Topp 10 stjärnade favoritlåtar i augusti

Augusti är utan tvivel den absolut bästa musikmånaden det här året, jag går i god för varenda ton. Catcall och The XX fick jag tips om från Martin, Ben Howard hittade jag i inboxen från Atreyu (han heter inte så), Vånna Inget hörde jag på Way Out West där även Billy Bragg spelade och många av de andra låtarna plockade jag som vanligt från Oskars spellista.

Gissar att september kommer innehålla Frank Ocean och Aaliyah men vi får se! Skicka gärna låtar till mig!

Read More

Ett djup större än avstånd

Jag blir alldeles förälskad av Ben Howard, det känns i hela kroppen när han sjunger och jag kan inte sluta youtuba hans fina, stämningsfulla videos. I Only love cyklar han runt i Brooklyn medan blommorna knoppar på träden och jag längtar ihjäl mig efter att få göra samma sak i vår.

Ändå är det klippet från Frankfurt där han framför Depth over Distance som jag faller hårdast för. Kanske för att ljudet inte är så bra, man hör folk hosta i publiken och ett kameraljud stör lite, precis som det är på konserter. Hans svettiga hår ligger på plats, hans händer leker med gitarren och han backar lite från mikrofonen mot slutet när de sista verserna ska levereras.

Jag vet inte hur Christin känner sig efter Bens konsert på Way Out West men min förälskelse kommer definitivt hålla i sig tills vi ska se honom igen i december på Berns. Jag bad Oskar översätta texten till Depth over distance eftersom jag nyligen fått reda på att det är något han gillar att göra. Blir knäsvag av ”Jag var troligen dum som föll så hårt. Men styrkan i att handlöst falla skrämmer dig, inte mig. Om du faller med.”

Ben Howard – Depth over distance
(fritt översatt av Oskar Dahlbom)

Ett djup större än avstånd
Varje gång kära du

Ett träd, stort i sinnet
Aldrig lika stort
Som rötterna i minnet

Ett djup större än avstånd
Var allt jag bad om från dig
Jag var troligen dum som föll så hårt
Men styrkan i att handlöst falla skrämmer dig, inte mig
Om du faller med
Om du faller med

Håll ut, vänta
tills gryningen är här
Håll ut tills tiden visar
vart resan bär

Ett djup större än avstånd
Var allt jag bad om från dig
Alla här är som sten
Jag skulle vandra i mörker för dig
Om du faller ibland
bara faller ibland
Om du faller med mig

Håll ut, vänta
tills gryningen är här
Håll ut tills tiden visar
vart resan bär
Håll ut, vänta
Snart är vi där

Ett djup större än avstånd
Var allt jag bad om från dig
Jag var troligen dum som föll så hårt
Men styrkan i att handlöst falla skrämmer dig, inte mig
Om du faller med
Om du faller med

Håll ut, vänta
tills gryningen är här
Håll ut tills tiden visar
vart resan bär
Håll ut, vänta
Snart är vi där
Då tiden visar
att jag alltid funnits här

Read More

Stockholm serenad

I går var jag på Rockbjörnen tillsammans med några kollegor från jobbet. Det var prisutdelning på stora scenen, fullt med ansikten man kände igen och ovanligt varmt kvällen till ära. När jag fick höra att armbandet vi fått gällde som åkband var saken biff. Strunt i allt, nu var det åka sig redlös som gällde!

Efter att ha slängt i mig något att äta begav jag mig till Jetline och smsade en kollega för att informera om läget. Som tur var stod hon och ett gäng redan i kön så det var bara att åka! När vi tuffade uppför första backen, såg Stockholm upplyst i mörkret nedanför och månen skina i kapp på himlen blev jag så innerligt lycklig.

Jag tog ett ärevarv till själv innan jag gick och minglade lite och blev motvilligt meddragen till Tilt. Har aldrig någonsin vågat åka den men en av mina kollegor är så sjukt pushy så det var bara att bita ihop. Det kändes som att jag skulle kissa på mig av skräck när vi stod i kön så jag pladdrade nervöst med killen som  jobbade där för att fråga ut honom om det värsta som kunde hända men när jag väl satte mig och vi åkte upp kände jag mig hur lugn som helst.

Vi steg och steg och steg medan Stockholm bredde ut sig framför våra fötter. Missa inte Globen till vänster! skrek nån när jag var övertygad om att vi var högst upp. Då var det fortfarande en bit kvar. Det var med skräckblandad förtjusning som jag för femtioelfte gången förälskade mig i min stad och skrek Jag älskar min stad som jag älskar min lady innan vi föll fritt.

Vilken känsla! Vi sprang genast vidare till Vilda musen och tog två varv följt av Flygande mattan, där killen som körde gav oss ett extra varv, sen upp på Kvasten, som var en besvikelse, ett varv till med Jetline och slutligen hoppade jag upp i en av de gröna gungorna ovan alldeles själv medan mina kollegor lät sina magar landa. Sen var det dags för efterfesten! Min hals hade repat sig sedan Tjärö men i går förstörde jag den igen. Helt klart värt det!

PS, jag heter rockspindeln på Instagram, DS.

Read More

Ett tu tre dopp denna sommar

Årets första dopp ägde rum vid min hemliga klippa. Jag tog små myrsteg längs den hala klippkanten tills jag stod någorlunda stadigt och sen några till innan jag lät sjögräset som rörts upp till ytan sakta lägga sig till rätta igen. Några nyfikna abborrar nafsade på mina fötter medan låren vande sig vid kylan och jag stod länge och såg på när de simmade runt runt runt mina ben. Sen kändes det att det var dags, så då tog jag ett simtag och sen ett till, och det var helt fantastiskt.

Årets andra dopp i år var tillsammans med en ung man som jag inte kände. Kläderna krånglade i en evighet medan jag balanserade på en klipphäll och han intill men till slut var baddräkten på plats. Vi tog oss ner till bryggan, vidare ner för stegen, ner i vattnet där jag besviket konstaterade att det var på tok för kallt. Väl tillbaka på klipphällen la vi oss för att torka i solen, som såklart snabbt försvann bakom ett moln, medan jag kände hur hans hand närmade sig min.

Årets tredje och sista dopp i år sammanföll med att jag tappat rösten. Jag fegade länge så först när alla andra redan var i tog jag mod till mig och klättrade baklänges nerför stegen, ojade över det kalla vattnet och kastade mig sen baklänges i och sparkade med benen så att vattnet stänkte, precis som min mamma har gjort i alla år. Lätet jag gav ifrån mig uppfattas i vanliga fall enbart av ett fåtal hundraser.

Och det var den sommaren.

Read More

Säg den bergochdalbanelycka som varar för evigt

I söndags var jag via jobbet på Gröna Lund i det ljuvliga väder som satt sitt signum på sommaren 2012. Efter att ha ätit sockervadd för första gången på årtionden trotsade jag spöregnet och åkte Jetline om och om och om och om igen. Kan inte komma på något som ger en liknande känsla?

Minns hur jag åkte den 13 gånger på raken när jag var liten, kan alla svängar och backar utantill. Kommer göra om det i morgon kväll på Rockbjörnen, förhoppningsvis med någon som liksom jag vill sitta längst fram, trots eventuella regnstänk in i ögonen. Det är ju pirret i magen man vill åt.

Read More

Lägenheten såldes i somras men de tog bilder när snön låg på balkongen, sa han. Man får passa på när man har städat, sa jag.

Jag har börjat titta på lägenheter eftersom jag har en sådan enorm boendekostnad. Det är jättenervöst! Och läskigt. Men kanske framförallt smart. Jag kan inte gå till jobbet varje dag för att lägga alla pengar på mitt boende. Innan du läser vidare, nej, det är inte huset på bilden som är med i inlägget.

Första steget var att bjuda hit en mäklare i kväll för att utvärdera lägenheten. Och jag älskar den bara mer när jag tänker på att jag kommer mista den. Och jag vill äta choklad i mängder för att mätta den känslan. Men jag tror att det är dags, att i alla fall fundera.

Han gick runt medan jag nervöst pladdrade på. Kan ha dragit ett och annat mäklarskämt också. Det visade sig att vi har gått i samma gymnasium samtidigt, men två klasser ifrån varandra. Och här sitter jag nu, sa han vid mitt köksbord. Och här står jag nu, fyllde jag i för att jag inte kunde låta bli, vid spisen. Med stekspaden i hand.

Mitt hjärta kommer att brista när de börjar bygga lägenheter här utanför, bland tallarna och ekorrarna, rådjuren och hararna. Så jag är på jakt efter något mindre. Mer ekonomiskt. Tror att det är bra. Hösten för med sig en längtan efter förändring. Det är bara att följa med.

Read More

Här kommer några riktigt smaskiga tips!

Tictail – Retail Reborn from Tictail AB on Vimeo.

I morse pratade jag med en kollega som varit på sswc för två år sedan tillsammans med några vänner, bland annat gänget bakom Tictail. Sen länkade Micke till deras hemsida under dagen så nu på kvällen tänkte jag hej, jag sprider kärleken vidare! Och fyller på med det jag har noterat på sistone.

Pictail är ett utmärkt och enkelt verktyg för dig som har en webbshop, se exempel från By Mutti ovan. Tänker genast på Kjell som varit inne på detta länge. Någon som använder tjänsten eller är sugen på att testa?

På tal om sswc och Micke så berättade han om en helt fantastisk interaktiv teaterföreställning i Chelsea, New York som heter Sleep No More. Själva scenen är ett helt hotell med 100 rum och runt 20 skådespelare. Besökarna får gå omkring som de vill i 20-talsmiljön med masker på sig och måste vara tysta men de får öppna lådor, kika över axeln på skådespelarna och följa efter vilka de vill. Föreställningen bygger på Macbeth, musiken har hämtat inspiration från gamla Hitchcock-filmer och ingen upplevelse är den andra lik. Missa inte detta om du åker till New York i höst och berätta ALLT sen!

Medium är en ny typ av plattform för publicering, ett nytt sätt att blogga, skapat av grundarna till Blogger och Twitter. Jag har visat intresse för att testa det, håll tummarna för en invite. IDG skriver om det här.

De har tre grundstenar i sin filosofi om hur man skapar sociala plattformar på nätet.

  1. En längtan efter att förbättra och förenkla skrivupplevelsen och skapandet av innehåll på nätet.
  2. En förstålig, men fortfarande nördig, längtan efter att främja den öppna webben i en decentraliserad struktur som efterliknar de tidiga dagarna på internet.
  3. En önskan om att skapa verktyg för kommunikation och communities som gör dem mer tillgängliga, mer deltagande och mer demokratiska.

De tycker inte att nya tjänster som Svbtle eller App.net, som nämndes flera gånger på Tjärö, främjar kommunikation mellan alla på nätet och skriver väldigt smart om det här. Missa inte heller det här inlägget om hur vita återigen flyr från ett medium till ett annat och att det blir en klassfråga när man måste betala $50 för ett år på ett bräde för att få använda tjänsten.

Fördelen med App.net är annars att man betalar för att slippa reklam, det tror jag många inklusive jag är väldigt nyfikna på. Som det ser ut nu betalar jag för Spotify så att deras ekonomi går ihop och för Flickr där jag i princip inte får ut något av pengarna utöver utrymmet på servern. ”Vi säljer vår produkt, inte våra användare”, säger App.nets grundare och jag faller helt för det. Hade det inte varit för Philips tänkvärda länktips ovan hade jag sajnat upp mig.

På tal om att ge gratis data till företag på nätet så fick jag tips från Anna om det här snacket med Gary Kovacs. Varje klick vi gör online lämnar kaksmulor, precis som Hans och Greta. Se hur företag följer dig på nätet en vanlig dag med Firefox-tillägget Collusion. Känner flera som använder Ghostery för att surfa anonymt och är lite sugen på att börja använda det. Tankar på det här?

Sist men inte minst fick jag äran att vara med på listan över 10 skarpa digitala tjejer att följa på nätet som Judith satt ihop!

Om du ändå läser den här bloggen kanske du gillar de andra nio som föreslås? Anna är en av dem och hon gillar hiphop, tips! Och så Judith förstås!

Read More

Önskar att jag var där!

Just nu pågår The Conference i Malmö som jag älskar, anordnat av Media Evolution som jag älskar och jag är inte där! Men jag följer det via internet, kika på Bambuser-sändningarna här om du är nyfiken på vad de pratar om!

Åh, vilken fin hälsning från hela gänget!

Read More

Några fina minnen från SSWC och bilder som illustrerar detta #sswc

När vi efter en 11 timmar lång resa med ett chartrat tåg, buss och båt äntligen kom fram till Tjärö i torsdags frågade jag herrn som körde traktorn om inte vi kunde få skjuts till campingängen med våra väskor. Det fick vi! Johanna och Martina var på ön för första gången så jag tog hand om ettagluttarna och lärde dem allt jag kan eftersom det är mitt tredje år. Av en slump hade jag och Mona bara några dagar tidigare kommit fram till att vi skulle dela tält och såhär med facit i hand kan jag inte ha önskat mig någon bättre, vi var världens bästa tältteam.

Vi var övertrötta från första stund så hela helgen gick åt till att dra det ena skämtet sämre än det andra och jag tror att vi lyckades bräcka varandra varje dag. Lördag kväll, precis innan allsången skulle dra igång, nådde jag ett personlig all time low, det var underbart roligt! (Ber om ursäkt till alla runt omkring mig som drabbades av detta.)

Första morgonen, på fredagen, vaknade jag hes som en skata. En kombination av två Refused-konserter på raken, något skit som satt sig på stämbanden och en livlig diskussion trots detta kvällen innan med Aftonbladets utvecklare om deras kommentarssystem. När jag hörde hur Erik från Binero gick runt campingområdet i ottan för att dela ut kaffe och croissanter, traditionsenligt iklädd vit skjorta och svart fluga, kraxade jag högt att jag gärna ville ha. Krraaax! Tusen tack!

Eftersom SSWC är en unconference så är det deltagarna själva, drygt 450 personer, som bestämmer innehållet. Jag hade gärna hållit en spontan session men min röst pallade helt enkelt inte, den var tvungen att vila. Även om den inte gjorde det eftersom det var så intressanta ämnen! Här lyssnar vi på ett session om APIer, helt rätt i tiden eftersom Twitter precis natten innan ändrat villkoren för sina. Det är sånt vi pratar om, saker som händer på www.

De sessions jag gick på var alla bra men jag har tre höjdpunkter:

Personlig information – hur värderar vi det? Borde vi ge bort all vår data gratis på nätet eller använda den som valuta? Blir då personlig integritet en klassfråga? Hur påverkas vi av våra tidigare sökningar? Hur kommer det sig att vi får olika prisuppgifter baserat på detta?
Google var där och hälsade att de som vill kan gå in och se all historik som sparats om användaren på Google Dashboard. Vilka slutsatser och jämförelser de gör med den datan är ännu inte officiell än men den kommer troligtvis dyka upp där så småningom.

Reklambyråns roll gällande sociala medier – vilken byrå är det egentligen som passar bäst? Reklambyrån? Eller PR-byrån? Jag föreslog mediebyrån och menar egentligen inte att alla mediebyråer är det men däremot den jag jobbar på! Vi konstaterade att det fortfarande finns en okunskap hos kunden som behöver stöd i början och pratade om hur vi kan underlätta detta, bland annat genom att uppmuntra dem till börja använda sociala medier privat för att få ett hum om hur det fungerar i praktiken. Även högsta cheferna.

Social e-commerce – hur bör man anpassa sig efter användarna? Ullis hade ett perfekt exempel som jag inte kommer på namnet på nu men hon kommer dela det på SlideShare inom kort, läs hennes inlägg om responsiv design så länge! Exemplet innehöll en shoppingsida för modeintresserade där kunderna fick ladda upp bilder på hur kläderna satt så att även de som inte bor i Australien ska våga beställa över nätet. Sidan har även en Facebook-sida för köp- och sälj där kunderna kan byta kläder och erfarenheter med varandra. Klart intressant upplägg!

Helgen är en lång fest för den som gillar att hänga med  både nya och gamla vänner, det är inte för inte som det heter social webcamp. Jag blev riktigt förtjust när Copygram-gänget Magnus och Linus bestämde sig för att hoppa in i bilen och ta sig ut till ön för att vara med på festligheterna. Sessions på dagarna, allt annat där emellan. Här fångade jag när Linus åkte på bäng men han fick faktiskt i Magnus två gånger efter det, han vill nog att jag dokumenterar det också. Så sjukt kul att de var där!

#bromance

Jag brukar ha så fina upplevelser med djur på ön men fårena bara sprang i från mig hela tiden och jag hittade inte de långhåriga kossorna som jag sett en skymt av på Instagram trots att jag letade runt nästan hela ön. Som av ett under har jag inte heller lockat till mig varken myggbett eller fästingar, det känns trots allt bra.

Däremot hängde jag med den här ståtliga tuppen och hans hönor. Varje kväll dansas det i ladan, precis intill de här små liven men de verkade inte ta illa upp när det spelades för mycket house. Jag och Anna var däremot på de som var DJs flera gånger. Spela hiphop! Knepet är att vara vaken så länge man bara orkar för musiken som spelas hörs ända bort till campingen och som de flesta vet är tältväggar inte likvärdiga med riktiga väggar. Så jag har dansat, dansat och dansat!

Det är en sån fin stämning på ön eftersom alla är nyfikna på varandra, det är nästan som en levande twitterfeed. Där är han! Hej! Och hon! Vad känner jag igen honom ifrån? Och folk man inte känner som kommer fram och hälsar. Riktigt roligt! Vi går ju runt med badges för att underlätta i myllret av människor och det funkar prima.

Man blir lätt bortskämd när någon bestämmer mat åt en flera gånger varje dag, det är faktiskt lyx! Och vilken god sådan! Jag minns särskilg chili sin carnen och tofugrytan, riktigt gott!

Det funkade faktiskt att äta varannan vegan också, särskilt till frukost.

Efter alla sessions och möten med nya människor är det rätt skönt att gå iväg på en promenad. Jag gick runt ön på jakt efter fåren och somnade en stund på en klippa vid vattnet till ljudet av vågorna som skvalpade. Det här känns verkligen som den sista riktiga sommarhelgen, så skönt att få krama ur den ur året. Jag låg även på en stenhäll mitt i natten och tittade på stjärnfall, ville för allt i världen inte missa det när det är så stjärnklart ute i skärgården.

Vi hängde nere vid vattnet, badade, hoppade i från det stora skeppet som låg vid bryggan, pratade, lyssnade på musik, åt och drack. Mitt och Monas tält är det gråa bakom det blåa till höger, den perfekta platsen under eken där jag alltid bor. Det är ändå charmigt med tält, måste komma ihåg det till nästa sommar.

Det officiella gruppfotot togs redan på fredagen eftersom vädret var så bra. Lördag morgon duggade det lite lätt men försvann ganska snabbt. Vädermässigt så är det här bästa året, jag behövde inte ens släpa med mig stövlarna. Perfekt nördkolloväder!

På lördag kväll var det dags för allsången och Veidekketältet fylldes till brädden. Kristin och Tomas är ju som bekant hjältar som ordnar med en sådan här sammankomst men framförallt är de riktigt roliga att lyssna på! Jag såg till att Nina som var uppe och körade tog tillfället i akt för att tacka våra hjältar och folk sprang spontant upp på scen för en gigantisk gruppkram.

Det var väldigt vemodigt att behöva åka hem igen. Anna och jag ses bara på dansgolvet under SSWC men oj vad vi är peppade när det väl sker! Här sitter vi efter frukost med Måns som gärna vill ha ett Toca Boca Camp för alla barnen nästa år. Vi får väl se!

Hemresan var lång men behaglig. Utöver hettan. Det faktum att jag fick Petter att dra i gång lunchbeat på perrongen i Hässleholm gjorde ju inte saken bättre, vi dansade längs hela perrongen och sen tillbaka igen genom hela tåget, bort till barvagnen. Helt slut! Fint att hänga lite med Emanuel, han var ju ändå årets hemliga talare. Jag tjingade plats åt honom i första klass och sen satt vi mittemot varandra och smsade hemlisar. Fin helg!

Read More

Hur jag övertalade min chef om att få åka till en ö och tälta bland fårena på arbetstid

Tältängen

Jag sålde in sswc, eller Sweden Social Web Camp som det så talande heter, till min chef med orden: Vi är 400 personer som åker till en ö i Blekinge skärgård och tältar bland fåren, simmar ut till bastuflotten och dansar disco i ladan om kvällarna.

Han imponerades inte. What’s in it for me?

Brygghäng

Jag sa att om kvällarna hänger vi på bryggan och badar, några berättar spökhistorier vid lägerelden när mörkret fallit, man kan hyra kanot och paddla runt ön i solnedgången, hoppa från en klippa eller ligga och titta på stjärnfall på ett liggunderlag.

Inte heller detta lyckades övertala honom. Han är sån!

Gridden

Jag berättade om alla sessions vi har, under eken, i en lada, på en klippa vid vattnet, att vi pratar om precis allt som har med internet att göra, att vi inspirerar och hjälper varandra, kommer med tips och får nya kontakter.

Det var inte heller det som övertalade honom men i morgon åker jag!

Paddeltur med Axel

Givetvis kommer allt dokumenteras så att jag har bilder på får, tält och den röda bastuflotten att visa upp på måndag. Evis och Ida från mitt jobb åker också, ser fram emot att höra vad de tycker om det här äventyret när vi sitter på det crowdfundade tåget hem på söndag!

Read More