Idag hade jag besök i provhytten av min fina Johan som av en slump provade en gul cardigan när jag fått på mig (läs om den meningen, fått på mig – alltså dragit upp dragkedjan utropstecken) en lika gul kreation. Önskar att den hade varit något mjukare i färgen. Jag tänker ofta att jag vill ha ett pastellgult nagellack för att det är en av de finaste färgerna jag vet men den här fick alltså inte följa med hem.

I den rosa klänningen kände jag mig som en prinsessa (har jag skrivit den här meningen förut, ja det har jag) och den kolaglassfärgade var helt underbar men de gick inte upp i ryggen. Spets alltså, det är min grej. En vacker dag ska jag hitta en spetsdröm och ta med den hem, kosta vad den kosta vill.