Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Etikett: Nina Åkestam

Funderar på varför vi hela tiden måste förklara det självklara med feminism?

november 4, 2013 / / 2 kommentarer

Lite som en tavla.

Nina skriver på Resumé att manusförfattaren Joss Whedon (som bland annat ligger bakom teveserien Buffy) över hela världen möts av frågan Varför skriver du om starka kvinnliga karaktärer? Hans bästa svar är Fråga de andra manusförfattarna om varför de inte gör det. Sen bemöter hon själv kommentaren om varför hon låter som en upprepad skiva när hon gång på gång skriver om att kvinnor och män är lika mycket värda. Och lite så ser det ut på internet just nu har jag märkt. Folk får förklara det självklara.

Kakan får en bloggkommentar på Nöjesguiden från Moa som undrar hur Kakan kan umgås med män när hon så uppenbart hatar dem och får ett pedagogiskt inlägg till svar där Kakan förklarar för Moa att det inte är hennes manshat som är problemet, det är kvinnohatet. Vian skriver en replik till Anders på SVT Debatt där hon förtydligar att unga mäns psykiska ohälsa inte alls, som han påstått i sitt inlägg, har med feminism att göra. Tvärtom! Den har med patriarkatet att göra, dvs det feminismen vill störta.

Hur kommer det sig att vi hela tiden får förklara de allra mest grundläggande punkterna med feminismen som att all info inte finns på internet bara ett klick bort eller i närmaste bibliotek? Hur kan vi komma vidare när så många missuppfattar vad feminismen går ut på? Som när Fredrik skriver på Internetworld vad startups skulle tjäna på genom att ta in fler kvinnor och får försvara rubrikvalet istället för att fokusera på en givande diskussion? (Även om det ena visserligen inte utesluter det andra.)

Är det inte dags att göra jämställdhet till ett ämne i skolan? Gärna redan i lågstadiet, och gärna utbilda våra rektorer (och hela lärarkåren) när vi ändå är igång! Amat skriver en självklar men ack så nödvändig kommentar angående Smålandsbladets ledare som efter Uppdrag gransknings program valde att försvara rektorn, något som borde leda till bakläxa för hela SMPs redaktion.

På Twitter breddar Jonas min önskan om jämställdhet som ämne till att vilja ha etik på schemat, något som även inkluderar jämlikhet, genusperspektiv, konsekvenstänkande och sunt förnuft. Vilket vi alla skulle må bra av. Jag kan mycket väl tänka mig att F! redan går i sådana tankar men det borde väl inte bara vara en fråga för det feministiska partiet? Det borde vara en fråga för alla partier. Varför behöver vi ens ett feministiskt parti nu igen?

Just det, nu minns jag.

Finurligt formulerat för de flesta

februari 15, 2013 / / Inga kommentarer

Stockholm flirtar med sina söndagsflanerare!

När jag läser artiklar och inlägg på nätet, eller lyssnar på musik för den delen, så märks det hur oerhört viktigt det är för många som läser eller lyssnar att någon formulerar och sätter fingret på ett ämne eller en åsikt som de själva faktiskt redan står för och håller med om.

Fundera på det nästa gång du läser något du nickar åt.

Det är enormt intressant tycker jag! Jag har inte sett på skrivande på det sättet innan. Att det jag skriver skulle vara till för någon annan. Det är något att sträva efter! Bra exempel på personer som får mig att applådera lite extra är Nina Åkestam, Maja Bredberg och Lisa Magnussson (heja!) men det finns såklart fler. Fyll gärna på med någon som du tycker formulerar det du tänker innan du själv har hunnit fatta pennan.

Vi är alla idioter

januari 5, 2013 / / Inga kommentarer

Min hjälte @waern.

Jag fick besök av Anton i går på lunchen och vi slängde i oss hans hemlagade mandelfrikadeller, mos, sås och lingonsylt som två hungriga vargar medan solen sken utanför som om våren hade kommit. Vi hade lite att prata om så det var fint att han kom förbi!

Vi diskuterade bland annat att många som skriver inlägg sällan har tid att ta in hela bilden innan de publicerar. Det märks ständigt på Twitter, källkritik och faktagranskning går inte riktigt hand i hand med det snabba formatet. Det är inte bara sant, det är dessutom ganska farligt och jag känner mig själv träffad eftersom mina genusglasögon gör mig rätt blind. Jag har redan facit, behöver ingen annans åsikt, så. Som feminist men även som vegohjärta.

Vi diskuterade Nina Åkestams inlägg om Seqrs kampanj där hon lyfter upp en naken kvinna, något Anton var förvånad över eftersom han också sett den kampanjen – men då med en naken kille. Gjorde det någon skillnad för hennes slutsatser? Jag menade på att hon säkert inte sett det eftersom han inte var med i inlägget och då var vi framme vid samma slutsats igen. Hur viktigt och samtidigt svårt det är att ha med hela bilden.

Jag gillar verkligen tanken på att ha någon som balanserar upp min första instinkt och vill att det ska finnas fler sådana personer. Inte för att försvara utan för att få perspektiv. Därför gillade jag Antons kommentarer på Ninas inlägg, hon har rätt i det hon skriver men han ifrågasätter ändå om hon har fått med allt.

Vi diskuterade även hur sociala medier gjort oss mer medvetna om hur människor tänker, sexister och rasister som tydliga exempel, men att det inte är något nytt, de har alltid funnits. Vi är alla idioter på något sätt men vi måste kunna leva med varandra ändå. Det fina är att vi har rätten i det här landet att skapa en egen plattform och uttrycka vår åsikt där. Sen är det upp till var och en att kritisera sig själv innan de trycker publicera.

Mitt svar till Nina Åkestam

augusti 10, 2011 / / 14 kommentarer

När jag kom tillbaka till jobbet i måndags efter semestern såg jag fram emot att läsa ikapp Nina Åkestams bloggposter, lite som att spara rosen på marsipantårtan till sist. Jag blev väldigt förvirrad av hennes inlägg Störigt där hon i sann Magdalena Ribbing-anda rabblar upp saker som inte passar sig samt det uppföljande inlägget En liten uppföljning.

Efter att ha uttryckt min förvåning på Twitter och fått svar från henne kände jag att vi fick komma överens om att inte komma överens, precis som hon skriver, och tänkte inte mer på det.

I dag kom så det tredje inlägget Käftsmällar och dylika saker där hon tar upp min tweet så jag tänkte posta ett svar här på bloggen, om vi nu inte använder Twitter längre.

”Jag skrev till Fredrik Wass att jag skulle smälta saken och det har jag gjort men vi kan ju lufta den nu när tillfälle ges. Det jag reagerade mest över i inläggen var din ton, den känner jag inte alls igen efter att ha följt dig länge, och dessutom hade jag svårt att tolka om du var ironisk eller inte vilket förlängde missförståndet. Sen läste jag igenom Magdalenas inlägg och kommentarerna och förstod att du var seriös.

Eftersom jag varken dricker te, kaffe eller alkohol och inte äter kött reagerade jag på det ni skrev eftersom det ni påstår är att jag säkerligen har uppfattats som socialt krångel för mina vänner och det är inte är så roligt att tänka på. Jag vet att du bara riktar dig till de som gör en stor sak av det men hur stor är egentligen stor?

Jag försöker relatera till att det skulle vara ett problem att ha en kost eller en smak som skiljer sig åt från andras, vilken anledning man än må ha, men de exempel du räknar upp handlar om att umgås och ha det trevligt ihop med sina vänner så jag gick bet. Personligen är det här ingen stor sak men jag respekterar att du känner som du gör.

Det var väl ungefär det jag kom fram till efter att ha smält saken, att vi skiljer oss åt i det här ämnet, och att det är okej.”

Storify är för övrigt ett hett tips till alla som vill lyfta upp konversationer på www och Bettween passar fint för Twitter! Här kommer en kort sammanfattning!

Tidigare inlägg

© 2024 Helen Alfvegren

Tema av Anders Noren — Upp ↑