Helen Alfvegren

Wille har lovat att spela Loosegoats för mig och Emanuel i kväll när vi ska hänga och jag kan inte komma på något mysigare! Känner jag oss kanske det dyker upp något musikaliskt bevis lite senare, det går liksom inte att låta bli att sprida Willes ljuva stämma.

Framförallt får den mig att minnas en av sommarens absolut finaste dagar. Ses lite senare!

Det vill jag! Därför är det väldigt mysigt att vi just nu mailar om när han ska komma till Sverige. Som det ser ut nu blir det den första maj vilket är en tisdag. Då är de som vill välkomna till ett vardagsrum i stockholmsområdet där Luke och hans vänner kommer spela!

Jag påminner när det börjar närma sig, det blir säkert ett Facebook-event av det. Som några säkert minns så har jag tidigare bloggat om Luke här och här, läs ikapp! Och kika gärna på dokumentären som han spelat in om senaste skivan ovan!

I really liked Seasons, Luke!

I går spatserade vi från jobbet strax innan klockan sex till Spotifys ena kontor vid Stureplan (de flyttar snart till ett gemensamt). Vi var nämligen bjudna på musikquiz och middag och samlades i ett konferensrum döpt efter Petter. Hockeyspelet ställdes undan och vi delades in oss i lag där jag fick fria händer av Tim att döpa vårt lag till just Fria händer.

Frågorna ackompanjerades av musik som fyllde hela rummet och kunde handla om vad låten och artisten hette, vad artisten heter egentligen eller vad bandmedlemmarna heter. Det var rätt svårt men Tim och jag var ett bra team som kompletterade varandra bra. Jag kände mig mest bekväm med hiphop och smörsång, något som är värt att notera!

När vi hade sjungit klart och fyllt i våra svar var det dags att rätta åt varandra. Vi fick av en slump rätta våra värsta konkurrenters quiz och såg att de var riktigt bra! Det var hemskt! Roja och Peder fick av samma slump rätta vårt och det var en nagelbitare in i det sista men när poängställningen för andrapristagarna räknades upp insåg jag och Tim lyckligt att vi hade vunnit! Stoltheten!

Soundtracket till Drive har helt klart färgat månadens lista med inte mindre än tre låtar. Nightcall, Under Your Spell och A Real Hero. Fantastiska! Från Hjärtat med Highwon är en riktigt fin hiphopdänga och Beyoncés Party fastnade jag för direkt, även om den varken är min eller hennes vanliga stil.

Deportees kom inte med på förra årets årsbästalista så de fick vara med nu istället och First Aid Kit kvalar in med en låt från senaste skivan liksom Bon Iver. Tröjan du hatar med utmärkta Norlie & KKV tar den sista och tionde platsen över de låtar jag spelat om och om och om igen under januari. Tipsa gärna om låtar jag kan lyssna på i februari!

Refused. Jag älskar er. Ses på Way Out West!

PS, Jon, du är jättefin i glasögon, DS.

Det här året har jag stjärnmärkt 10 låtar varje månad och lyssnat sönder dem. En något märklig taktik som har funkat fint och resulterat i en salig blandning musik! Det är inte enbart låtar som dykt upp under året som gått utan även såna som jag upptäckt och gillat extra mycket under 2011. Här kommer alla listorna!

• Januari
• Februari
• Mars
• April
• Maj
• Juni
• Juli
• Augusti
• September
• Oktober
• November
• December

Jag har dessutom tjejlyssnat som en galning på Stevie Nicks…

… gått på konserter med Alexis Weak, Duvchi och Invasionen…

… hyllat sönder nämnde Duvchi i alla sociala kanaler, särskilt på grund av den här låten…

…och läppsynkat till den här dängan ute bland folk i tid och otid.

Här är listan med de 25 bästa låtarna utifrån 10 i topp-listorna!

Klicka på bilden för att lyssna! Gott nytt musikår 2012!

Hm, i ärlighetens namn borde Justin Biebers Mistletoe vara med på den här listan men okejdå! Några andra jullåtar fick ändå plats – O Holy Night i en fantastiskt fin version av Mariah Carey och Another Lonley Christmas med Prince, som jag hörde när jag stod i en provhytt i Göteborg, har jag diggat flitigt för att komma i stämning inför julfirandet.

Bring 2 är en riktigt fet låt från min gode vän Filip och han tipsade även om Aleks (vars låt Var Dig Själv jag fastnade för) och Haller Lake med The Cave Singers. Johan och Oskar har som vanligt varit med och hjälpt till men Lonley Boy med The Black Keys fick jag tips av från Mange eftersom de har en så grym video! En klar favorit är också No strings med Mayer Hawthorne.

Ane Brun tog otippat mitt hjärta i ett fast grepp och det finns ingen gräns för hur mycket jag älskar hennes vackra Du gråter så store tåra. En av årets absolut bästa låtar som givetvis kvalade direkt in på årsbästalistan som dyker upp i morgon! Lyssna gärna på decemberlistan genom att klicka på länken eller bilden!

Att Duvchi hade med sig en sex kvinnor stark kör till Debaser i går skapade en helt otrolig stämning! Tidigare i veckan hade de körat bakom Paul McCartney och tillsammans med Jens röst imponerade de ordentligt! Jag fångade min favoritlåt på SoundCloud:

Fick med när jag vänder mig till Filip och säger ”Bästa låten! Bästa låten!” varpå han nickar nöjt, sådär som Filip gör. En väldigt trevlig kväll!

Jag kan omöjligen sluta lyssna på Ane Bruns Du gråter så store tåra, troligtvis årets vackraste låt. Bon Iver är magiskt bra men Anes norska påverkar mig ännu mer.

Tack Hermine för tipset!

Den här månaden har dominerats av Invasionen! Ju mer jag lyssnar, desto mer förälskad blir jag. Demonerna, Förlorad och Norrsken är alldeles underbara låtar, missa inte!

Annars är de en salig blandning som jag inte ens tänker försöka förklara, det går helt enkelt inte. Däremot vill jag gärna lyfta Ne-Yo och Mavado som är perfekt att sittdansa till på kontoret när ingen ser!

Lyssna på listan genom att klicka på bilden eller den här länken! Glöm inte heller att spana in filmen om Spotifys nya appar!

Jag tyckte att gårdagens konsert med Invasionen på Debaser Medis var så otroligt vacker. Bitvis lugn och melodisk och… alldeles, alldeles underbar! Norrsken är en otroligt fin låt som får mitt stockholmshjärta att bulta lite extra för Umeå.

Sen har de låtar som får pulsen att öka också såklart och då står jag med ett stort flin nedanför scen och gungar i takt! Samt sjunger mig hes till de texter jag kan och inte riktigt kan!

När någon talar sig varm om en artist eller ett band är det svårt att relatera till den kärleken så jag har satt ihop en kort spellista som introduktion för att underlätta! Lyssna gärna på den och återkom gärna med recension!

Jag snubblade över ett guldkorn till reportage i morse: Hardcore, veganer och straight edge – vad hände sen? Hann bara lyssna några minuter innan ett kort ljudklipp från MTV dök upp och tårarna började rinna nerför mina kinder.

1994 intervjuades en kille från Umeå som heter Tomas, då 16 år gammal, om hur det är att vara vegan. Jag minns det klippet med kärlek. Enorm kärlek! Jag var tvungen att stänga av radion för att söka efter klippet på YouTube och hittade det!

Det sammanfattar på några minuter allt som Umeå stod för i mina ögon då (och kanske fortfarande) och vem gillar inte en kille som använder hårspänne?

Nu har jag lyssnat igenom hela radiointervjun och uppskattar den verkligen! På hemsidan beskrivs samtalen som följande:

Varför uppstod  Umeå hardcore – den politiska musikrörelse som exploderade i början på 90-talet och som  fick en hel generation att spola kröken och sluta äta kött. Hur kunde den locka så många och framför allt- vad finns kvar idag? I studion: Peder Stenberg, sångare i popbandet Deportees och tillika forskare i kultur- och medievetenskap,  Karin Holmgren, arkivchef på folkrörelsearkivet i Västerbotten, Emma Swanström, sångare i punkbandet Epidemics och musikern Mattias Alkberg.

Riktigt bra! Jag uppfattade inte om Karin ska sätta ihop de fina hardcoreklippen som finns i Folkrörelsearkivet till en film men jag hoppas det! Får vem som helst rota i det? Fler sköna gamla ljudklipp från Umeå, Galaxen och Refused utlovas i intervjun så missa inte den!

De hade många troliga gissningar på varför veganrörelsen blev så stor just i Umeå och belyste hur mycket den tiden, mitten och slutet av 90-talet, har påverkat de som var med och att flera fortfarande håller på med musik på något sätt än i dag.

Som till exempel Dennis som jag ska se på Debaser på lördag! Ser verkligen fram emot det! Här är förresten en video från när jag såg Invasionen senast på Strand.

Här är de låtar jag lyssnat mest på den här månaden! Shake it out blev en favorit direkt efter första lyssningen, Don’t stop fick jag från Oskar på min födelsedag och Sanningsenligt är Invasionens bästa låt.

Ofta brukar jag spara låtar jag hör på stan med hjälp av en app, som World cry och Do you love as good as you look och det funkar bra! Magnus Thure tipsade om Too hurt to cry på Twitter och likadant med The Wolwes som Kenneth rekommenderade. Riktigt fina!

Super bass var jag bara tvungen att lyssna in mig på efter framträdandet på Ellen och No church in the wild snappade jag upp i en Vimeo-tolkning av låten som Joacim tipsade om.

Klicka på bilden för att lyssna på låtarna eller använd den här länken!

Kommer du ihåg att jag bloggade om Luke Leighfield för ett år sedan? När han vann mitt hjärta med sin låt By my side - och lite hjälp från Google Translate. Nu ska han iväg på turné till Tyskland och mellan den 2-11 december finns det en chans att han kommer till Sverige om vi tar emot honom!

Han behöver varken scen eller lokal utan det handlar om något så mysigt som en vardagsrumsspelning. Han bad mig fråga om någon vill se honom spela, vilket jag gärna vill, men då måste jag dra ihop ett gäng vänner som 1. har ett tillräckligt stort vardagsrum och 2. några hundralappar var att betala för kalaset. (Hur mycket kostar det, Luke?)

Jag är så imponerad av hans hemsida och digitala närvaro, gå gärna in och kika lite om du blir nyfiken och vill lära känna honom bättre! Han är otroligt kreativ och generös med sitt material.

Sprid gärna det här inlägget vidare på Facebook och Twitter! Om du vill se honom spela så skriv det i kommentarsfältet så försöker vi ordna det!

I onsdags lättade Emanuel och jag våra hjärtan över tzay och sötpotatis på Chutney innan det var dags att vandra vidare till Skånegatan och Bara Vi där Wille hade spelning.

Vi tog de bästa platserna i en soffa längst bak och satt och surrade innan det var dags för herr Blixt att gå på. Han hade två vänner med sig på gitarr och piano – och så Emanuel som hjälpte till med trummandet, på håll.

Wille är helt genial! Så vackert. Nästan alla låtar han rev av har han skrivit själv med undantag för en Cash-cover som han fick oss att sjunga allsång till. Den sista låten gav mig tårar i ögonen och som tur var bad jag Emanuel bambusra den. Varsågod.

Tidningen Sonic har ju utnämnt Turtleduvs till höstens låt för er som missat det och nu äntligen finns den att köpa på iTunes och spela sönder på Spotify! Den lyckan! Började nästan gråta när jag började spela den, så fin! Stjärnmärker direkt!

Håll koll på Facebook-sidan där spelningar dyker upp titt som tätt, nu närmast på lördag i Kulturhuset! Magisk är han, magisk!

I torsdags övertog Umeå den finfina konsertlokalen Strand vid Hornstull för att bjuda på några av sina bästa band. Jag var där för att se Invasionen men gillade verkligen Trainspotters och Caotico också!

Min vän David som bor i björkarnas stad var DJ men tyvärr hann vi knappt prata någonting eftersom banden avlöste varandra. Jag vill gärna fortsätta där vi slutade en annan gång!

Invasionens nya skiva Saker som jag sagt till natten släpptes i onsdags och delades ut i dörren. Jag lusläste konvolutet på vägen hem – sorgliga och vackra texter.

Christin hade intervjuat Dennis tidigare på dan så hon stod på listan och la till mig som hennes plus en, snällt! Missa inte att lyssna på intervjun, den är riktigt bra även om man räknar bort att jag gillar allt som har med Dennis att göra.

Jag minns tydligt när han ställde sig solo på scen i Galaxen, under underbara Punkfest 2 i november 1998. Första framträdandet efter Refused vad jag vet. Jag gick och ställde mig längst fram nedanför scenen och glömde totalt bort pojkvännen längre bak i lokalen. Helt hänförd.

Invasionen är något av det finaste Dennis medverkat i vilket kanske låter lite otacksamt men jag menar bara att de är riktigt jävla bra och känns rätt på alla sätt och vis.

Jag såg Dennis i baren på Strand och lekte jag med tanken på att gå fram till honom och berätta hur mycket han har betytt för mig i alla år men lät bli. Vågar inte. Skulle troligtvis börja gråta.

Sanningsenligt är en av mina favoritlåtar på plattan, inte minst pga budskapet. Att det man trodde på som ung faktiskt gäller än i dag. Allt som vi sa var sant, sant sant sant. Sådan övertygelse har jag också.

Den här månaden har jag dansat med Axel i hans vardagsrum till 2 steg från paradise och spenderat tre timmar på dansgolvet på IDG-festen till bland annat Move like Jagger.

Earpony har varit riktigt flitiga med spelningar både på stan och i teverutan och Otis kom äntligen till Spotify. Flera av låtarna har jag plockat upp på jobbet eller från inboxen, det är bra när man behöver inspiration. Jag hörde när Mange lyssnade på en låt inne hos sig och sökte på Pussycat och hittade rätt. Den är så bra!

Missa inte heller Violin, en typisk Amos Lee-låt som bara växer och växer! Lyssna på listan här eller klicka på bilden!

Den här månaden har jag varit mer förvirrad musikmässigt än vanligt vilket kanske förklarar varför She & Him följs av Yersinia, en liten angenäm överraskning för öronen! Som vanligt är det låtar som av olika anledningar dykt upp i mitt liv och som jag spenderat månaden med att lyssna sönder.

Amos Lee, en kär gammal favorit, har precis släppt ett nytt album och Windows Are Rolled Down är riktigt bra! Smartypants och Ontario är så typiskt Oskar och det är ju myset. Everybody Dance har jag fått i inboxen av Johan och Michael Bolton tycker jag alltid passar på alla listor, alltid. Indiedrottningen med Orup är okej men det är inte hans bästa låt och Every Teardrop Is A Waterfall med Coldplay spelades på radion när jag och Emanuel var ute och körde.

Om jag får gissa så tror jag faktiskt att min lista med svensk hiphop som jag satte ihop till Cattis är den lista som spelats flest gånger och ärligt talat tror jag inte att någon låt i år kommer låta bättre än vad Plocka han med Ken Ring gör i mina hörlurar! Eller har det släppts någon bättre?!

Porslinsserien av Sudarat Persson.

Gnuggistatueringarna från Tattly (via Emilia Blom).

Jay-Z och hans leende.

Klubb Cookie Jar och Duvchi i morgon från 21 på Södra bar & kök.