Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Etikett: reklam (sida 1 av 2)

Reklam i världsklass

I veckan hade vi en två dagars workshop på jobbet med vår reklambyrå där även vår mediebyrå och Acast medverkade. Vi fick bland annat lyssna på en föreläsning om storytelling som gör skillnad för företag. Givetvis kom Nike och Apple upp som exempel, vad sägs om deras legendariska film Think Different.

Storytellings kärna

Kort summerat bygger storytelling på att vi genom våra berättelser skapar en relation med mottagaren – som för företag kan öka engagemanget och tydliggöra varumärket – om vi upplevs som äkta, relevanta och intressanta. Det gäller ju även för privatpersoner i sociala medier, tänker jag nu.

Då påpekade jag att det finns ett tydligt samband mellan Think Different-filmens budskap (”Jag tänker utanför boxen, om jag köper Macintosh”) och deras lojala målgrupp (”Jag tänker utanför boxen, som har en Macintosh”) – men jag reagerade direkt på att filmen lyfter alldeles för få kvinnor för att fånga mig. Det kanske delvis är därför jag, som både har Mac och iPhone, varken identifierar mig med varumärket (produktionshetsen!) eller känner mig särskilt lojal?

We humans crave satisfaction that comes when our identities are understood.

Bob Deutsch

Stämmer allt du fått lära dig om mjölk?

Däremot tyckte jag att exemplen på storytelling påminde mycket om min egen relation till Oatly. Hur reklamen jackar i mitt eget narrativ och förstärker det jag själv står för. Minns du att jag skrev ett blogginlägg för bara några dagar sedan om att låta Oatly bjuda in skolklasser till havreskörd? Deras nya reklamfilmer har i princip läst mina tankar. Eller jag deras? Vilket som!

Reklam i världsklass

Utöver filmerna har de även skapat för- och motboken, ett diskussionsunderlag om mjölk, något som ligger mig oerhört varmt om hjärtat. Om du inte orkar ladda ner PDFen kan du läsa alla påståenden och argument på deras kampanjsida Mjölken i skolan. Det här är reklam i världsklass, även om det i princip är noll kvinnor i filmerna, harkel!

Copyn är en ren njutning att läsa. Hatten av!

De använder exakt samma argument som jag använder, kanske inte så konstigt med tanke på att de baseras på fakta, men – och tro mig här – det är unikt att fakta används i reklam för mjölk. Alla stortavlor på stan som påstår att mjölken smakar gott för att kossan mår bra står mig upp i halsen.

Så det är ganska uppenbart varför den här typen av reklam går hem hos mig, eftersom den förstärker det jag redan står för. Men de använder sig även av en del andra knep!

The Seven Basic Plots

Christopher Booker har skrivit boken The Seven Basic Plots (De sju grundläggande handlingarna) som baseras på över trettio års forskning och summerar sju stycken handlingar, eller intriger, som ständigt återkommer i filmer, serier, tv-spel – och i reklam.

  1. Overcoming the Monster – Att vinna mot monstret (David vs Goliat, Super Mario)
  2. Rags to Riches – en framgångshistoria (tänk Askungen eller alla collegefilmer där den nördiga tjejen får en make-over)
  3. The Quest – Sökandet (Harry Potter eller Sagan om ringen)
  4. Vogaye and Return – Resan och återkomsten (liknande The Quest men här är hemkomsten extra viktig då vår hjälte har genomgått något livsavgörande under resans gång, tänk Alice i Underlandet eller Hitta Nemo)
  5. Comedy – Humor (såklart)
  6. Tradgedy – Tragedi (konceptet används ofta av välgörenhetsorganisationer. Tänk även Romeo och Julia!)
  7. Rebirth – Pånyttfödelse (någon vaknar ur koma, ex Törnrosa eller Snövit)

Jag tycker att Oatlys filmer har både 1 och 5. Skrattade rätt ut härom kvällen när Patrik Baboumian, en av världens starkaste män som givetvis är vegan, klättrar in genom fönstret för att klå ner djurmjölkens representant. Heja Patrik! Och heja Oatly!

Jag vet från erfarenhet av Apple-nördar att den här typen av hyllning är outhärdlig att utsättas för men jag kan inte rå för att älska reklam när den är så här exceptionellt bra. Enligt mitt narrativ såklart.

Mjölk är naturligt, i reklamens värld

Mjölk är naturligt

Tvångsinseminering. Tvångsseparation. Framavlade juver. Mjölk från en helt annan art. Instängda större delen av livet. Köttfärs vid fem års ålder. Inte naturligare än så Arla? Det går att vara väldigt saklig om svensk mjölkindustri, som här i Filter. Du som dricker mjölk kanske vill läsa? Jag kan kort sammanfatta artikeln annars!

De senaste två åren har nästan en svensk småskalig mjölkbonde per dag lagt ner sin verksamhet. Ändå lyfts de alltid i reklamen med förnamn och härligt somrig backdrop. Vad som däremot ökar är gårdar med fler än 100 djur och produktionen av mjölk. En mjölkko producerar idag dubbelt så mycket som för 50 år sen och branschen vill ha mer. Sveriges mjölkproducenter ska öka levererad mängd mjölk med 1000 kilo per ko och år till 2020. Och det här är viktigt att förstå, vilka krav kossan har på sig och hur det påverkar henne. För hur ska det gå till?

Kossa mu helalf.se

Det uppnås främst med hjälp av kraftfoder, vilket innebär att mjölkkorna inte kommer kunna leva upp till böndernas ekonomiska förväntningar om de får gå ute och beta för då får de i sig gräs istället för foder, vilket är en direkt förlust för bonden.

Ändå syns den betande kon alltid i annonser. I verkligheten betar bara 20-30% av svenska kor på de naturbetesmarker som syns i reklamens värld – och de är inte ens kor som producerar mjölk, utan kvigor och stutar. När mjölkkorna väl får beta sker det oftast på åkermark, som till skillnad från naturbetesmark är artfattig, och lämpad för annan odling.

Majoriteten av svenska mjölkkor drabbas av juverinflammation, hälta och spentramp – att korna trampar på sina egna spenar när de ska resa sig. Forskning visar att bete minskar förekomsten av, just det, juverinflammation, hälta och spentramp. Ändå lever mjölkkorna över 90% av sina liv inomhus. För att deras livsuppgift är att bli mjölkade tills deras unga kroppar inte orkar hålla igång den höga produktionen längre.

Sveriges mjölkbönder driver öppet frågan om att få bort beteskravet, sitt kanske starkaste försäljningsargument, och enligt LRF Mjölk är väldigt många bönder med på tåget. Och trägen vinner. 2016 fick LRF igenom en lagändring som innebär att det inte längre går att kontrollera hur många dagar korna får komma ut på sommaren. I Danmark växer gårdarna på samma sätt som här, men utan något lagstadgat beteskrav. År 2003 släpptes 3 av 4 danska kor ut på sommarbete. 2014 var den siffran nere på 1 av 4.

Mifú

På tal om det naturliga med mjölk. Först blev jag lite fundersam över Valios mjölkprotein Mifú då mjölkkorna ändå blir till köttfärs när de anses uttjänta vid fem års ålder. Färs som färs, om varken djur eller klimat skonas? Sen insåg jag att målgruppen dels är köttätare som vill dra ner på sin köttkonsumtion, främst nötkött, och dels vegetarianer som tycker att mjölk är vegetariskt.

Kanske därav min förvirring?

Vegansk frukost

Hashtag naturlig frukost.

”Du kan importera mjölk, men inte öppna landskap”

Arla kampanj helalf.se

”Du kan importera mjölk, men inte öppna landskap” är det budskap som pryder Arlas senaste kampanj som sitter uppe i varenda busskur i stan. Min spontana tanke är att de kanske borde nämna att de tillsammans med våra svenska bönder i maj fick igenom det förenklade beteskravet som varken gynnar mjölkkor eller öppna landskap.

Om nu betande djur är den enda lösningen svenska bönder har för att bevara biologisk mångfald och öppna landskap kanske vi skulle låta dem leva? Tur att det är fler som jobbar på den frågan! Forskare i Uppsala tror nämligen att vi i framtiden kan låta vilda kor beta fritt.

Uppdatering

6 av 10 kött- och mjölkgårdar i Jämtland hade brister vid kontroll, enligt Länsstyrelsen. Flest brister rörde att kraven för utegångsdjur inte uppfylldes.

Bilden av Arla

På 4H-gården serverar de bland annat veganska biskvier och morotskaka. Uppskattas enormt av oss som hellre pussas med djur!

I somras när Arlas kampanj för landet ekomjölk gick kunde jag inte låta bli att vända mig till fotografen som tagit den fina bilden på Anja och Filippa (klicka på länken för att se bilden och läsa mer om kampanjen).  Så här skrev jag på Instagram:

Intressant att Arla väljer en bild på två mammor, när kalven blir fråntagen sin enda efter bara ett dygn. Och att deras nyfödda barn så starkt kopplar tankarna till just bröstmjölk, när de med annonsen säljer en annan arts bröstmjölk. En kvinna kan få hjälp att bli med barn medan en ko tvingas till det för att producera mjölk. Tills bonden anser att hon är uttjänt vid fem års ålder och skickar henne till slakt. Jag har svårt att se vad Anja och Filippas kärlek har gemensamt med ett multinationellt företag i kris men bilden på dem är fin! ❤️

Det här är extra känsligt för mig eftersom jag känner fotografen och inte vill att hen ska bidra till bilden som Arla byggt upp. En bild som bygger på så många lögner att de knappt går att räkna upp. Rent socialt är det dock aldrig bekvämt att ifrågasätta någon annans arbete. Men vad skulle jag göra?

Vi pratade aldrig om detta men i morse fick jag en kommentar på ett helt annat inlägg på Instagram som handlar om vår syn på bland annat mjölk.

Helen du e grym, tack för all info. Tack vare det du skrev till mig i somras så plåtar jag inte för Arla (har lyxen att just nu kunna välja bort vissa uppdrag och då kändes mjölkindustrin som ett av dom). Kram

Jag blev så glad att det kom en tår eller två. Sorry Arla! Ni förlorade den bästa.

Det är som mjölk fast gjort för människan

Skärmavbild 2014-10-21 kl. 20.16.42

”Därigenom förmedlas intrycket att det är närmast onaturligt, oklokt och till och med galet att äta mjölkprodukter då dessa inte är avsedda för människan utan för kalvar.”

Svensk mjölk

I dag avgörs den dåliga stämningen i kyldisken. Här kan du läsa en sammanfattning av målet mellan Oatly och branschlobbyn Svensk Mjölk.

”Påståendena framställer mjölkprodukter som något som tillhör det förflutna, samtidigt som havrebaserade livsmedel lyfts fram som det moderna alternativet. Detta är nedvärderande för mjölkprodukter.” 

Svensk mjölk igen

Nedvärderande är hur vi behandlar de här kännande, kloka djuren? Genom att inseminera dem med våra armar. Genom att binda fast dem så att de inte ens kan vända på sig under höst, vinter och vår. Genom att ta deras barn ifrån dem efter ett dygn för att ta deras mjölk och deras liv. Benämningen ”nedvärderande” passar kanske bättre på människor?

”Det framgår inte av formuleringen ”It’s like milk, but made for humans” att mjölk är dåligt för människor. Bara för att komjölken utvinns, processas, paketeras och säljs till människor betyder inte att den ursprungligen är producerad eller anpassad  för människor. Komjölk är anpassat för kons kalvar och inte för människobarn och än mindre för vuxna människor. Oatlys havredryck är däremot speciellt framtagen för just människor.”

Oatly

Oatly är inte ett renodlat veganskt företag men de pratar veganska. För mig betyder det något när köttnormen, där mjölkprodukter ingår, alldeles för sällan ifrågasätts på det här sättet, i det här sammanhanget. Vi är alldeles för vana vid att när mjölk diskuteras i reklamsammanhang är det fluff-fluff, hittepå och rena lögner. Därför uppskattar jag den här typen av faktabaserad kommunikation lite extra.

För en som älskar att prata om djur var det här en perfekt inramning. Mer på bloggen om detvid tillfälle!

I går hörde jag på radio att allt fler små mejerier startas för att det finns ett utbrett missnöje bland mjölkbönder över priset som betalas från de större mejerierna. (Det är ingen nyhet.) När Rolf Axel, som äger Ängavallen, berättade att de säljer sin mjölk för 25 kronor litern och låter sina djur leva tills de är 20 år istället för 5 år (som är regel i mjölkindustrin då de anses uttjänta som mjölkmaskiner och mals ner till köttfärs) började jag gråta.

Jag har ju hört honom berätta det när vi har gått över deras klöverströdda ängar för att hälsa på korna och jag har även hört hans söner berätta det tillräckligt många gånger för att kunna det utantill. De låter korna kramas extra länge med tjuren när de själva är sugna på det. De låter kalvarna vara kvar med sin mamma och dia så länge kalven vill det. De låter korna gå ute året runt. För att de respekterar djuren.

Vilket bevisligen är lönsamt, för alla.

Finns det någon svensk mjölkbonde i dag som får ihop sin affärsmodell, utan bidrag, subventioner och stöd? Den verkar ju inte gå ihop inklusive all support. Nu föreslår KD dessutom att vi ska öronmärka en miljard kronor av våra skattepengar till mjölkbönderna för att hjälpa en bransch där verkligheten är att fem mjölkproducenter lägger ner sin verksamhet, varje vecka. För att de inte får betalt. För att de inte tar betalt.

Stämningen avgörs inom de kommande veckorna. Team Oatly såklart! Men det handlar inte om mjölkbönder vs havrebönder, vi gillar alla bönder här. Det handlar om pengar och det handlar om makt. Om norm. Om djur. Och kanske lite om reklam.

Som en högpresterande idrottsman #LandetEkoMjölk

Ängavallen helalf.se

Just nu har Arla en kampanj för ekologisk mjölk, #LandetEkoMjölk, där de radar upp fina exempel på vad som har hänt sen den ekologiska mjölken introducerades. Ett exempel är att vår statsminister numera kallar sig feminist. Ett annat Anja Pärssons familj där bilderna på henne, frun Filippa och nyfödda sonen främst för tankarna till bröstmjölk. Jag skulle vilja påstå att den reklamfilmen saknar motstycke och framförallt all den relevans som upplysta konsumenter eftersöker.

Idag är Sverige inte bara ett öppnare och mer tolerant land i många avseenden, utan också det land där konsumtionen av ekologisk mjölk ökat mest i hela världen. Och vi tror att det hänger ihop. För grunden för ett bra och hållbart samhälle är omtanke. Omtanke till djur, natur och varandra. Oavsett om det handlar om sexuell läggning, kravmärkning eller mångfald på arbetsplatsen.

Reklam spelar roll, vare sig vi vill det eller inte, och reklamen för mjölk har under de senaste 30 år legat på den luddiga gränsen till folkhälsoinformation. ”Mjölk ger starka ben.” Den höga benskörheten nämns aldrig. Inte sällan används somriga bilder på ett nationalromantiskt landskap där korna betar i en hage utan slut. Dessa bilder används även på vintern. I övrigt får vi ingen information om var de, eller andra djur, är eller har det under resten av året. Samma sak med ekologiska produkter. Vi har genom reklamen fått lära oss att ekologiskt är bra men vi vet inte riktigt vad det innebär för djuren. De ”har det bättre”.

För att bena ut vad ekologisk mjölk innebär för korna och kalvarna (tjurarna nämns inte) har jag kopierat texten från KRAVs sida om ekologisk mjölk som LRF Mjölk hänvisade till på Twitter när jag frågade. Jag har fetat det jag tycker är viktigt att veta. Vi kan väl kika på den? Mina kommentarer är kursiverade.

Såhär produceras ekologisk mjölk

Ekologisk mjölk kommer från kor som fötts upp ekologiskt. I tankbilen och i mejeriet hålls den ekologiska mjölken hela tiden skild från övrig mjölk vare sig man gör grädde, fil eller något annat av den. På den ekologiska gården där korna lever ska de ha det bra och kunna bete sig naturligt. De ska också huvudsakligen få äta sådant foder som de är skapade för att kunna smälta.

”Bete sig naturligt.” En ko avlas fram för att producera så mycket mjölk som möjligt. Hon tvångsinsemineras för att producera kalvar och mjölk till människan men får inte umgås med sina barn. Under vinterhalvåret får hon stå instängd med djur hon själv inte har valt att umgås med. Hennes kropp anses vid fem års ålder vara uttjänt då hon omöjligt kan nå upp till de produktionskrav bonden har satt på henne men är ofta frisk i övrigt. Därför slaktas hon istället för att leva i 20 år till. ”Bete sig naturligt.”

”Äta foder de är skapade för att kunna smälta.” Vi får hoppas att människan är god nog att ge sina djur den mat som passar deras kroppar när hon valt att ta ansvar för deras liv.

Kons naturliga beteende

Kon är ett socialt flockdjur som behöver röra sig fritt för att t ex inrätta sig i flockens rangordning. Kor måste därför kunna gå ut på bete åtminstone under sommarhalvåret och kunna gå ut och röra på sig även på vintern. När kalven föds vill kon slicka den torr och skydda den och både ko och kalv mår bra av att kalven diar. Kalvar på en KRAV-certifierade gård får dia under minst ett dygn.

”Kon är ett socialt flockdjur som behöver röra sig fritt.” De väljer inte flock och under största delen av livet står de instängda utan möjlighet att kunna röra sig så mycket som de skulle önska.

”När kalven föds vill kon slicka den torr och skydda den.” Att en mamma tar hand om sitt nyfödda barn ser vi överallt i naturen. Enbart inom produktionen av djur har människan mage att kalla det naturligt att barnet tas ifrån henne under det första dygnet.

”Ko och kalv mår bra av att kalven diar. KRAV-kalvar får dia under minst ett dygn.” Den här typen av okritisk fakta summerar djurproduktion för mig och övertygar mig om att aldrig någonsin dricka mjölk eller äta mjölkprodukter igen. 

Den ekologiska kon äter ekologiskt foder

Kor är idisslare och har fyra magar där fodret i tur och ordning omvandlas till näring med hjälp av bakterier och enzymer. Idisslares magar är anpassade att smälta fiberrika gröna växter och därför är grovfoder kors naturliga föda. Grovfoder växer på vallen och består av gräs och klöver som betas, torkas till hö eller konserveras till ensilage. De vita bollarna som ligger på åkrarna efter skörd är vall som konserveras till ensilage med hjälp av mjölksyrebakterier (som surkål) i den lufttäta balen. Ekologiska kor äter ofta mer grovfoder än kor som inte hålls ekologiskt.

Dagens kor producerar väldigt mycket mjölk. En ekologisk ko mjölkar i genomsnitt ca 8000 liter mjölk om året, en icke-ekologisk ko ungefär 1000 liter mer. Många kor mjölkar över 10 000 liter om året. För att kon ska orka med denna prestation behöver hon mycket energi och protein, som en högpresterande idrottsman. Därför behöver kon oftast också ett tillskott av mer koncentrerat foder som finns i t ex säd. Men om andelen koncentrerad näring i förhållande till grovfoder blir för stor, utsätts kon för påfrestningar som kan leda till hälsoproblem. I utfodringen vid ekologisk produktion förses kon med energi och protein till så stor del som möjligt genom grovfodret och måste då kunna äta stora mängder.

”Dagens kor producerar väldigt mycket mjölk.” På 1930-talet beräknades en ko mjölka runt 2 500 kg/ko och år. Nu (2011) är siffran runt 9 000. (Källa: Jordbruksverket) 2015 är siffran 10 000 liter enligt KRAVs hemsida. Detta räknas också som en del av kons naturliga beteende och avel nämns inte alls. 

”För att kon ska orka med denna prestation behöver hon mycket energi och protein, som en högpresterande idrottsman.” Den här meningen får mig att vilja skrika rakt ut. Den bygger helt på människans KRAV på henne och ligger inte alls i hennes intresse. När hon inte ”orkar” längre belönas hon med döden.

”Ett tillskott av mer koncentrerat foder med hög andel näring i förhållande till grovfodret kan leda till hälsoproblem.” Hur kan vi få ut ännu mer mjölk ur den här kroppen? Vi leker med deras liv. Det absolut mest intressanta med detta är att hon sliter hela sitt liv för att producera en produkt som säljs i princip gratis.

”Måste äta stora mängder.” Hon behöver också röra på sig mycket mer än hon har möjlighet till när hon är instängd inomhus men det skulle innebära att hon då behövde äta mer vilket är en kostnad för bonden. Kor kan utan problem vara ute året runt, vi har som bekant deras hud på oss som skydd mot kyla.

I mjölkproduktion som inte är ekologisk utfodras korna ofta med koncentrerat protein från sojabönor som importeras från bl a Brasilien. Där odlas sojan i ensidig odling med hjälp av kemiska bekämpningsmedel som skadar både människor och natur. Av sojan tillverkas sojamjöl med hjälp av kemiska extraktionsmedel. Sådant sojamjöl får inte ingå i ekologiskt foder. Däremot kan ekologiskt odlad soja ingå i foder till ekologiska kor.

Ekologiska gårdar strävar i stället efter att vara självförsörjande med så lite inköpt foder som möjligt. Minst hälften av fodret odlas på den egna gården. Fodret är helt ekologiskt odlat, dvs odlat utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

”Utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.” Att så mycket som möjligt av den mat vi ger till djuren odlas såhär är av intresse för människan då hon äter djuren och det de producerar.

#LandetEkomjölk

Kalven

För att producera mjölk måste kon få en kalv varje år. Ekologiska kor får föda sin kalv i avskildhet i en speciell kalvningsbox där de får vara ifred och lära känna varandra den första tiden. Den ekologiska kalven får dia minst 1 dygn för att få i sig den första näringsrika råmjölken. Den skyddar kalven mot infektioner. När kalven skiljts från sin mor får den leva i grupp med andra kalvar. Till minst 12 veckors ålder får den fortsätta att dricka riktig komjölk genom att dia en amko eller suga på en konstgjord spene. När kalven får riktig komjölk blir den friskare och växer fortare än om den föds upp på pulvermjölk. I icke-ekologisk uppfödning kan kalvarna få stå ensamma i små boxar och de får nästan alltid mjölk gjord på pulver. Medan kalvar på konventionella gårdar vistas inne i ladugården även på sommaren, ska kalvar på KRAV-gårdar släppas ut från det de är fyra månader gamla.

”För att producera mjölk måste kon får en kalv varje år.” Ingen kommentar om hur detta går till? 

”Ekologiska kor får föda sin kalv i avskildhet där de får lära känna varandra den första tiden.” Under minst ett dygn. Sen får de leva med andra kalvar som också saknar sin mamma.

”Suga på en konstgjord spene.” Deras sugbehov är enormt stort. Nästan så att man kunde tro att de hade behov av att få vara kvar med sin mamma.

”När kalven får komjölk blir den friskare och växer fortare.” Komjölk är kalvens bröstmjölk. Vi känner igen fördelarna från vår egen mjölkproduktion, bröstmjölk för människobebisar. Inget annat djur dricker mjölk från en annan art. Den är som gjord för kalvens behov.

Utegång och bete under sommarhalvåret

Motion, frisk luft och sol är hälsosamt för kor. Den som sett kor släppas ut från vinterstallet på det första vårbetet kan lätt förstå att utevistelse och motion är en del av kons välbefinnande. Kor vandrar också långa sträckor under betandet och till och från mjölkningsplatsen. Det är nyttigt och naturligt för kon. Ekologiska kor och ungdjur ska under betessäsongen vara ute på bete minst halva dygnet. På KRAV-certifierade gårdar ska korna få i sig minst hälften av sitt dagliga grovfoder genom att beta. Därför behöver en KRAV-gård mer betesmark än vad mjölkgårdar brukar ha. När korna betar i hagarna bidrar korna samtidigt till att hålla landskapet öppet och att gynna den biologiska mångfalden.

”Motion, frisk luft och sol är hälsosamt för kor.” Ändå är det bara beteskrav under halva året.

”Kor vandrar långa sträckor under betandet.” Det här är kors naturliga beteende i ett nötskal och att vägra dem det hälften av året är en form av plågeri. 

”Korna bidrar till att hålla landskapet öppet och att gynna den biologiska mångfalden.” Detta gör även får och hästar men enbart i koproduktionen nämns det som en anledning att döda dem.

Under vintern inne i lagården

Ekologiska kor är inne i lagården kortare tid än andra kor, även under hösten kan de nämligen gå ut en stund varje dag för att få frisk luft och motion. Lagården ska vara ren, dragfri och ljus med bra ventilation. Korna ryktas och klövarna ses om regelbundet. Då får också skötaren en kontakt med djuret vilket är värdefull för båda. Förr stod de flesta kor bundna under lagårdsvistelsen, men numera får de oftast röra sig fritt även inne i lagården och ligga i bås på en bekväm madrass eller på halm. För bönder som har ett mindre antal kor kan det vara alltför dyrt att bygga om sin lagårdännu så länge får kor på en del små gårdar stå uppbundna i lagården under vintern under förutsättning att de rastas utomhus två gånger i veckan.

”Röra sig fritt inne i lagården.” Påminner om en klass med skolbarn som ”får röra sig fritt” inne i klassrummet istället för att gå ut och springa av sig på rasten. 

”Ligga i bås på en bekväm madrass eller på halm.” De får ligga på betong och eftersom de ”får röra sig fritt” ligger de mjukt på bajs. Till skillnad från säg en äng.

”Det kan vara alltför dyrt att bygga om sin lagård.” Om du väljer att föda upp djur så vänta tills du har tillräckligt med pengar eller låna ihop tillräckligt så att dina djur slipper stå uppbundna, dvs utan möjlighet att ens vända på sig under ett halvår, annars gör du ingen en tjänst. ”Att vara bonde är ett kall, en livsstil”, säger bönder. Att vara bonde är ett enormt ansvar för andras liv starkt kopplat till en ekonomisk prestation, säger jag.

”Under förutsättning att de rastas utomhus två gånger i veckan.” Inte undra på att de är så glada vid kosläppet. 

Förebyggande hälsovård

Grundregeln är att korna ska födas upp och leva hela sina liv på den egna gården. Då minskar risken för att smitta sprids mellan olika grupper av djur. Enstaka djur kan dock köpas in för att möjliggöra ett bra avelsarbete. Men det finns också andra saker som påverkar hur korna mår. Med rörelsefrihet, utevistelse och en diet baserad på grovfoder, samt god skötsel och bra rutiner lägger en ekologisk djurbonde grunden för en god djurhälsa.

Om ett djur blir sjukt ska det naturligtvis snabbt behandlas och få den medicin det eventuellt behöver, men djuren får inte behandlas rutinmässigt eller i förebyggande syfte med t ex avmaskningsmedel. Om kon behandlas med antibiotika eller andra läkemedel tar det dubbelt så lång tid att få sälja mjölken som ekologisk jämfört med vad som gäller för annan mjölk.

Känner du igen dig i den bild reklamen målar upp? Är det ”lite bättre” att köpa ekologiskt eller har du högre krav? Om du vill läsa mer om vad KRAV innebär för grisar och kor rekommenderar jag mitt inlägg om Ängavallen där bilden ovan är tagen!

Kycklingen och etiken, ett fantastiskt samtal som fick mig att hurra, applådera och nästan grina

Det här är en gosegris!

Inför påsk sände Vetenskapens värld en riktigt bra intervju från ett av Sveriges största kläckerier där reportern reagerade starkt på vad han såg. Eftersom klippet fick så stor spridning spelades därför ett program om djur och etik in och det i sin tur är något av det bästa jag hört! Kycklingen och etiken går givetvis att applicera på alla djur vi äter, lyssna gärna på det! Jag applåderade och hurrade högt i en busskur när jag hörde på det.

Har du någonsin hört en hundägare prata med sin hund? Eller en kattägare prata om sin katt? I de situationerna är det självklart att djuren förstår och nästan ges mänskliga egenskaper, medan de djur vi äter förnekas dem, nästan som ett slags försvar. Grisar anses vara smutsiga och dumma (lortgris, här ser ut som en svinstia) medan en hund anses vara lyhörd och smart.

Egentligen är de precis lika uppmärksamma och trogna – grisar är dessutom väldigt renliga djur – men bara en av dem slaktas utan ramaskri i det här landet. Vi verkar inte nämnvärt intresserade av att en gång för alla erkänna dem dessa gemensamma egenskaper eller ens att de alla känner smärta. Jämför med fiskar som inte skriker när de kvävs eller skärs sönder, dessa djur håller vi stolt upp i luften medan de sprattlande kämpar för sina liv. Även då, vid ett av få tillfällen då människan tar ett djurs liv med sina egna händer, väljer hon att förneka att blodet är blod.

Tecknade påskkycklingar, grisar på väg till slakt i SCAN-reklamen och korna i Bregottfabriken får representera bondgårdens lyckliga djur, även om väldigt få sådana existerar. Nästan alla har en farmor eller en släkting som hade en gård när de växte upp men det minnet måste tyvärr uppdateras så att vi pratar om samma sak. Reklambyråerna jobbar hårt för att försöka förlänga minnet av den där bondgården och snuttifierar därmed bilden av hur djuren egentligen har det. Den lyckliga kon på ostpaketet står instängd och fastbunden större delen av livet men det behöver konsumenten aldrig erkänna för sig själva.

Enligt intervjuerna i Vetenskapens värld är det inte etiskt försvarbart att äta djur, hur de än vrider och vänder på det. Jag tror tyvärr att många väljer att tro på den lyckliga historien som reklambyråerna målar upp (läs kommentarerna på Bregottfabrikens Instagrambilder där korna legat i gröngräset hela vintern) även fast de vet att den inte är sann. Det är ju därför företag lägger sådana enorma summor pengar på reklam. Finns det någon mjukgörande creme som magiskt nog hindrar vår hud från att åldras? Har djuren i köttfärstråget av plast haft ett bra liv trots allt? Vi vet svaren.

Jean-Claude van Damn!

Den här videon för Volvos lastbilar har tre väldigt bra ingredienser:

  • Jean-Claude van Damme.
  • Enya.
  • Jean-Claude van Damme som går ner i split.

När jag såg den första gången tidigare i dag hade den 300 visningar men den kommer att rusa iväg mot flera miljoner. Det är så intressant att följa!

Be on, som ligger bakom spridningen av kampanjen och representeras av Jenny i min Twitter-feed, kan vara stolta över ännu en lyckad lansering – innan statistiken ens riktigt tagit fart. Ibland vet en bara. Episk!

Låt oss ta en liten paus i Bregottfabriken

”Skillnaden mellan reklam och journalistik är att reklamen måste vara sann.” Det fick jag höra på det sista utbildningstillfället i onsdags som innebär att jag har fått en så snofsig titel som diplomerad tidskriftsrådgivare. Om reklamen inte är sann kan den anmälas till Reklamombudsmannen och det är nog lite därför jag med så stort intresse följer Arlas Instagram-konto Bregottfabriken.

Det ska bli väldigt spännande att se hur de ska lyckas dölja sanningen nu när hösten har kommit och nära hälften av alla kor i det här landet står uppbundna och inte ens kan vända sig om. De tvångsinsemineras och skiljs sen från sitt barn. Mjölkkorna lever fem år istället för 20-25 för när de har producerat tre kalvar på tre år är de uttjänta och skickas till slakten för att bli hamburgerkött för en tia.

Kommer de lägga upp bilder som visar detta? Om inte, är reklamen då sann?

Läs mer om kor, kalvar och tjurar på Djurens rätts hemsida.

Det fina i reklamsången

Min mamma har alltid retat mig för att jag gillar reklam. Och för att jag har gått på reklam. Det skyller jag helt och hållet på TV3:s intåg i vårt vardagsrum då TV Shop lockade med skruvade gurkskivor och tomatkreationer utanför min vildaste fantasi. Jag var helt enkelt tvungen att försöka skapa en grönsaksskapelse utan dess like.

Nuförtiden har jag ett lite annat förhållande till reklam eftersom jag jobbar med det. Jag är ändå förvånad över hur starkt jag reagerar när jag passerar reklam jag planerat på stan, när jag stöter på den inne på en sajt, när jag klickar på en länk någon tipsat om och scrollar förbi den i mobilen eller bläddrar fram en helsida eller ett uppslag i en tidning.

Det är någon slags stolthet! Och glädje. En väldigt fin känsla. Och jag vet att det är mycket som är hysch hysch i mediebyråbranschen men jag vill bara skrika till alla mina medresenärer på tunnelbanan att DET DÄR ÄR MIN ANNONS! och blogga om varenda kampanj jag gör.

Av många förklarliga skäl kommer det aldrig att hända. Men viktigast för mig är att det känns så på insidan.

« Äldre inlägg

© 2024 Helen Alfvegren

Tema av Anders NorenUpp ↑