Skip to main content

En gissningslek!

Gissa vad jag beskriver nedan men ha i åtanke att det kanske inte är det du först tror.

Gissa!

Det jag tänker på ses som ett personligt val, trots att det påverkar andra, även långt utanför vårt lands gränser. Men du gör det ändå, för att du alltid har gjort det, för att ”alla alltid har gjort det” (läs: i alla fall de senaste 100 åren). Du är visserligen inte döv för diskussioner om klimat, om krävande resurser, men du känner ändå att ditt eget behov trumfar den forskning och fakta som finns. Så du fortsätter göra det, inte för att du har särskilt starka argument, utan för att det är en del av din identitet, en viktig markering. Framförallt är det ju bekvämt – kanske på gränsen till lathet i ärlighetens namn. Även om du ibland skäms när du gör det tänker du att du kan bättra dig, nästa gång. Eller gången efter det. Samhället uppmuntrar dig inte ens till att byta vana, det lämnas helt upp till dig – likt en envis rökare som först ”måste vilja det själv”. När du försvarar din vana har du för vana att endast lyfta fördelarna, trots att du för dig själv regelbundet svär över nackdelarna.

Vad är det jag beskriver?

Som vegan skulle texten passa in på en köttätare. Men som cyklist pratar jag såklart om bilen. Visst har de samma lama argument?

När jag cyklar till och från jobbet kan jag inte låta bli att fundera över bilar och bilister. Hur friheten de beskriver snarare är min, när jag susar förbi bilköerna, och alltid hinner fram i tid dit jag ska. För gillar du att köra bil så måste du verkligen älska att sitta i bilköer, oavsett om du ska till jobbet eller iväg på semester. Bilköer, parkeringsbrist och ständig irritation. Utöver påverkan på miljön, klimatet och din plånbok. Vilken frihet!

På onsdagar cyklar jag till yogan på jobbet strax efter klockan sex på morgonen. Det är en gåva varje gång att få färdas vid den tiden. Knappt några bilar, knappt ens några cyklister. Jag räknade till 11 bilar totalt där bilköerna står i princip stilla på eftermiddagarna. Det sorgliga är att om fler personer väljer att ta cykeln, oavsett argument, inser de snart precis som jag att hela vår stad är uppbyggd för bilister, så vi måste ibland samsas om vägarna. När jag tar sats och drar förbi köerna i uppförsbacken tvingas jag andas in de avgaser jag valt att inte bidra till. Ungefär så tacksamt är det att vara vegan också.

Personer som anklagar andra för att tro sig vara bättre än de är förvånansvärt ofta samma personer som tror sig stå över både djuren och naturen. Men med den politik vi har kan vi inte göra så mycket mer än att börja med oss själva. Ta tåget, välj veganskt, cykla. Går jorden under om du inte alltid tar bilen? Eller går jorden under om du alltid tar bilen?