Jag har varit tillsammans med en och samma kille en tredjedel av mitt liv vilket innebär att jag är rätt van vid att vara ett par. Nu är jag singel och har landat i att bara vara jag vilket funkar fint men ibland längtar jag såklart efter någon att kramas med.

Har inte tänkt på det innan men tvåsamheten är ju inte riktigt så få. En svärmor, en svärmormor, en svägerska, diverse husdjur, diverse barnbarn, bästa vänner, kollegor, vilka de än må vara så är det en hel familj extra man får på köpet när man är ett par, vare sig man vill det eller inte.

Kanske är det därför det ibland känns lite ensamt. Hur många kramar går man miste om egentligen?

Uppdatering! Åh, påfyllning!