Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Etikett: Scan

Scan rimmar på vegan

Scan gristransport

Inför jul brukar jag lägga upp bilder på gulliga griskultingar, mäktiga kossor och söta kalvar och kalla dem för prinskorvar, köttbullar och kalvsylta. I år fastnade jag för den här bilden som inte alls är lika mysig, tagen i november utanför Scans slakteri.

Den symboliserar för mig att vi fortfarande behandlar individer, lika smarta som hundar, lika smarta som treåriga barn, som produkter vars kroppar gasas, bränns och skärs upp på löpande band inne i den där byggnaden, enbart för att de smakar gott.

Visste du att den där lastbilsresan är första gången grisarna får känna friska luften? De står liksom 2,5 miljoner andra grisar i Sverige instängda hela livet innan de skickas till slakt. Mindre än 1% av grisarna som säljs i vårt land är KRAV-godkända, vilket ger viss utevistelse, men deras liv slutar också i förtid här, eller på ett lika deprimerande slakteri.

Scan gristransport

Jag vet inte hur många grisar som får plats i en sån där fruktansvärd lastbil men en femtedel av deras syskon överlevde inte det första halvåret. De dog som regel utan undantag av den hårda aveln som leder till missbildningar och svält då syskonskaran är fler än antalet spenar. De som väger för lite slås ihjäl mot det hårda betonggolvet då det är inte lönt att lägga pengarna på att de ska hinna växa ikapp. En del fryser ihjäl, andra blir ihjälklämda av sin mamma i den lilla betonglådan där de äter, sover och går på toa. Det här är självklart något branschen vill göra något åt – för att kunna tjäna mer pengar. Dina pengar?

Att vi fortfarande utsätter djur för beteendestörningar, stressymtom och förnekar dem deras naturliga behov – som att böka i jord, inte betong – utan att reflektera, utan att kritisera, utan att protestera, går helt över mitt förstånd. Om det inte är dags att skippa köttet den här julen så när? Alternativ finns och du som följer mig här vet det. Det är bara att fråga om du undrar något.

Evig sommar i Bregottfabriken

När Bregottfabriken visar upp gröna skogar i oktober kan jag inte hålla mig från att fråga varför det inte blir höst.

Såhär svarar Arla:

”De nya filmerna är inspelade i kornas egna hagar på en ekologisk gård utanför Varberg under juli månad (därför är det alltid sommar i Bregottfabriken). Alla Arlabönder följer kvalitetsprogrammet Arlagården. Läs gärna mer om det på hemsidan. Om du vill veta mer eller har fler frågor, kontakta gärna Arlas kundtjänst så hjälper vi dig.”

På hemsidan står det:

Vad vill reklamen Bregottfabriken förmedla?

”Bregottfabriken är ett reklamkoncept som använts för varumärket Bregott i 18 år. Med Bregottreklamen vill vi förmedla att Bregott innehåller naturliga råvaror såsom grädde kärnat till smör och rapsolja. Grädden som är huvudingrediensen i Bregott kommer från kor och det vill vi gärna visa eftersom Arla är ett bondeägt mejeriföretag.”

Stämmer reklamen med hur korna har det i verkligheten?

”Korna som har huvudrollen i reklamen är verkliga kor från en verklig hage. Situationerna i reklamen är däremot påhittade händelser som i mångt och mycket finner sina paralleller i människans vardag och samtid.”

Såhär svarar jag:

”Jag skulle våga påstå att reklambyråns bild av hur korna har det är den enda bild många svenskar har och tror är fakta. Under sommaren stämmer den men hälften av alla kor i Sverige står uppbundna resten av året. Bregottfabriken är just en fabrik, inte evigt gröna ängar. Jag älskar Instagram och ser gärna företag här men inte när det handlar om vilseledande reklam på kornas bekostnad.”

Är det bara jag eller är det märkligt att ta ut detta koncept på Instagram och använda sig av teman som Throwback Thursday men hålla sig till samma årstid året runt? Är inte folk nyfikna på hur korna ser ut med #nofilter?

Uppdatering:

Såhär skriver Åkestam Holst på sin hemsida om kampanjen:

”Med teman som Followers, Dagens outfit, <3, Hashag och Ny profilbild i Bregottfabriken kopplas bilderna ihop med vår vardag och på kort tid har Bregottfabriken tagit sig upp i högsta toppen bland svenska varumärken på Instagram. En del bilder förstås av alla, medan andra är lite svårare. Antal likes på bilderna och filmerna räknas i tusental och kommentarerna är så långt från näthat man kan komma.

”Så kär jag är i den”

”awwwe vad söööt!♥”

”Vill man inte bara bli bonde och leva som Emil i Lönneberga när man ser det här?”

”HAHHAHA”

”Kärleken flödar i Bregott och min kärlek för er i Bregottfabriken blir bara större och större.”

”LOL SÅ MKT LOL ASSÅ”

Kampanjens inledande omdömen har varit mycket roliga att följa. Nu kör vi på och alla som vill är mer än välkomna med nya tolkningar på Bregottfabriken, det är bara att lägga en kommentar på Instagram så ska vi försöka följa upp den.”

Tittut! Korna i ”Bregottfabriken” är inte ett varumärke, de är levande och kännande varelser med behov och beteenden som inte blir tillgodosedda. Som vegohjärta är det väldigt svårt att bara stå bredvid och se på när det finns så mycket att säga. Här är min senaste kommentar:

”Det blir så märkligt när era följare tror att kor har det såhär året runt. Framförallt är det ju en lögn. Resten av året får de inte gå ut och hälften av korna i Sverige står uppbundna dvs de kan inte ens vända sig om. Kan ni visa hur det ser ut? Kon tvångsinsemineras från två års ålder men när kalven föds tas den ifrån sin mor. Hur låter det då? När kon har fött tre kalvar på tre år producerar hon inte tillräckligt mycket mjölk enligt människans mått och får gå till slakt vid fem års ålder istället för att leva i 20 år till. Hur ser det ut i slakthuset? Varför är ni på Instagram när ni omöjligen kan visa upp den sanna bilden av Bregottfabriken för era kunder?”

Jag vill påminna om att det även var Åkestam Holst som låg bakom Pressbyråns kampanj där en banan i bröd presenterades som vegetarisk. Och på tal om reklambyråbilden av djurindustrin rekommenderar jag dig även att läsa Dagens media där DDB och Scans annons vann månadens print, en annons som fick allt annat än gott mottagande från Djurens rätt. Varför är det okej för media att gång på gång ljuga om hur djuren har det?

© 2024 Helen Alfvegren

Tema av Anders NorenUpp ↑