Sen jag och Emanuel träffades för ett år sedan har vår vänskap växt sig starkare för varje gång vi träffats och nu har vi nått en nivå då vi känner varandra så bra att vi riktigt vågar öppna upp (du vet, i lördags!) vilket är fantastiskt.
Det är en sak att han dyker upp här på bloggen med jämna mellanrum eller att vi kommenterar, gillar och pratar om varandras inlägg, bilder och videos på nätet – en annan hur vår relation ser ut på riktigt, borta från tangentbordet, för då är den faktiskt ännu bättre.
Vi gör såklart väldigt många roliga saker ihop som vi inte skriver om på www – som att vi åt middag tillsammans på Alla Hjärtans Dag eller skickar brev med ett rosa hjärta som avsändare – men det är snarare vår humor än något annat. Vi skrattar väldigt mycket ihop, bland annat åt bilden av oss för den måste vara omöjlig att tolka.
Efter mitt mest personliga inlägg har jag fått pikar från vänner och bloggläsare som tror att det är Emanuel som fångat mitt hjärta. Under sommaren har vi umgåtts löjligt mycket och i takt med det har vår vänskap utvecklats så det är ingen dum gissning, ingen dum gissning alls. Men vi har alltid enbart varit vänner, inget annat. Ville bara klargöra det.