I går var peppen total och det syntes på min klänning!
Hur glad blir man inte av alla blåvita ränder?
Jag satte ett rött band i håret och kände mig som Alice i Underlandet hela dan.
Efter jobbet satte jag mig precis här, vid den här kanten, med en god glass och nakna fötter som fick svalka av ljumma vindar.
När solen skiner som den gjorde i går är det svårt att inte bli förälskad i Stockholm. Igen.
Jag tog en promenad i väntan på att Sofie skulle sluta jobba och drogs bort mot Moderna museet.
Jag hann inte ända fram innan det var dags att vända men jag tänker gå tillbaka i dag för att se om mina bilder har kommit upp.
Sofie ville ha ett glas rött och jag ville se Duvchi spela så vi gick direkt till kulturhustaket som har spelningar hela sommaren. Vi hade bästa bordet medan vi åt med utsikt över scenen.
Oj, vad bra det var! Ser fram emot att spela sönder hans låtar så fort tillfälle ges!
Duvchi med vänner.
Stolt Filip med skägg.
Fortfarande peppad, klänningen pratar för sig själv.
Efter Duvchi spelade The Concretes, den enda sverigespelningen på superlänge. Trummisen var grym!
Medan söderkidsen stod och gungade med huvudena i takt smet Sofie och jag vidare i sommarkvällen. Musiken ekade över Plattan, eller PLN som vi nu kommer kalla den. Tack för en fin kväll, särskilt till Tindra som kom och såg om oss med en stämpel! Här är ett klipp från spelningen!
Obs! Det ser ut som att det är helt folktomt men alla gömde sig bakom mig och där filmade jag inte!