Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Etikett: Ulla-skalman

Bättringsvägen är den bästa vägen

När livet känns som en romantisk komedi trots att jag kräkts hela natten.

I onsdags kväll blev jag kräksjuk vilket gjorde att jag mådde dåligt, kände mig svag, liten och så frös jag, det vanliga. Hemskt var det. I fredags ringde ett blombud i form av en gammal farbror på dörren och hade med sig en helt fantastisk blombukett som fick mig att undra vad det är för kille jag gillar egentligen. Han är alltid för bra, i alla situationer. Den fick mig definitivt att må lite bättre!

Älskar den här lilla rackarinnan!

I går började krafterna komma åter så jag målade naglarna, plattade håret, satte på läppstift, sådär som en gör när en varit sjuk och ska gå fram och tillbaka till kolonin. Bara för att markera att det där hemska är över. Det blev ett besök till Ullis, hon gör mig så himla glad! Ville ta med henne hem för att gosa med i sängen men tror inte den ekvationen går ihop tyvärr!

Gosig som en gris!

Vinbärsslukaren Ulla Skalman och nagellacket jag fick från Johanna på min födelsedag förra året. Så höstigt och bra.

Sjukt peppad på att åka till bibblan i Kista för att lämna tillbaka en bok!

I dag vaknade jag och gjorde pilates, kroppen riktigt skrek efter att jag skulle göra den lite starkare så jag lyssnade. Så skönt att vara frisk nog att sticka iväg till bibblan! Lämnade tillbaka Djurens frigörelse (vilket innebär att jag inte har en enda lånebok hemma nu vilket nog inte hänt under hela året) och passade på att få en kram eller två från den där killen. Även han på bättringsvägen. Bästa vägen.

Ulla-Skalman går på jakt efter vinbär på kolonin

Jag ba Få se på fina foten då! och lyfte på benet. Så mäktig kropp!

”Grönt är det nya svarta” sa koloniområdets ordförande med hänvisning till att han just målat sin grind och stugdörr grön och sen gick vi runt husknuten för att hälsa på hans kompis Ulla-Skalman, 17 bast. Tänk vilka fantastiskt ben!

Pratade bebisspråk med en 17-åring, skäms lite nu.

Knepet var att komma med handen bakifrån så att hon inte såg en stor skugga över sig och blev rädd, då gick det utmärkt att klia henne på huvudet och den ormlika halsen som hon använda för att sträcka sig efter de vinbär och krusbär vi bjöd på.

Hon gillar röda vinbär och röda naglar som ser ut som vinbär. Logiken!

Tänk att sköldpaddor är så glupska när det kommer till vinbär! Hon såg mina naglar och trodde att de var vinbär också, det var fint!

Jag har kärat ner mig i Ulla-skalman som bor i en kolonistuga!

Mums! Så mysigt med en sköldpadda på kolonin, hoppas få hänga med henne fler gånger. Det var kärlek vid första ögonkastet, i alla fall för mig!

© 2024 Helen Alfvegren

Tema av Anders NorenUpp ↑