Härligt att yoga utomhus!
God mat från grillen!
Helen Alfvegren
Djur, yoga och jämställdhet
Kategori: Personligt (sida 15 av 98)
Regnet vräker ner. Så obarmhärtigt att hon skulle dö två dagar innan semestern, en månad innan pensionen. Hon som hade planer på att sola, bada och skåla med sina vänner i helgen. Fira den efterlängtade ledigheten. Åka ut med båten. Komma förbi kolonin. Så som hon spenderat alla somrar jag kan minnas.
Det är omöjligt för en människa att förstå att döden kan komma så plötsligt, utan minsta förvarning. Vi får ge oss tid att låta det sjunka in, och ta in lite i taget.
Döden påminner oss om att leva, att inte ta något för givet. Att säga det vi känner till de som fortfarande hör. För det går så fort, både livet och döden. Och vi som lämnas kvar står på tur.
Vila i frid. Segla mot solen. Den tittar fram nu.
I torsdags tog jag årets första dopp och sen dess har vi varit och badat varje dag hela helgen i det fina vädret. Jag försöker yoga lite i smyg bland allt folk men i går mötte jag min överman som gick runt på händer, tävlade med sin kompis om vem som kunde stå längst på huvudet, gjorde bakåtvolter från hopptornet och långkullerbyttor så fort han skulle gå någonstans.
Jag ser fram emot semestern då planen är att yoga utomhus varje dag. Den här lotusställningen funkar bra så länge.
Älskar min baddräkt från Rose Marie Reid som med den gördellika mellandelen och puffiga nederdelen skapar den timglasform som var på modet i mitten av förra århundradet. Den får mig att vilja köpa en badmössa!
Jag fascineras av hur yogan har förändrat synen på min kropp. Perspektivet har flyttats från att känna mig betraktad och kommenterad till att uppskatta vilken faktisk funktion de olika kroppsdelarna har. Rumpan. Den är kopplad till höftbenen som behövs för att kunna sträcka ut benen i alla olika vinklar. Magen. Dess muskler bär tillsammans med ryggmusklerna upp mig och ger mig stöd när jag springer, boxas eller yogar. Brösten. När jag fyller bröstet med luft kan jag andas lättare, orkar längre och får rakare hållning på köpet.
När jag ser bilder på kvinnor som yogar inspireras jag av deras styrka, smidighet och balans och vill bli bättre. Inte bättre än någon utan så bra som jag kan bli. Jag vet inte om jag någonsin känt så av att titta på en halvnaken kvinna tidigare? Efter alla dessa år känns det som att kroppens alla delar äntligen har fallit på plats.
Gözde tipsade mig om den här videon i dag och jag visste att jag ville prova den direkt när vi kom hem. Nu lagade vi visserligen bönburgare, åt hemlagad glass och träffade på en hund stor som en björn i djuraffären när vi köpte kattsand innan men sen tog jag mig faktiskt tid att lägga 90 minuter på mattan.
Uppskattar särskilt serien från båten till handstående till båten till handstående till båten till handstående! Det var rätt många asanas som jag inte provat tidigare, särskilt de som innebär att man ska böja ihop benen och sträcka armarna bakom ryggen. I en position ska man böja höger ben i lotusställning, ta tag i tårna på höger fot med högerhanden bakom ryggen och böja sig ner med stöd av vänster hand. Sånt gillar jag jättemycket! Stretch och balans i ett.
Det här är alltså ingen nybörjarvideo och jag kan inte allt än men jag ser fram emot att öva och bli bättre. Dessutom illustrerar Lesley så tydligt hur man ska andas genom hela passet vilket uppskattas enormt. Den kombinationen är ju charmen med yoga!
I helgen fick jag feeling och köpte de där höga svarta jeansen som jag trånat efter så länge men inte kunnat unna mig. Jag köpte även Adidas-tajtsen som jag blir så glad av samt ett par knallrosa Nike-tajts, båda på rea. Ser fram emot att använda dem när jag yogar!
Dessutom var jag på Lindex och blev kär i allt. Sommarens garderob är räddad!
I dag hölls den första internationella yogadagen någonsin världen över. Det firade vi med att dra till skogs!
Och Bamse fick följa med! Det är en fröjd att se hur han riktigt suger i sig nya dofter och intryck. Medan jag yogade och min kille joggade låg han dock snällt på våra jackor och tittade på.
Tolv grader och regn på midsommar hindrade inte oss från att sticka ut och springa. Jag fick bestämma vägen (till bron och tillbaka) men redan uppför första backen visste jag att vi skulle ta en omväg. När vi kom fram till bron sprang benen av sig själva så vi fortsatte över och bort över nästa bro innan vi vände tillbaka.
Eftersom jag bor i de kvarter där jag växte upp är varje meter full av minnen. Där gick jag i lågstadiet. Där försökte vi cykla vilse. Där pallade vi äpplen. Där var vi på hemmafest. Det gick fortsatt bra över broarna på tillbakavägen trots att det var mycket uppförsbacke och bilarna körde nära trottoarkanten.
Istället för att springa raka vägen tillbaka svängde vi av till höger uppför backen vid kolonistugorna bredvid mitt gamla fritids. Vid sju kilometer mötte vi ett par som packade i sin bil varpå killen som var i vår ålder spontant utbrast ”Smart att träna på midsommar! Vad avundsjuk jag blir!”.
En halv kilometer bort väntade så äntligen en skön nerförsbacke. Regnet tog i men nu var det så nära. Innan vi svängde av till vänster uppför sista mördarbacken önskade en äldre man, som också var ute och sprang, oss glad midsommar. Sen var det nedräkning var hundrade meter.
Precis innan mitt koloniområde pep klockan till, vi hade klarat det! Min första mil! Det firades med Bamse-mys, jordgubbar och en varm dusch! Nu ska vi äta lunch. Glad midsommar, vad du än gör!
Äntligen är Bamse hemma hos mig igen!
Jag har så svårt att köpa kläder. På riktigt, jag har någon typ av spärr. Inte vintage klänningar, träningskläder och baddräkter, av någon anledning, men riktiga kläder. Såna jag behöver varje dag. Det främsta problemet är att jag inte kan förmå mig att lägga pengar på det. På mig. Det andra problemet är att jag inte riktigt vet vilka kläder jag vill köpa. Vad har jag för stil?
Jag kan uppskatta när andra har fina kläder och vill gärna ha det med men får ångest av att försöka shoppa ikapp. Det slutar ofta, alltid, med att jag köper ett billigt plagg som jag egentligen inte vill ha, bara för att jag behöver ett sådant just då.
I går ställde jag mig i kön på Anthropologie för att köpa baddräkten på den nedersta bilden. Ett spontant infall värt nästan tusen spänn för ett plagg jag använder högst ett par gånger per år medan det verkar helt omöjligt för min plånbok att öppna sig för de svarta höga jeans jag blev kär i för ett halvår sedan för samma summa. Jag fattar inte riktigt hur jag funkar?
Som tur var hade de problem med sina kassor vilket gav mig tid att tänka lite. Det slutade med att jag hängde tillbaka baddräkten och gick därifrån. Från och med nu, inga pengar på vintage klänningar, träningskläder och baddräkter förrän jag köpt riktiga kläder. Såna jag verkligen vill ha.
© 2025 Helen Alfvegren
Tema av Anders Noren — Upp ↑