaurang i New York-miljö som serverar asiatisk mat och spelar hip hop. Vad jag förstår har de även lunch så den måste jag testa under de närmaste dagarna!

Bland annat serverades vi en supergod söt aubergine med svampar.

Favoriträtten bestod av två sorters tofu och pak choy. Alla rätter hittar du på min Instagram!

Efterrätten satte punkt för en helt fantastisk matupplevelse, en persiko- och litchisorbet med thaimarinerad frukt vars kokosgrädde smälte i munnen. Att vi orkade med bio och en runda på stan är en gåta men det var ett perfekt sätt att tacka för den här sommaren på, om nu hösten tar sig in!

Om mitt besök hos aporna på Astrid Fagraeus Laboratorium

augusti 18, 2013 / Helen / 5 kommentarer

Det var väldigt intressant att besöka Astrid Fagraeus Laboratorium, AFL, och höra hur chefsveterinär Mats Spångberg och hans kollegor jobbar med aporna där. I efterhand läste jag att det varit protester utanför bara en vecka innan för att nya försök godkänts men för mig var det aldrig en fråga om det är rätt eller fel med djurförsök, jag ville helt enkelt höra deras version. Att jag är vegan skvallrar såklart om var jag står, något Mats var väl medveten om när han hälsade mig välkommen.

Jag fick bland annat lära mig att aporna gapar om de känner sig hotade men om de sen upptäcker att det inte var någon fara försöker de dölja sitt misstag genom att gäspa. Gap… jag menar gäsp! Lite så känner jag att jag reagerar mot alla som hotar djur på något sätt. Först blir jag arg men om jag kan komma över det och istället föra ett samtal så kanske det kan leda till något mer, viktigare.

Det dök upp hundratals frågor när vi satt och pratade och Mats gav mig svaren på alla. Var kommer aporna ifrån (Kina), hur gamla är de när de kommer till Sverige (3 år), får de sina beteenden tillgodosedda (under omständigheterna), hur bor de (burarnas storlek), har de namn (de har ett nummer tatuerat på bröstet när de kommer från Holland via Kina men får namn i Sverige som används internt), hur går försöken till, hur mår de osv. Det var väldigt viktigt för mig att höra det från en person som jobbar med dem men de har även en väldigt matig hemsida om du vill veta mer.

Efter att ha gått igenom presentationen som Mats satt ihop gick vi ut på innergården där många av apburarna har glasdörrar mot gården så att de kan öppnas upp för att få frisk luft genom gallret när vädret tillåter. Där sitter både krabbmakaer och rhesusapor fördelade och när vi närmade oss verkade de minst lika nyfikna på mig som jag var på dem! En av honorna ville inte titta rätt på mig (vilket jag råkade göra på henne, det anses också hotfullt) så hon satt med en liten rund spegel och tjuvkikade på vad jag gjorde. Egentligen ville jag bara krama om henne men det visste ju inte hon.

Mitt starkaste minne från besöket var när en av honorna nyfiket kom fram till glasväggen där jag stod och betraktade mig. Jag satte upp min hand till hälsning medan jag pratade med henne och hon svarade med att sätta upp sin hand och båda sina fötter mot min. Så bruna och fina fingrar och tår, precis som ett barns, ett otroligt kärt ögonblick! ”Det här skulle bli en så bra bild!” sa jag. ”Tyvärr får du inte fota här inne”, sa Mats, men jag har kvar bilden i mitt hjärta.

Det är aldrig kul att se djur i bur eftersom de alla gånger fötts upp enbart för människans skull, vare sig de ska dö för mat, visas upp som underhållning eller användas i djurförsök. Aporna på AFL hade så vitt jag kunde se det bättre än de djur jag sett bilder på från Smittskyddsinstitutet i slutet av 90-talet (de nya lokalerna stod klara 2003) vilket är bra men det finns ju som bekant olika grader i helvetet. Det är ändå tänkvärt att de säkerligen behandlas bättre än många av de miljontals djur som föds upp varje år i det här landet för att bli till mat.

Vill du läsa mer om djurförsök rekommenderar jag som alltid Djurens rätt och den här artikeln från Tidningen Djurskyddet. Länka gärna i kommentarsfältet om du hittar något annat läsvärt!

Min nya vän

augusti 14, 2013 / Helen / 1 kommentar

Tidigt i morse blev jag väckt av den här killen som ville att jag skulle gå upp för att ge honom mat. Han tog tag om min hand med sina lätt utsträckta klor för att jag skulle klia honom om och om igen och när det var överstökat bet han försiktigt i ena fingret innan han hoppade ner från sängen och jamade att jag skulle följa efter.

Jag kan inte komma på ett tydligare tecken på att jag är accepterad här hemma. Vilket är tur eftersom jag tänker stanna, länge.

Det är nämligen något visst med hans husse. Jag har aldrig träffat någon som jag känner mig så hemma med, så snabbt. Vi har träffat varandras föräldrar och vänner för länge sen trots att vi känt varandra så kort tid och för varje dag som går blir det bara mer och mer självklart att det är vi. Min mamma säger att han kommer bli en bra svärson och skickar mms på bröllopsklänningar med fnissiga kommentarer utan att veta om att vi har friat till varandra, på låtsas, varsin gång, och att vi svarat ja båda gångerna.

Så det kan ju vara på tiden att jag berättar lite mer om killen som får mig att känna mig så hemma. Han heter Bamse, älskar att sova och i går dansade vi tryckare till Michael Boltons absolut största hits i flera timmar enligt bilden ovan.

Fyra dagar i Paris

augusti 12, 2013 / Helen / 2 kommentarer

I början av sommaren fanns det riktigt bra priser på flygbiljetter så jag spontanköpte en till Paris och letade sen runt efter en passande lägenhet på Airbnb. Jag fann en perfekt precis nedanför Sacre Coeur med världens finaste utsikt över taken! Det här är andra gången jag testar det och det är något väldigt speciellt med att bo i lägenhet istället för på hotell!

Eftersom vi ändå var grannar började jag min vistelse med en promenad upp till stans kanske finaste kyrka och slog mig ner med den bit mat jag hittat på vägen.

Tyvärr bestod den endast av en frigolitlåda med osaltade pommes frites eftersom jag glömt de livsnödvändiga tips jag skrivit ut hemma i lägenheten. Om du planerar att göra en resa skulle jag rekommendera att ha några restaurangtips på fickan för det var ingen dans att hitta något veganskt. De ställen jag väl besökte hade dock utmärkt mat!

Jag har inga som helst planer med resan, utöver några små delmål som fick sätta agendan, utan strövade mest omkring med en bok i väskan som sällskap.

När jag var i Paris 2008 såg jag i princip det som ska ses så även om jag gick förbi Louvren eller Eiffeltornet behövde jag inte köa för att uppleva det igen vilket var väldigt skönt. Jag bara fortsatte strosa!

Jardin de Tuileries.

Av en slump, som det ska vara, sprang jag på en second hand-butik på väg hem och provade mig igenom deras utbud medan ägaren och hans udda sällskap satt och drack champagne och pratade om livet. Fick med mig tre plagg hem, glad över att det inte var fler eftersom jag bara hade med mig en ryggsäck för den korta vistelsen.

Dag två var jag bättre förberedd, hade koll på var jag kunde få une baguette, s’il vous plait och en fruktsmoothie till frukost och läste sen andmäktigt de två första kapitlen i Arne Dahls Blindbock med väggen ovan som kuliss. Karln är ett geni, jag vet inte varför jag förvånas av det om och om igen.

Notre Dame.

Pretty in pink!

När jag hittat till Loving hut var jag rent ut sagt överlycklig eftersom allt tar lite längre tid än en tror i den stora staden. Kebab- och tofuspettet med nudlar och grönsaker var väl värt ett besök!

Likaså sorbetglassen hos Berthillon!

Skejtare utanför Palais de Tokyo.

Eiffeltornet precis vid Almatunneln där prinsessan Diana blev ihjälkörd. Jag blev väldigt påverkad av det av någon anledning, kanske för att jag stunden innan jag upptäckte var jag var tänkte på att de körde som idioter precis där.

Middagen åt jag på Tien Hiang, rekommenderas också! Tänk på att dubbelkolla öppettider var du än ska äta så att du inte åker tvärs över stan förgäves! Kvällen bjöd på en fantastisk solnedgång som jag sneglade på samtidigt som jag skypade.

Den tredje dan bestämde jag mig för att skippa Versailles och åka direkt till Marais istället! Väl där hittade jag en alldeles utmärkt second hand som heter Gilda Vintage Quality, gå dit är mitt tips, även om det inte är i billigaste laget! Ryggsäcken fick påfyllning även efter det besöket.

Centre Pompidou.

Fick tips om East Side Burgers från Niclas på Instagram vilket tacksamt togs emot!

Sen stack jag till Lafayette och blev allt lite impad igen av det vackra taket.

Jag provade en klänning från Sonia Rykiel som nästan fick följa med hem, den var ju på rea! Annars var det underklädesutbudet som verkligen imponerade, Agent Provocateur och Princesse Tam Tam tillhör favoriterna.

Sista dagen regnade det så jag plockade ihop mina saker, köpte med mig en baguette och sa tack och hej för den här gången! Även om Paris är kärlekens stad så fanns det mer av den varan hemma i form av hemlagad middag och mys. Borta bra men hemma bäst!

En minnesvärd dag

augusti 11, 2013 / Helen / 1 kommentar

Den 1 augusti bjöds det på bröllop mellan Anton och Helena i det här vackra huset, som ett slott nästan. Philip berättade om kungen som byggt det för att ha nära till sin skridskobana i vattnet precis nedanför. Älskar såna historier!

Alla inbjudna gäster fick skriva en hälsning till brudparet som de sen tog med sig på bröllopsresan och läste på balkongen i Nice. Glömde skriva en hälsning om att bröllopspresenten består av en liten slant till Djurens rätt.

Kramkalas direkt efter vigseln.

Det glada bröllopsparet.

Bröllopstårtan och en ganska peppad tjej i bakgrunden.

Jag hade lite bekymmer med hur jag skulle klä mig dagen till ära eftersom jag på morgonen besökte aporna på Astrid Fagraeus, sen direkt vidare till bröllopet och efter det en tur till Skansen med ett par vänner. Till slut kände jag bara fuck it, jag tar min finaste klänning hela dan och till den ”hittade” jag en ros som jag satte bakom örat.

Så fin dag med mycket kärlek och trevligt folk som jag sett fram emot att hälsa på. Extra roligt att brudens mor kom fram och frågade om jag var rockspindeln och återberättade de bilder hon gillar mest på Instagram och önskade en trevlig resa till Paris! Mer om den inom kort!

Kvällarna kommer jag spendera med att titta på solnedgången

augusti 4, 2013 / Helen / Inga kommentarer

Jag har precis landat i Paris och hittat till lägenheten som jag hyr.

Den är ju helt makalös och jag är så sjukt pepp på att få se solnedgången i kväll! Och i morgon. Och dagen efter det.

Nu ska jag ge mig ut och leta rätt på något att äta, förslagsvis i Montmartre eftersom det ligger alldeles i närheten. Kameran är laddad och hela den här stan är ju ett enda Instagram-moment så se upp i backen!

Ulla-Skalman går på jakt efter vinbär på kolonin

augusti 3, 2013 / Helen / 1 kommentar

”Grönt är det nya svarta” sa koloniområdets ordförande med hänvisning till att han just målat sin grind och stugdörr grön och sen gick vi runt husknuten för att hälsa på hans kompis Ulla-Skalman, 17 bast. Tänk vilka fantastiskt ben!

Knepet var att komma med handen bakifrån så att hon inte såg en stor skugga över sig och blev rädd, då gick det utmärkt att klia henne på huvudet och den ormlika halsen som hon använda för att sträcka sig efter de vinbär och krusbär vi bjöd på.

Tänk att sköldpaddor är så glupska när det kommer till vinbär! Hon såg mina naglar och trodde att de var vinbär också, det var fint!

Mums! Så mysigt med en sköldpadda på kolonin, hoppas få hänga med henne fler gånger. Det var kärlek vid första ögonkastet, i alla fall för mig!

Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Kategori: Personligt (sida 30 av 98)