Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Månad: september 2015 (sida 1 av 2)

Mens the Musical

Mens - the musical

Min kollega Mia passade på att testa om jag hade fyllt kulturtant i år när hon bjöd med mig på Mens the Musical på Dramaten och dra på trissor. Det har jag!

Fy farao vad bra det var!

Igenkänning, lycka, glädje, stolthet, skam, känslorna bara forsade över en och vid ett tillfälle, när tre ur ensemblen står utklädda till djur, skrattar jag så okontrollerat att jag känner tårarna börja rinna. Kan endast med ojämna mellanrum kvida fram ett aj då och då för att hästen är så otroligt rolig med tungan hängandes ur munnen.

Mens the Musical, foto Sören Vilks

Informativ, viktig, humoristisk, stämningsfull, det går inte att beskriva hur bra det var. Fantastiskt att se så mångfacetterade kvinnor på scen! En tanke, och önskan, som dök upp mitt i föreställningen var att jag önskade att teater var det uttryck som unga kvinnor fick intryck av i tonåren.

Fatta min potential. Fatta vidden av mig. 456 ägg under en livstid! Tack för en så fin kväll!

Ett hjärta från mitt hjärta

Ett hjärta från mitt hjärta.

Jag är ruskigt förtjust i halsbandet jag fick av min kille när jag fyllde år i söndags! På den lilla plattan står det Ab imo pectore, från djupet av mitt hjärta på latin. Åh!

Hjärta

Jag kommer aldrig ta av det.

Att äta kött är ett personligt val när allt kommer omkring

Cowspiracy

När jag läser kommentarerna från min favorityogini på Instagram slår det mig varför det ses som ett personligt val att äta kött. Precis som med religion baseras köttätande på tro och inte fakta. När vi väljer att tro på det vi vill är det klart att det är ett personligt val. Det här förklarar så mycket för mig.

Det spelar ingen roll hur mycket fakta som presenteras, lösningen kommer aldrig vara att sluta tro, lösningen kommer handla om ekologiskt kött eller gräsuppfödda djur, som att det spelade någon roll för djuren, som att det ens handlar om dem. Det är ett personligt val, ett högst personligt nöje, och där räknas inte djuren in.

Min favorityogini delade en artikel från en muskelbyggarsajt som listade tio anledningar som förklarade varför växtätare påverkar miljön och djuren i högre grad än köttätare. Kommentarerna var ödmjuka och respektfulla. De uppmanade henne att kolla upp fakta, att se Cowspiracy, att tänka om. Hennes nästa uppdatering konstaterade att det var ”ugly comments” som hon inte behövde bry sig om. Sen skrev hon att small minds can’t comprehend big spirits. Wow. Vad spelar fakta för roll när man har sin tro som trumfar allt?

Jag avföljer inte för att hon har en nedlåtande ton och skakar på axlarna åt fakta. Jag avföljer för att hon har gått över till en yogastil som kallas buti yoga och som inte alls faller mig i smaken. Jag tror helt enkelt inte på den.

Vegandesign

vegandesign.se

Det är något särskilt med kreativa veganer. Som liksom pysslar sig till en bättre värld.

I senaste avsnittet av Veganprat berättar Staffans och Saras syster Kaisa om sitt projekt Vegandesign. Jag tycker att det är helt fenomenalt fint såklart. Det finns fler bilder på hemsidan och de får gärna spridas vidare!

Särbae, hör du mae?

Mr mys.

Min kille har flyttat.

Nu bor han bara en kort promenad från mig så vi är officiellt särbos! Särbo med bae… Särbae? Nae!

Det är något särskilt med att flytta och lämna de stigar man trampat upp tillsammans. Först tyckte jag att det kändes väldigt vemodigt men ju mer vi packade upp och ställde i ordning de saker jag känner så väl igen, och dessutom fyllde på med nya fina saker, desto mer kändes det inte som ett slut utan som en fortsättning. En väldigt spännande sådan!

Höstmys, here we come, och vi har katten med oss!

Ny spellista!

Så nöjd över att kroppen är stark och hjärnan tömd på ursäkter som ifrågasätter varför jag springer (regn, kallt, törstig, kissnödig, trött, inga vantar osv). Nu, yoga i värmen inomhus.

Den här årstiden vaknar man plötsligt en regnig dag med en kråka i halsen, så är det bara. Jag är inte där än, tvi tvi, men den dagen kommer troligtvis någon gång de närmaste månaderna. Då kan man inte träna. Inte yoga, inte boxas, inte springa. Därför stickar jag ut nu och trotsar vinden. För att kroppen kan.

Dags att slänga ihop en ny springlista! Har du någon favoritlåt att springa till?

Namaste mest hela tiden

Untitled

Det är mycket yoga nu! I torsdags var Gözde och jag på Nordiska museet där ett kringresande yogaevent huserade.

Yoga på Nordiska museet Så otroligt häftig lokal! Vi la ut våra mattor direkt på stengolvet och blev sen instruerade av fem olika lärare under två timmar. Jag är inte mycket för att springa lopp men att yoga i fantastiska lokaler skulle lätt kunna bli min grej! Låren brann, ryggen böjdes och jag gick upp i huvudstående. Yoga words of wisdom: det här museet kommer aldrig lukta likadant igen. Det fanns knappt tid att gå hem och lägga sig innan det var dags att gå upp igen för fredagens yogapass klockan sju på jobbet! Hitta det som känns bra. Och i dag är det lördag så då blir det givetvis lite helgyoga. Har förresten fått upp Find what feels good på väggen. Hitta det som känns bra. Favorit just nu!

Jag yogar gärna till Winhill/Losehill, The Weeknd eller som här, till Duvchis fina When the Winter.

Morgonmys

Brukar du yoga till musik?

Systra mi

Linda Alfvegren

Min syrra har skaffat en shop för sina bilder och jag är lite sugen på den här till mitt sovrum. Så fint med den mjuka, fluffiga tyllen mot den hårda, vassa betongen.

Så kallade sociala medier

Sunflower princess.

Efter veckor av spekulationer, diskussionsgrupper på Instagram och huvudkliande kom så insikten som en blixt från klar himmel när jag skulle sova.

Sociala medier har blivit en megafon.

Kan det vara det som legat och gnagt så länge? Företag har alltid fått höra att de absolut inte får använda sociala medier som en megafon men nu behöver privatpersoner precis samma uppmuntran. Har vi behov av att veta att vi vänder oss till ett utvalt gäng istället för alla på en gång? Är det därför Facebook överlever, pga grupperna?

Sociala medier har också blivit politik. Från morgon till kväll. Det är oerhört svårt att ignorera vad som händer i världen och samtidigt posta en bild på en solros i perfekt fokus. Det är en makaber balans som inte lämnar någon oberörd.

På samma gång tror jag att det är livsviktigt att vi detaljstuderar årstidernas förändringar precis som vanligt. För att orka.

Många av oss kommer ihåg den första, härliga känslan av att hitta vänner på internet. Den spralliga tonårstiden är nu över och vi är skilda, barnen har flyttat hemifrån och rastlösa söker vi efter något nytt. Så är det i alla fall för mig. Frågan är om tjänster som Snapchat får oss att känna oss unga igen eller snarare äldre än vi verkligen är? I de Facebook-grupper för veganer som jag kikat i snortar 20-åringar chips och dricker chokladdryck till middag. 421 likes.

Tiden vi lägger på ett blogginlägg belönas inte längre i likes, retweets, kommentarer och delningar på samma sätt. Hur kommer det sig att vi inte orkar dela vidare eller skriva den där kommentaren som dyker upp i huvudet? Och som Jocke sa, det är gratis att hjärta en bild på Instagram så varför strösslar vi inte i mängder?

Jag tror inte på grupper där alla tycker likadant, det är totalt ointressant att föra diskussioner där. Jag tror inte på att skriva hatfulla, idiotiska inlägg för att väcka engagemang. Jag tror inte på att dela med sig av det som känns privat. Nu ska jag bara klura klart på vad jag faktiskt tror på.

En enda spänn

Älskade Ängavallen

Från den 1 oktober och 3 respektive 6 månader framöver kommer Axfoods kedjor Willys och Hemköp och ICA i samarbete med LRF hjälpa svenska bönder genom att på olika sätt skänka en krona för mjölken som går direkt till bonden. I går när jag var förbi City gross för att leta efter de senaste veganska nyheterna, ständigt denna jakt på smultronställen, noterade jag priserna i den veganska mjölkkylen.

  • 1 l sojamjölk 13:95
  • 1 l havremjölk 15:95
  • 1 l mandelmjölk 24:95
  • 1 l rismjölk 23:95
  • 1 l komjölk 8:95

1 kr extra i det sammanhanget låter rätt futtigt?

Om vi dessutom jämför förutsättningarna för produktion och dess inverkan på djur och natur, utöver alla subventioner som mjölkbönder redan får, blir det genast tydligt hur snedvridet priset är satt. Svenska konsumenter vill att mjölk ska vara lika tillgängligt som vatten men Arla & CO tar inte ut det verkliga priset och där kommer inte bara bönderna i kläm.

För det står ju kon och kalven för genom tvångsinseminering, separationsångest, överproducerande juver, instängda nästan hela livet och sen slaktade vid ett och ett halvt år respektive fem års ålder för att bli köttfärs, trots att de kan leva tills de är 25 år.

I mina öron borde en sådan produkt vara värt mer än en växtbaserad dito som inte tagit omvägen genom kon.

« Äldre inlägg

© 2024 Helen Alfvegren

Tema av Anders NorenUpp ↑