Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Månad: juni 2014 (sida 2 av 3)

En parallell till en kartell

Vid varje stort mästerskap har vi vant oss vid vad som ingår i biljetten. Dödsfall, prostitution och makalösa summor pengar som investeras i groteska arenor som inte kommer kunna återanvändas, eller återvinnas. Den fattiga lokalbefolkningen ser chockat på innan de sopas undan inför invigningen.

Det lämnar en besk eftersmak för oss som sitter framför skärmen och äter chips men den sköljer vi ner med en kall öl för är det något reklamen har lärt oss så är det att alkohol och sport går hand i hand.

I kväll mötte Holland mitt favoritlag Spanien. Den matchen solkades lite av prostitutionsskandalen för ett par år sedan men allra mest av matchresultatet. Såklart. När jag hör hur kommentatorn beskriver den spanska spelarens aggressiva spelstil, nästan som något positivt, påminns jag om att fotboll numera naturligt förknippas med våld.

Det får vi väl också finna oss i.

Eller? Går det ens att sätta ner fötterna och säga ifrån, att försöka få till en förändring, eller är det för sent? Vems uppgift är det i såna fall? Är det jag som tittare som ska bojkotta arbetsvillkoren? Är det SVT, som köper in spektaklet? Är det sponsorerna som ska protestera mot prostitutionen? Eller är det FIFA, som visserligen håvar in mängder av pengar på kalaset?

Jag kan inte låta bli att dra en parallell till en kartell.

Peace & Love står för fred och kärlek men framförallt för musik. Att välja ut vilka artister som ska få uppträda måste vara ett riktigt roligt jobb för den musikintresserade även om det många gånger verkar väldigt svårt att samtidigt tänka jämställt.

Den person som bokade Kartellen har gissningsvis hört deras låtar, sett deras videos och lyssnat på intervjuer. Därför utgår jag från att avbokningen har väldigt mycket att göra med att sponsorerna, Dalarnas Tidningar, drog sig ur. Påbokningen har i sin tur väldigt mycket att göra med att artisterna drog sig ur för att visa solidaritet, vilket var väldigt vackert att se.

De som såg det verkliga problemet gick ihop och gjorde något åt det.

En del av de hot som Sebbe Staxx tar upp i sina texter, och som han är dömd för och har avtjänat straff för, är en direkt reaktion mot det våld som folkvalda politiker planerade att utföra med hjälp av järnrör på Kungsgatan. Den händelsen gjorde väldigt många väldigt upprörda. Lyssna på texterna. Sätt de i sammanhang. Dra inte slutsatser från de fula orden som är till för att provocera. Fokusera på det han berättar.

Kartellen står för våld, säger sociala medier, när de ser fram emot matchen i morgon mellan England och Italien som kommer spelas på en arena som krävt 4 dödsoffer för att bygga. Sebbe Staxx har hotat politiker, säger sociala medier, och scrollar förbi klippet ovan där det uppdagas att FIFA tvingat Brasilien att ändra sin lag från 2003, den som förbjuder alkoholförsäljning inne på arenan pga att så många människor har dött i samband med det, för att tillmötesgå sponsorn Budweiser.

Vi går över lik för att se tjugotvå män spela boll, i en värld där pengarna styr över vår kultur, för att det hör sommaren till. ”Jag tycker att det var problematiskt att Kartellen skulle få spela oemotsagda på en antivåldsfestival,” sa Sara Telde, ledarskribent på DT, till SR utan att ens reflektera över vad den typen av formulering innebär.

För mig har alltid den bästa musiken varit politisk men så är det inte för alla. Om vi måste välja mellan att tysta ner de som vill få till förändring eller verkligen lyssna på dem hoppas jag dock att vi är överens om att det sistnämnda alternativet är det självklara.

Heja, heja, spanska fotbollsspelare som går till prostituerade! Ni kommer behöva det.

Interpellation 2013/14:486 Minskad köttkonsumtion

Det är väldigt intressant att betrakta politiskt arbete!

Här ser vi landsbygdsminister, Eskil Erlandsson (C), när han gång på gång ignorerar Jens Holms (V) fråga. Är det, med tanke på att svenskarnas köttkonsumtion har ökat med 40% sen 1990, önskvärt med en minskad köttkonsumtion? Jens vill ha svar för att kunna gå vidare och ta fram konkreta förslag på hur vi får fler att äta mer vegetariskt. För djurens, miljöns och hälsans skull.

Det är rimliga argument som inte biter alls på Eskil Erlandsson. Han fokuserar istället på svinn (som inte är i närheten ett lika stort problem som djurindustrin, om än ett problem) och öppna landskap (som naturligt nog skulle gynnas av mer småskalig produktion). Tre gånger ställer Jens frågan till en annan vuxen människa som låtsas som att han inte hört den.

Det är väldigt intressant att betrakta.

Den ömma våldtäktsscenen i John Williams Stoner

Kvällspromenad på kolonin

Out of an unspoken stubborness they both had, they shared the same bed; sometimes at night, in her sleep, she unknowingly moved against him. And sometimes, then, his resolve and knowledge crumbled before his love, and he moved upon her.

If she was sufficiently roused from her sleep she tensed and stiffened, turning her head sideways in a familiar gesture and burying it in her pillow, enduring violation; at such times Stoner performed his love as quickly as he could, hating himself for his haste and regretting his passion.

Less frequently she remained mured drowsily, wether in protest or surprise he did not know. He came to look forward to these rare and unpredictable moments, for in that sleep-drugged acquiescence he could pretend to himself that he found a kind of response.

Stöd gärna Fattas fina arbete för samtycke!

I går sa du i morgon

Fatta

Rubriken är en vinkning till Nikes reklam Yesterday you said tomorrow och jag tyckte den passade fint till ett inlägg om träning. Det hela bottnar i att jag har sett ikapp alla Svett & etikett-avsnitt och i det sista nämner Kalle två tips för att komma igång med träningen.

1. Börja skryta med dina tävlingsresultat.

2. Skaffa träningskompisar som pushar dig.

Jag vill lägga till två punkter!

3. Lyssna på musik som gör dig glad och stark.

4. Köp träningskläder som gör dig glad och stark.

När jag packade upp resväskan efter New York insåg jag att jag bara har köpt träningskläder. Fuck vintage klänningar, jag har tre nya träningsbehåar! I dag köpte jag dessutom ett pannband för att stötta FATTA-kampanjen som är så genial. Ser fram emot att sticka ut och springa i det!

De här kvällarna längtar jag efter hela året

Kvällspromenad på kolonin

Kvällspromenad på kolonin

Kvällspromenad på kolonin

Kvällspromenad på kolonin

Kvällspromenad på kolonin

Kvällspromenad på kolonin

Kvällspromenad på kolonin.

Hej, nya pjucks!

Jag har köpt jättesmå skor och jättestora shorts! #neonlifestyle

Jag köpte ett par nya träningsskor i New York! Vi gick en mil i går av bara farten, trots jetlag. För mig är det alltid viktigast att skorna är vegan (och gärna rosa), precis som när jag var vegetarian, men åh, så sköna de här är!

När vi var på F! Djurätts picknick tog Anna upp den fråga som jag länge gått och fnulat på. Varför ifrågasätts bara päls och inte skinn och läder? 8 av 10 svenskar är emot minkfarmning, det är enkel matematik. Men varför är det så lätt att blunda för djurhud som dragits av kroppen som en pyjamas och sen behandlats med giftiga kemikalier för att inte ruttna? För att det är snyggare paketerat än det jag just beskrev?

The Vegan Society

Hemligheten bakom den lyckade marknadsföringen av lidande djur

Videon The Secrets of Food Marketing delar med sig av tre konkreta anledningar till varför så många går på lögnen om att djuren de äter har haft det bra. Den sista punkten är troligtvis anledningen till att klippet har fått så välförtjänt spridning. Se den!

Läs även:

Bron

Spring!

För ett knappt dygn sedan tog jag på mig mina nya snabba löparkläder som inhandlats kvällen innan på Urban Outfitters butik på 14:e gatan och satte igång springlistan på Spotify. Min kille vaknade förkyld så jag lämnade hotellet själv och begav mig ner till Brooklyn bridge för att säga hej då.

När jag sprang upp på bron hörde jag mig själv tänka att ta det lugnt, nöja mig med halva, stanna och ta lite bilder, sådär som hjärnan fungerar. Vi sprang tillsammans över Willamsburg bridge tidigare i veckan, en riktig killer för benen med sin långa lutning, och då hade jag ett mantra i huvudet som tvingade bort alla sådana ursäkter. Det är verkligen mitt bästa knep! Mantrat löd: inga ursäkter. Inga ursäkter. Inga ursäkter.

Knäppte mina fingrar!

Precis när jag nådde mitten av bron kom Knäpper mina fingrar på i lurarna och den gjorde mig så oerhört glad och stark! Och då hade jag ändå precis luftboxats lite till Marky Marks Good Vibrations. Då behövs inget mantra. Jag vände vid brofästet vid Brooklyn, tog den här bilden och sprang sen hela vägen tillbaka till hotellet för att packa och äta frukost. Älskade stad! Min kille hälsar att vi ses nästa år!

Inne på damernas

Central Park

Nöden har som bekant ingen lag och under den här resan har vi slagit något slags rekord i kisseri. Det som slog mig när vi lämnade offentliga toaletter i diverse parker, och jag knappt kunde hålla mig från att berätta om vad jag varit med om för min pojkvän, var att jag varje gång förvånades över att hans historia var snäppet värre än min.

Även fast det egentligen är ganska självklart.

Ingen av de anekdoterna går tyvärr att publicera här men jag tycker att det är väldigt talande för vår tid, att allt, precis allt, kretsar kring oss själva. Jag tänker särskilt på gå en dag i mina skor-historier, du kommer aldrig förstå mig-historier, arga och frustrerade, du har ingen aning om att jag har det värst-historier. Texter som fokuserar på att vi skulle vara så olika.

Ett grundläggande mänskligt behov, utöver det jag nämnde i början, är att få berätta sin historia och att någon lyssnar på den. Glöm då inte följande. Alla som kommer ut från ett public restroom i en park i New York har en historia att berätta. Alla som går genom livet har en historia att berätta. På den punkten är vi väldigt lika.

Hon älskar honom och han henne

New York

I morse började vi dagen med att springa över Williamsburg Bridge efter tips från Sara. Jäklar vilken lång uppförsbacke, den satt fint halv åtta på morgonen! Så härligt att spurta ner sen på tillbakavägen, helt genomsvett! Vi avslutade dagen, helt slut i benen, med den här vackra utsikten från hotelltaket.

New York

Det var faktiskt lite nervöst att visa upp staden jag älskar för killen jag älskar. Det jag tycker är charmigt ser jag genom hans ögon är rätt slitet. Svårt att se det, eller ens bry sig om det, när en är förälskad. Därför är varje svordom över hur bra allt är här så skönt att höra! Helvete!

New York

Resan är snart slut för den här gången så det känns riktigt skönt att hon har hunnit imponera på honom så att vi snart åker tillbaka, tillsammans. Det finns några fler saker jag vill visa upp innan vi sticker, får se om det hinns med i morgon, på Den Stora Shoppingdagen! Annars tar vi det nästa gång.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 Helen Alfvegren

Tema av Anders NorenUpp ↑