I torsdags övertog Umeå den finfina konsertlokalen Strand vid Hornstull för att bjuda på några av sina bästa band. Jag var där för att se Invasionen men gillade verkligen Trainspotters och Caotico också!

Min vän David som bor i björkarnas stad var DJ men tyvärr hann vi knappt prata någonting eftersom banden avlöste varandra. Jag vill gärna fortsätta där vi slutade en annan gång!

Invasionens nya skiva Saker som jag sagt till natten släpptes i onsdags och delades ut i dörren. Jag lusläste konvolutet på vägen hem – sorgliga och vackra texter.

Christin hade intervjuat Dennis tidigare på dan så hon stod på listan och la till mig som hennes plus en, snällt! Missa inte att lyssna på intervjun, den är riktigt bra även om man räknar bort att jag gillar allt som har med Dennis att göra.

Jag minns tydligt när han ställde sig solo på scen i Galaxen, under underbara Punkfest 2 i november 1998. Första framträdandet efter Refused vad jag vet. Jag gick och ställde mig längst fram nedanför scenen och glömde totalt bort pojkvännen längre bak i lokalen. Helt hänförd.

Invasionen är något av det finaste Dennis medverkat i vilket kanske låter lite otacksamt men jag menar bara att de är riktigt jävla bra och känns rätt på alla sätt och vis.

Jag såg Dennis i baren på Strand och lekte jag med tanken på att gå fram till honom och berätta hur mycket han har betytt för mig i alla år men lät bli. Vågar inte. Skulle troligtvis börja gråta.

Sanningsenligt är en av mina favoritlåtar på plattan, inte minst pga budskapet. Att det man trodde på som ung faktiskt gäller än i dag. Allt som vi sa var sant, sant sant sant. Sådan övertygelse har jag också.